Skinpicking, uppbackning.

[Aurora]

DAG 5

Morgonen gick relativt bra när jag skulle göra mig iordning, med ett mindre undantag..

Samma "regler" idag som tidigare, lampan släckt i badrummet resten av dagen.. Det är egentligen helt knäppt att jag ska behöva ta till sådana regler, men det får det vara - bara jag hittar beteenden som hjälper mig att bli fri från skinpickingen..
 

[memento]

Fast det är nog bättre som andra säger. Mina tankar kommer nog inte just då jag gör det utan när jag försöker begripa det vid ett annat tillstånd. Att det är transliknande är en bättre förklaring, och att förnuftet inte finns med en då.

[memento]

Finns det någon annan utöver mig som är jävligt rädd för att få ärr?

[vinterglas]

Jag har så många ärr. Så äckligt många ärr och märken att jag nog gett upp...

Jag är fucking dömd för resten av livet. Och att veta att det bara är jag och min skinpicking som står bakom det.. DET är tuff shit.

[nikey]

de e lite som memento sa.jag kan inte låta porerna vara ifred i mer än 1 vecka för jag blir så otroligt äcklad av de jag ser,trots att min hud spricker å börjar fjälla pga de..
jag strävar oxå efter en viss jämnhet i ansiktet å då använder jag naglarna för att skrapa..de blir jämt å så som jag vill ha de men huden tar ju en del stryk.inte särskilt konstigt.

[memento]

Jag har så många ärr. Så äckligt många ärr och märken att jag nog gett upp...

Jag är fucking dömd för resten av livet. Och att veta att det bara är jag och min skinpicking som står bakom det.. DET är tuff shit.

Åh. Jo, dit är väl jag på väg. Ärr har jag redan en del, jag tycker ändå inte det finns mycket värre än att skinpicka på kinderna och samtidigt veta att det kan bli ärr... det är minst sagt absurt. Jag tänker ofta på det samtidigt som jag gör det, jag har det i baktankarna. Och ändå fortsätter jag.

[vinterglas]

Ja, kinderna är allra värst! De syns ju så mycket mer än tex. pannan.... Eller ja, min panna är så härdad typ att inga märken knappt syns längre....

Och ja, trots att man är medeveten om allt så fortsätter man.

[Aurora]

DAG 5, eftermiddag..

Känner mig så himla ledsen, arg och besviken på mig själv..    

Tänkte i förmiddags att jag var rätt förvånad över att de här fem dagarna som jag försökt bli fri från skinpickingen har gått såpass bra.. Kände mig väldigt glad över det. Sen så fick jag ett telefonsamtal vid lunchtid om att jag ska få ett kort besök i eftermiddag/kväll. Eftersom jag klarat dessa dagarna genom att lägga så lite tid som möjligt på att göra mig ordning kände jag mig rätt risig, så jag tänkte att jag nog skulle klara av att sminka mig lite ändå.. Så fel jag hade.. IGEN.. Inte ser jag mindre risig ut vart fall nu, bara väldigt översminkad över det röda och söndriga ansiktet (Och sminket lär ju inte heller göra hyn bättre..) Det värsta är att jag inte kan skylla på någon annan än mig själv..

Väldigt ledsen och mycket ångest över att trilla dit så regält.. Men så försöker jag tänka att ETT återfall inte innebär att allt gått åt skogen.. Man kanske alltid får räkna med ett återfall och detta tillfälle får hjälpa mig att förbygga så att det inte blir fler framöver. Det jag borde lära mig av detta är att hellre avstå helt från att "fixa till mig" (efter att en snabb, bra morgonrutin är klar) eftersom resultatet - och ångesten - är många gånger värre än hur det var innan. Jag klarar helt enkelt inte det ännu. Jag får hålla stenhårt på regeln om släckt i badrummet resten av veckan. Ett måste både för att klara att inte skinpicka och för att kunna komma igång att plugga!

En sak till som jag borde lära mig av detta är att jag inte kan lita på mig själv och mitt självbedrägeri, även om jag försöker lura i mig själv att jag "ska bara" så blir det aldrig så. Får hitta allmänna "regler "som gäller oavsett vad jag just då känner för, eftersom impulserna leder till så mycket destruktivt om jag följer dem..

