"Skriva av sig"-tråd

[Malins mamma]

och vem är Ajla ? hänger ej me...

Ajla är en tjej som skriver på bddcentral men det jag skriver om henne kunde gälla vilken BDD-drabbad som helst. Att jag tog henne som exempel var för att hon samtidigt la ut foton och en bild på hur hon ser sig själv.
Hon har förresten tagit bort sina foton nu, men hon har en bild på ögonpartiet i alla sina inlägg.

Sad Angel, jag tycker du är väldigt söt och om du såg lite gladare ut skulle du vara ännu sötare.  
Din bild är verkligen inget bevis på att du skulle vara ful, tvärtemot.

hur kan man ha celluliter fats man är smal!?

Kan man det?

och jag har fått dom nu typ.. ;S

Är du helt säker på det? Kan det inte vara så att du har börjat titta efter nu och tycker dig se celluliter? Fråga nån annan om de också kan se dom (på en meters avstånd, inte en decimeter).
Under mitt 55-åriga liv har jag hittills aldrig sett en enda cellulit, inte på mig och inte på någon annan heller så det är nog inget man behöver bekymra sig för om man har eller inte. Det är inget som folk lägger märke till eller bryr sig om.
Jag visste inte ens att det fanns nåt sånt innan jag började läsa här på forumet.....

Mvh Malins mamma

[twinkle]

Isch, idag har jag FYRA enorma sår över hela ansiktet och jag ska iväg på middag med en miljard andra människor (känns det som). Håller på att göra mig i ordning men vet att jag kommer att bryta ihop när det kommer till delen då jag ska täcka över dessa jävla sår... Varför kan det aldrig vara som man vill?!

[Insatiable]

Jag har en massa bristningar överallt, det är skitäckligt.

Min hy däremot verkar ha börjat repa sig lite sen jag slutade med den där rengöringskrämen.

Men det var jättehemskt att gå på utredning på psyket idag, jag fick träffa två gubbar (jag hatar gubbar) som pratade i mun på varandra och avbröt mig hela tiden, dessutom verkade de inte förstå mitt problem med utseendet. De pratade bort det väldigt snabbt och trodde att jag känner mig ful för att jag blivit mobbad, sen sa de inget mer om det. De lyssnade inte ens när jag berättade om hur mycket jag hatar speglar och att jag måste undvika olika ljussättningar.

[Malins mamma]

Insatiable,
om de inte reagerade när du berättade om att du hatar speglar och olika ljus så känner de troligen inte till BDD och då är risken stor att du får fel diagnos.
 
Sergej Andreewitch på Karolinska (BDD-kunnig psykiater) rekommenderade att om man själv tror att man lider av BDD så ska man tala om det och säga att man vill ha en utredning gjord om så är fallet.
Läkare utan kunskap om BDD kan ju inte bedöma om man det är  BDD eller nåt annat man lider av så jag tycker att du ska fråga om de känner till BDD, och om de inte gör det be att få komma till nån som gör det.

Mvh Malins mamma

[Anonym]

min värsta mardröm har blivit till verklighet, jag har massa hemska utslag i ansiktet... ser ut som om jag blivit slagen... det går inte beskriva hur dåligt jag mår, jag har ju varit ganska stabil nu i huden i några månader trodde jag fått ordning på det värsta... nu vill jag bara dö, dö, dö ,dö  för jag är s¨å jävla ful mina utslag försrör mitt utseende.... vad har jag gjort för onte för att förtjäna detta, VAD? orkar inte, orkar inte leva till jul... vill inte må såhär vill inte se ut så här jag vill vara glad och fin jag vill inte gå med nerböjt huvud och skämmas vill inte vara ensam men jag måste för jag vill inte att någon ska se på min äckliga hud

vet inte vad jag gör, klarar inte för jag vet att det hä är bara början på mitt uppdaterade elände

jag är så rädd att jag skakar

[Anonym]

usch det känns som att läsa om sig själv...denna helgen fick jag en hel del finnar och vanligtvis har jag aldrig några... jag håller med dig om att man tycker att de förstör hela ens ansikte... jag mådde så dåligt hela helgen så jag var hemma från skolan idag för jag vågade inte gå till skolan så här... samtidigt är jag superstressad i skolan så jag vet inte om det är det som utlöst dem... jag har mått dåligt i fyra år och varje dag är ett helvete och jag känner samma sak som du att jag inte orkar leva längre... det är så otroligt påfrestande att må så här att jag har lust att ge upp.......

[Anonym]

dåliga ljussättningar och speglar är mina värsta fiender... i skolan, på bussen och liknande kan jag bara sitta under "bra" ljus och det är något jag är konstant upptagen med att tänka på...

[Anonym]

Imorgon ska jag förbereda för min kommande död, ska rensa hela rummet och datorn fri från privata saker.

Har fått nog nu, för länge länge sen egentligen, men nu har jag kommit till en punkt då döden är den enda utvägen. Vill verkligen inte dö, vill inte lämna mina föräldrar, men min kropp är förvriden i sådana plågor att det är det enda sättet att få slut på detta outhärdliga lidande. Ingen, INGEN kan förstå hur det känns att känna dessa känslor (förutom ni med samma sjukdom) känns som om en kär nära anhörig avlidit, sorgen är så oändlig som en bottenlös brunn det finns inget slut ... jag orkar inte vara rädd ngt mer ... jag orkar inte kämpa mer... för jag åker ändå alltid ner i brunnen.

