Skinpicking, uppbackning.

[trollan]

Håller tummarna hårt för dig  Förstå vad skönt om man klarar det,eller rättare sagt när vi klarar det!För det kommer vi göra..Nu är det dags att börja ett nytt liv,ett liv utan skinpicking..  Lycka till!!!
Många kramar Trollan

[memento]

Det är typiskt att när man tror att man håller på att bli bättre så dras man ner så långt man kan komma igen. Jag ser galen ut nu, jag är inte beredd att se ut såhär igen. Vart kommer de jävla finnarna ifrån från början? Måste jag fortfarande få dem, hur länge ska de komma? För de kommer inte för att jag skinpickar, måhända blir huden värre av att jag skinpickar, det ser värre ut, men finnar borde man väl sluta få i högstadiet... Har haft alldeles för mycket att klämma på och jag har gjort det.

Jag tror att det här kan handla om att när huden är bra och vi är bra, så finns där andra problem (alternativt en värld vi inte vill leva i), vi inte kan hantera och inte vill ha med att göra. Det här är det åtminstone vi som är övermannar åt så att säga, vi rår över det. Ligger det inte något i det? Sedan dök en ganska excentrisk tanke upp häromdagen, jag plockade mina ögonbryn och la mig ifrån spegeln, men då tyckte jag att jag kände mig... övergiven, och tog fram den igen, och skinpickade. Jag tänkte att det var en slags närhet, jävligt elak och bedräglig närhet, men den enda närheten till mig jag får. Somsagt en udda och kanske obefogad tanke, men den dök upp i mig av någon anledning och var mig intressant. Jag hade tänkt börja gå ut och promenera då som min hud var bra och allt var så bra (det hade verkligen inte känts så befriat från BDD sen jag var tolv), men nu är jag fast här igen. Jag vill verkligen komma tillbaks till att ha OK hud och inte bli så distraherad av att det dyker upp finnar... jag kan inte hjälpa att bli det, det kommer verkligen fler och fler finnar och det är som att de invaderar mitt ansikte. Hade jag bara inte skinpickat så hade jag kunnat ta mig till en hudspecialist, men såhär är det ju knappas en möjlighet för mig.

[Aurora]

Nä, nu skriver jag inte vilken dag det är längre, blir bara deppig av att se hur många dagar som det gått sedan jag började skriva detta.. ;(

Trollan:

Tack! Det låter väldigt skönt med ett liv utan skinpicking! Det är nog värt att arbeta hårt för att få! hoppas verkligen på att vi når dit, tror också att det är möjligt!

Memento:

Det är så otäckt att man kan trilla dit så fort, från att det faktiskt känts ok för en gång skull.. Ledsen för din skull att det blivit så för dig nu.. Känner verkligen igen mig i det! Hoppas att det snart vänder igen!

Tror mycket på det du skriver om att det i en liten stund känns som kontroll i en helt okontrollerbar värld, när man skinpickar.. Men det som händer blir ju att huden förstörs gång på gång, och därför handlar det nog mest om en obehaglig förlust av kontroll, till och med över sig själv - vart fall för mig.. (Som Imperiets låt: "Kriget med (MOT!) mig själv" kanske?..)

Det var det en väldigt intressant tanke det som du skrev om att det faktiskt innebär en närhet till sig själv att skinpicka.. Jag märker att jag inte tar mig tid till att göra sådant som jag vet att är bra för min kropp, som att smörja in fötter, ta en lång promenad, se till mig att få i mig mycket vatten o så.. Det är nästan som att jag tänker at det ändå inte är nån idé för att det vilket fall är så illa att inget hjälper.. Men sen kan jag istället lägga hur mycket tid på skinpicking som helst, inte avsiktligt kanske, men det blir ju så ändå!       

[Flickan]

Hejhej!
Precis som jag såg att någon ovan nämnt så har ajg också märkt att de gånger som riksen är störst att jag börjar pilla är de kvällar då ajg är väldigt trött. Så ajg brukar försöka tänka att "jag ser egentligen inte så hemsk ut, utan det är bara för att ajg är så himla trött. Jag går o lägger mig o så får vi se ifall jag tycker det ser lika hemskt ut imorgon, o i så fall gör jag ngt åt det då istället". Det här tankesättet funkar ju kanske inte varje gång, men varje gång är iaf guld värt.

Ett annat tips jag ahr är att beställa tid för regelbunden ansiktsbehandling. Inte av den anledningen att huden blir finare, utan mer för att du då kan tänka att du inte själv behöver klämma alla dessa pormaskar o annat, utan tänka att det fixar din hudterapeut nästa gång du ska dit. För en anledning till att ajg pillar är att ajg tror att jag gör ngt bra för huden (trots att ajg innerst inne vet att det inte är så) jag tror att ajg genom att klämma förebygger eventuella finnar. fast det ända jag gör är ju att skapa dom.