Ångest nu, vill inte ha besök.. Å andra sidan var det redan från början osäkert hur det skulle bli med det och blir det inställt kommer det också kännas fel, som att jag fastnat i detta helt i onödan. Men annars hade jag kanske gett mig en annan ursäkt?

Jag känner mig lite ego som skriver så mycket om detta, men jag hoppas att det är ok för er andra?
När jag hade misslyckats så totalt ville jag först inte skriva något alls om det här, skäms så. Men jag har bestämt mig för att beskriva både med- och motgångar, så då går det ju inte att mörka. Jag måste fortsätta mitt arbete frammåt och ska vara ännu mer förberedd framöver på olika risker för bakslag och undvika dem för allt jag har!

Läste det ni skrivit om oron för ärr. Även jag har mycket ärr och känner mig väldigt ledsen över att många av dem är permanenta och alltid kommer förbli en påminnelse om vad jag gjort med mig själv. Men jag är skyldig mig själv att inte låta det bli några fler ärr, även om jag tycker att huden ändå ser förstöd ut redan nu.  

Det vore så skönt om det kan komma en framtid där man känner sig fin och låter huden vara ifred oavsett om huden är felfri eller inte. Bara få vara ok precis som man är - även i sina egna ögon.

 

[Aurora]

Man har verkligen olika ställen som man upplever som de värsta. För mig är helt klart pannan det ställe som jag upplever som det värsta när det gäller att ha sår & ärr. Hakan också förresten.. Och näsan.. Nä, det låter ju inget vidare när man ser det uppradat så här.. 

[memento]

Inga ställen är ju direkt roliga i ansiktet, där syns ju allt mer eller mindre. Jag har bara för mig att det är lättare att få ärr på kinderna och att de blir djupare och större då kinderna är mjukare och ja... något. Inget hårt tar emot som på pannan eller hakan... haha. Näsan är ju rätt jobbig, den är speciell:P

[Aurora]

DAG 6 och DAG 7 (24 & 25 okt.)

Haft lite problem med att komma in på sidan, men det kanske bara är mitt bredband?

Igår gick det så där. Det är alltid svårare att låta huden vara när man redan förstört den.. Då känns det som att "det ändå är kört".. Dum tanke så klart.. Men jag trillade inte dit ordentligt igår varje fall.

Idag har det inte heller varit några större missöden, men jag märker hur mycket jag tänker på att jag skulle vilja "bara ta bort några ojämnheter" och att det inkräktar mycket på mina övriga tankar även då jag lyckas avståfrån skinpicking. Inte varit helt fri hela dagen, men har lyckats avbryta efter några minuter.

En stor fälla för mig är den taktila scanningen som jag gör av huden när jag titar på tv, läser eller så. De ojämnheter jag känner vill jag gärna kolla upp sen (med en gång..) i spegeln och när jag väl har gjort det är det svårt att låta huden vara och känna att den där ojämnheten faktiskt inte gör lika stor skada som pickingen kommer att orsaka..

[Aurora]

DAG 8

Imorse gick det bra först, skönt. Men några timmar senare skulle jag duscha (fortfarande hemma o pluggar..) och när jag skulle göra mig i ordning efter det gick det inte lika bra..

Det kunde ha gått mycket värre, jag stoppade mig själv innan det blev alltför stor skada men jag känner mig ändå ledsen o besviken över att jag har så himla svårt att stå emot fastän jag känner mig så beslutsam INNAN jag väl står där framför spegeln.

MÅSTE bli mycket bättre på att tänka på att hålla avståndet till spegeln! Det är ju självklart att jag ser defekter o ojämnheter när jag bara står ett par centimeter från spegeln.. Ingen annan kollar förmodligen lika kritiskt på min hud.. Och även om de skulle göra det så skulle de förmodligen inte läga märke till ojämnheterna i huden lika mycket som till såren.. Måste få in det i mitt huvud!

De där ojämnheterna i huden gör ju egentligen inte så stor skada, borde lära mig att acceptera att en normal, icke-retucherad hy inte är helt silkeslen och jämn utan att den har lite ojämnheter och defekter.. Visst, min hud har mer defekter o skavanker än en genomsnittlig person, till följd av de ärr som uppkommit pga av jag inte låtit min hy vara ifred - men det sista sättet att göra det bättre på är väl genom att lägga tid på skin picking så att det blir ännu fler ärr?   

Kram på er andra!