Orden känns alldeles för små för att beskriva mina känslor, just nu så skakar jag av skräck för morgondagen för att tvingas möta min spegelbild, mitt ansikte som är förstört av alla utslag. Ensam så ensam, så ful och utraderad inombords så föstörd av denna sjukdom.

Det hade äntligen börjat bli bättre, min hy var okej och jag kunde gå upprätt och möta andra människor blick, jag kunde gå och handla i affärer och livslusten hade kommit tillbaka, planer gjordes upp för framtiden och jag hade tänkt lämna isoleringen och ensamheten för gott, men så blev det inte...

[Anonym]

min hud är så jääääääääääääääääääääääääää¨vla ful fan folk stirrar för att den är så jävla fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuul

jag vill bara dö FAAAAAAAAAAN

[vinterglas]

Det är otroligt hur äcklig jag är. Min hud är sämst i världen, och jag kommer aldrig bli fri-

[Anonym]

igår såg mitt hår okej ut när jag gick ut. precis när jag kommit utanför dörrn börjar det blåsa hur mycket som helst, och mitt hår blev förstört på en sekund och allt fixande var alltså helt meningslöst. fan vad jag hatar det! jag hatar regn och blåst och allt sånt som man inte kan kontrollera och som gör så man blir så jääävla ful.

[SpegelSpegel]

Malins mamma

SpegelSpegel, hur gick det idag? Blev det som du trodde?

Har inte hunnit svara på ngra dagar, min kille har varit här och jag vill helst inte skriva framför honom...

Jag gick bara till arbetsförmedlingen den där dagen jag skulle gå osminkad och han som hjälpte mig var väkl trevlig, men jag var väldigt tillbakadragen och han förstod hur dåligt jag mådde. Hade en riktigt jobbig BDD-dag och han fick nog intrycket att jag var helt handikappad av mitt mående, vilket jag väl inte är jämt, jag klarar t ex troligen av ett jobb om det inte är socialt pressande eller handlar om att visa upp sig mkt. T ex skulle det nog funka med städjobb eller lagerarbete, men han ville ändå registrera mig som ngn med psykiska arbetshinder vilket var okej, men han ville berätta det för alla arbetsgivare och ringde bl a ett samtal till ett städbolag och beskrev min situation, och det lät som om han pratade om en förståndshandikappad person. Så jag skämdes lite över det också.

Trodde min hy hade blivit mer normal, men nu ser mitt ansikte ut som om det håller på att lösas upp igen. Fuck. Kände mig acceptabel i morse och klarade av mina ärenden i stan bra, men när jag kom hem och såg min spoegelbild mådde jag så illa. Undrar verkligen hur länge jag gått runt bland folk och sett ut så. Hur kan min hud ändra sig från normal till grotesk på några timmar? Jag måste vara en biologisk sensation. För övrigt hatar jag min satta äckliga jävla klump till kropp. Ju mer jag tränar desto mer verkar mina lår växa.
Hatar mig, jag vill och orkar inte vara missbildad ett helt liv, jag vägrar.  Jag kan inte acceptera det.

[Malins mamma]

men nu har jag kommit till en punkt då döden är den enda utvägen.

När du mår så här dåligt, varför söker du inte hjälp för din sjukdom?
Du lider ju av BDD. Ändå letar du hela tiden efter preparat för att få en "perfekt" hy.
 
Blir du inte trött på att åka ner i det "svarta hålet" varje gång du får nån finne eller nåt?

Vad du än gör så kommer du liksom alla andra människor då och då att få något som du inte gillar på din hud. Iaf om du tittar tillräckligt nära.
Det är ju omöjligt att ständigt ha en helt perfekt hy, och om du har det kravet så kommer du garanterat att bli besviken gång på gång.

Är det värt att mista framtidstron, livslusten och ett normalt liv varje gång du får finnar? Ska du bygga ditt liv på de perioder som huden är helt felfri?
Eller vill du kunna leva normalt även de gånger du har nån finne?

Om du inte orkar själv kanske dina föräldrar kan hjälpa dig att ta kontakt med psykvården? Du kan ju inte bestämma dig för att dö innan du åtminstone har prövat att få behandling för BDD:n.

Jag kan inte veta hur det känns för dig men jag förstår att du har det väldigt jobbigt så jag hoppas att du tänker över förslaget att söka hjälp för BDD:n.

Mvh Malins mamma

[Anonym]

Imorse när jag satt på tåget satte det sig en äldre (60-70 år) dam mittemot. Hon hade en jättestor näsa och formen liknade min. Gissa om jag fick ångest. Min är redan stor som den är, men den kommer ju fortsätta växa...

[vinterglas]

Och som vanligt, när huden börjat bli bättre igen så raserar jag allt genom att skinpicka som ett jävla as.
Jag är verkligen helt dum i huvudet. Min näsa är också för stor, den ser ut som en boll.
Min kropp är ockås för stor, klumpig och dan. Men huden är värst, jag ser ju fan inte normal ut, jag ser ut som något äckligt halvt uppätet av insekter. eller något.

jag förtjänar nog inte ens rätten att gå ut, jag borde stängas in och hållas inlåst för alltid.