Något annat jag gör ibland är att låtsas att ngn väntar på mig utanför badrummet, en kompis eller pojkvännen, på så vis skyndar ajg mig så mkt jag bara kan inne i badrummet, för jga vill ju inte att ngn ska reagera på hur länge jag är där inne. och när ajg skyndar mig så hinner jag inte titta så jättenoga på ansiktet, och pillar därför inte heller.

jaja hoppas ngn kan få ut ngt av det här iaf.
ha det bra

[Aurora]

Struntar som sagt i att skriva hur många dagar jag hålliit på nu.. Det blir bara nedslående att se hur mycket tid som gått utan att jag blivit särskilt mycket bättre.. 

Min hy har inte varit så sårig som nu på så lång tid jag kan minnas.. Det beror inte helt uteslutande på mig. I ochför sig är det ju jag som skapat såren genom att inte kunna låta huden vara, men huden har varit så märklig nu att det varit så svårt!! Var hos en hudterapeut för att få råd om produkter och behandlingar för en vecka sen.. Berättade att jag har jättekänslig hy, hon rekommenderade tre krämer (gick på över 2000 kr!!) som hon påstod skulle passa mig. En av krämerna skulle jag använda på natten, när jag vaknade efter att ha använt den första gången så hade jag massa små utslag som under dagen blev ännu värre och dagen efter hade jag fått massa finnar.. Fortsatt så hela veckan, haft sån ångest över det och känt mig så ful och så har det svidit och kliat i hela ansiktet.. Nu hoppas jag att det har lugnat ner sig, men jag har massa sår och är helt torr i ansiktet.. Ser hemskt ut.. Anledningen till att jag överhuvudtaget gick var att jag behövde känna mig fin till en grej jag ska på nästa helg, nu är det precis tvärtom..   Måste inse att min hud mår bäst när jag bara använder milda produkter ochlåter hyn vara!!

Flickan:
Tack för tipsen!
Tror också att det kan hjälpa att övertala sig att vänta, när man vet att tröttheten är som värst.. Misslyckades själv med det igår..
För mig har det hittills inte fungerat att gå på ansiktsbehandlingar, men det kan bero på att jag inte gjort det tillräckligt regelbundet - tyvärr har jag inte klarat av att gå när huden har varit alltför sårig eftersom jag skämts för mycket då och inte velat visa mig utan smink.. Vågar knappt boka tid eftersom jag inte vet hur huden är då det är dags för behandlingen.. Men det är roligt att höra att det funkar för dig!

[Aurora]

Idag har det faktiskt gått bra, trots att min hud ser för jävlig ut. Bestämde mig imorse för att mitt ansikte behövde massa fukt och smörjde in mig tots massa sår.. Så nu är jag vart fall inte så torr att huden svider.. Alltid nåt.. Kändes bra att ta hand om huden konstruktivt för en gångs skull, istället för att förstöra den.. 

[Aurora]

Har gått rätt bra ett tag och huden har sett ganska ok ut, men givetvis var jag tvungen att förstöra det i morse..
Ok, nya tag nu.. antar jag..måste jag!

[CyanideCupcake]

Ägnar mig inte åt skinpicking så det här kanske inte är rätt tråd egentligen, men ändå. Jag har i alla fall också problem med hyn, har rosacea...ganska allvarlig sådan, till på köpet. Försöker låta bli att pilla eftersom det blir så svullet, rött och irriterat men ibland kan jag inte låta bli. Om en enda människa till frågar mig vad jag har gjort i ansiktet..:antibiotikan har hjälpt men det är långt ifrån bra. Fan.

[Synthesized]

Jag har inte pillat så mycket i huden de senaste veckorna, men veckorna dessförinnan var katastrofala och det har lämnat så fula ärr att jag ändå knappt kan glädjas av att inte ha pillat lika mycket nu.

Jag har precis påbörjat en kur med höga doser vitamin B5 som påstås vara effektivt vid akne. Men, det står överallt att det hjälper på så vis att det bildas mindre ansiktsfett, och saken är att jag inte har överflödigt ansiktsfett trots akne. Så jag hoppas att det kan hjälpa mig ändå, och att min hud inte bara blir astorr. Det här känns som sista chansen, om det inte funkar så vet jag inte vad jag ska göra av mig själv.

[CyanideCupcake]

Folk stirrar....jobbade ett par timmar isdag och stötte på et5t par av hotellgästerna i lobbyn; den ena avr på väg upp för trappan men STANNAR havvägs och bara storrar på mig. Totalt ogenerat. Jag VET att min hy ser för jävlig ut. En bekant i Canada trodde att min pojkvän ahde misshandlat mig (!) när hon såg en bild på mig osminkad och henens granne trodde att jag ahde en öppen cysta i ansiktet. Så ignen, INGEN kan säga till mig att dte här inte är ett problem och att det finns i mitt huvud. Ingen. Lägfg till ens tor och klumpig näsa och drag som är åt helvete så ahr ni mig. Jag blir fan äcklad av mig själv.