[vinterglas]

Jag har skinpickat så oerhört intensivt och mycket senaste tiden. Jag vet inte vad det beror på... jag har faktiskt varit ganska balanserad hela det här året... men nu har det slagit snett.

Jag önskar man kunde ta medicin mot skin picking. Allt man vill är ju att få en slät hy utan ojämnheter, märken och ärr etc... men ändå så gör man precis ALLT som gör det motsatta.

Det värsta var dock imorse när pappa kommenterade att jag skinpickat. Jag blev så otroligt arg och ledsen. No shit, du behöver inte kommentera det redan uppenbara - att jag fortsätter förstöra min hy.

Satan också.

[Aurora]

DAG 9

Imorse när jag skulle tvätta o sminka mig gick det bra, men jag fick anstränga mig för att låta bli att inte fastna i nåt. Men jag anstränger mig gärna, så länge det ger resultat..

Ska verkligen försöka låta alla ojämnheter i huden vara, för visst måste de väl gå bort av sig själv så småningom ? Är det någon som vet om de gör det och hur lång tid man måste ge en orenhet för att den ska försvinna av sig själv?

JOJOPLANETEN: Va jobbigt att du haft det svårare med skinpickingen senaste tiden. Det känns verkligen fruktansvärt att få en kommentar om detta av någon (som t.ex. din pappa), när man redan skäms så fruktansvärt ändå!
Jag har precis gått med i ett internetbaserat behandlingsprogram gällande just skinpicking som heter "stoppicking.com". Jag vet inte hur bra det är, men jag har bestämt mig för att tro på att det kommer att fungera, det är viktigt för att jag ska komma igång med "behandlingen". Nu i början ska man bara kartlägga sin skinpicking, genom att fylla i tid, situation, vad som triggar igång beteendet etc. Sen är det en fas med interventioner då man får lära sig olika "knep" relaterat till ens egen specifika risksituationer (tror jag) och sen är det en fas då man ska lära sig att motverka återfall.. Det tar nog några månader kanske. Kostar drygt ett par hundra i månaden. För mig måste det bara fungera, orkar inte ha det så här längre!
Jag vet inte om detta kan vara något för er andra, kanske kan ni redan knepen? Men om någon skulle bestämma sig för att också pröva detta kanske vi kan utbyta lite tankar om behandlingen?

Kram på er alla o ta hand om er! 

[Malins mamma]

Hej Aurora!

Jag vill tala om att jag noga följer dina dagsrapporter även om jag tyvärr inte har haft tid att skriva nåt den här veckan.
Några synpunkter:

Jag tycker du resonerar mycket klokt och förnuftigt och att du ger dig själv rätt argument för att genomföra det här.
Strongt gjort att du inte ger upp efter diverse mindre eller lite större återfall!
Nikey gav dig bra råd och en viktig poäng att tänka på, att det blir lättare och lättare att motstå impulserna efter ett tag.
Att det finns ett internetbaserat behandlingsprogram visste jag inte men det är ju alldeles strålande!! Vilken bra ide att satsa på, hoppas att andra föjer ditt exempel. Drygt ett par hundra i månaden är ju faktiskt inte så dyrt. Programmet verkar vara bra upplagt och jag tror säkert att det kommer att hjälpa dig.

Några saker att tänka på:
En känsla är inget faktum. Att man känner ett starkt behov av att "bara kolla lite", "bara ta bort några ojämnheter", osv är ett resultat av vad man tänker och ingen indikation på att man måste göra det.
Att alltid ha en helt slät och jämn hy är inte det normala. Att sträva efter det är att göra sig själv besviken gång på gång.
Tänk högt, alltså prata med dig själv. (De gånger du är ensam). Dels för att få reda på vad du tänker och dels för att förstärka dina motargument. Du har ju skrivit ner dina tankar mycket bra här och det tjänar samma syfte.
"Desto mer tid, energi och pengar du lägger på utseendet, desto värre blir BDD:n." Dr C.

Jag fortsätter att följa dig, det krävs nog en hel del anstängningar för att bryta ett tvångsbeteende/en ovana/en ritual men jag tror på dig. Du har de bästa förutsättningar för att lyckas, iom att du verkligen har bestämt dig och iom att du inte ger upp utan tar dig an varje ny dag med nya friska krafter.

Mvh Malins mamma