[Aurora]

Har gått upp och ner i hur mycket jag förstört min hy sista tiden.. Men jag är så trött på detta beteende nu att jag till och med är beredd att gå omkring med massa ojämnheter och finnar i ansiktet hellre än att ständigt ha en söndrig hy som gör ont och som hela tiden måste täckas/döljas..

Dessutom vill jag att en person som jag bryr mig obeskrivligt mycket om ska kunna se på mig och vara stolt och tänka att: "Ja, hennes hy ser definitivt inte perfekt ut, men nu låter hon den åtminstone vara. Hon klarar att stå emot och hon väljer att lägga sin tid på annat nu som är viktigare!"

Så nu börjar det på riktigt!

[Aurora]

Hmm.. Om bara de där förbaskade såren kunde läka NU så hade det varit mycket lättare att inte fokusera på hyn.. Får väl ge dem tid antar jag.

[nikey]

ja på riktigt, de här grejar du!

lycka till

[Living_in_the_past]

Jag pilla alltid sönder min hy i ansiktet förut, men sist jag gjorde det var nog mer än ett år sen tror jag nu !! Men jag har fortfarande lite svårt att hålla mig borta från ryggen och armarna. Jag lyckas alltid få märken där även fast jag inte får finnar längre efter att jag slutfört en roaccutan behandling. Jag gillar värkligen att pilla på saker och riva  bort dom, men det blir mäst bara ytliga saker, förut värkligen gick jag djupt in i huden det är därför jag har så många ärr. Jag önskar att jag skött min hud bättre där när man börja högstadiet och huden börja bli lite oljligare, jag smörjde aldrig in mig när jag var lite, och stämmer inte det att när huden är torr framkallar den ennu mer sånt där talg, det var nog därför hela min hud blev som den blev tack vare mitt ovetande. Om bara nån uppmärksattat mig om det. Nej kära nån jag har bara provat hundratals saker hittat på egna sett som jag trott ska hjälpa, men egentligen det ända som funkar iallafall för mig och troligtvis gjort det innan roaccutanen det är att skölja med ljummet vatten, om man har smink ta lite mild aco tvål på pumpflaska och sen smörja in med propyless. Det är mitt enda som värkligen har fungerat för mig. Om jag bara vetat det för 6år sen, då hade jag nog aldrig ens behövt ta roaccutan. Ibland börjar jag pilla lite längs hår botten, men jag har på nått sett blivit starkare och säger åt mig själv att sluta genast, och jag gör det då. Utan att lämna ett märke. det är ibland när ja mår dåligt och allt känns sjukt, då börjar jag riva på mina armar sen går jag till ryggen och nacken. Men det var oxå ett tag sen nu iallfall två månader sen. Så det känns bra. Och allt har enna börjat ljusna för mig nu, det känns som att jag har haft ett stort tryck på mig som bara har släppt, håller på å söker jobb nu, och till hösten ska jag börja på komvux Så jag tror det kommer årdna sig för mig. Och nu när jag är ute och går så är jag inte rädd längre, hjärtat börjar alltid slå lite snabbare när jag ser att någon kommer gående från motsatt riktning, men oftast är det äldre personer än mig och då tänker jag oj vilken tur, och sen fortsätter jag tänka att om det varit nån i min ålder då hade bara varit jobbigt just när man går förbi, sen försvinner personen troligtvis ut ur mitt liv lika fort igen, så varför bry sig, så jag är inte så rädd längre, och jag är inte heller lika rädd för att möra någon jag känner.  Jag har faktist inte gjort det än, men jag vet att risken finns och trots det är min rädsla så minimal nu !! Seriöst jag ska börja leva nu känner jag. Mitt liv är här och nu och jag ska fan ta vara på det!!!!!!!!!

[Living_in_the_past]

Jag kom på en sak till här alldeles, det är så att jag har gått ner väldigt mkt i vikt det sista, och det är även det som gör mig så glad, för det är väldigt viktigt för mig eftersom att jag alltid varit smal innan jag börja äta roaccutan. Men det känns jobbigt att det enda settet som fungerar för mig för att gå ner i vikt, det är att rent ut sakt spy upp allt jag ätit. Jag går ner några hekton om dagen. Och samtidigt som jag känner att det är sjukt, säger jag till mig själv att det är helt okej. Jag är rädd för att bli påkommen, men jag har lyckast dölja det väl med särskilda rutiner. Jag har även hört att man kan få bivärkningar av det som magsäckscancer? men jag vet inte. En bivärkning som jag har är att emaljen har börjat försvinna på mina framtänder, typ en tiondel är borta :S  och det räds jag över. Jag såg en gång ett pogram där en tjej som hade haft bulemi i 10år och hennes tänder var sönder frätta. Men endå gör jag det. Jag måste värkligen nå min drömvikt, annars kan jag inte förbli så här glad som jag är nu. Jag går även 50000steg i veckan och styketränar som fan. Jag hoppas att ingen blir störd av det jag skriver. Jag bara behöver få säga det nånstans. Jag sitter inne med så mkt, jag måste få ut mina djupaste hemligheter och tankar, och här passar bra eftersom här vet ingen vem jag är.