Hej Godessceline!
Orsaken till att jag ville uppmärksamma dig (och andra) på några vanliga tankefel beror inte på att jag misstror det du har upplevt i livet utan för att visa dig på vägen ut ur BDDn. När jag läser dina svar här och de svar du skrev i "Jag har läst"-tråden så ser jag att du verkligen är fast i BDD-tänkandet. Men det betyder inte att det inte finns en del fakta i det du skriver. De flesta BDD-drabbade har ett mycket ensamt liv endast fyllt med tankar på sin egen "fulhet", depression och ångest.
Knepet är att lära sig se vad som är fakta (= riktiga bevis) och vad som inte är det.
Fakta (enligt det som du skrivit):
Du har pojkvän men inte många kompisar, bara en för tillfället.
Du har varit utanför i hela ditt liv.
De är nöjda med dig på jobbet.
De som känner dig uppskattar ditt sällskap.
En person har sagt: Fan vad ful du är.
En person har sagt: Hennes pojkvän måste ta mig fan vara blind.
I samhället blir du betjänad likadant som andra människor.
Inte fakta:
Att det beror på ditt utseende att okända personer inte söker ditt sällskap/inte tycker du är intressant nog för att vilja lära känna dig.
Att din kompis lägger märke till din "fulhet" genom tankar och konstateranden.
Att du "VET" hur andra skulle reagera om de tittade i skolkatalogen.
Att busschaufförer/servitriser trots sitt normala uppförande skulle ta avstånd från dig, lägga märke till din "fulhet" och bli obekväma till mods runt dig på ett privat plan.
Om vi tittar på negativa fakta först:
Du har varit utanför i hela ditt liv.
Det är mycket ledsamt att du och så många andra (inte bara BDD-drabbade) blir uteslutna/utfrysta/mobbade av andra under sin uppväxttid. I skolan gäller det att vara med i rätt gäng, ha de rätta kläderna, inte vara blyg och tillbakadragen, ha den nyaste mobilen, gärna ha gott om pengar/rika föräldrar eller att man tar sig en ledarroll. Och jag nekar inte till att även utseenderelaterade saker kan ha betydelse för vilken tillvaro man har i skolan, att ha ett "vackert utseende", ett "mindre fördelaktigt utseende", vara extra tjock/kort/lång, ha små/stora bröst, ha ljust/mörkt hår, ha slöja eller ha glasögon kan inverka på hur populär man blir, eller inte blir.
MEN, skolan (mellan-högstadiet/gymnasiet) är en värld för sig som består av uppväxande tonåringar. I den mer verklighetsanpassade tillvaron, med jobb, egen lägenhet, partner, barn, bil, räkningar och skulder mognar de flesta och blir "vanliga" vuxna människor. Och då är inte samma saker viktiga längre som var viktiga under skoltiden.
En stor nackdel för många BDDare som isolerar sig/inte träffar andra personer speciellt mycket är att risken är stor att man har kvar den inställningen och de uppfattningarna som man hade under skoltiden. Även "kroglivet" och all mediehysteri om utseendet hjälper säkert till att man bibehåller de uppfattningarna om man annars inte har så mycket kontakt med omvärlden.
Så för att sammanfatta det här: Jag är ledsen att du (och säkert många andra) har varit utanför i hela ditt liv (men jag hoppas att om du tänker efter riktigt noga så har du/ni kanske ändå haft nån kompis nångång) men som du ser kan det finnas många olika orsaker till att man blir utanför, inte bara utseendet. Dessutom så gör BDDn (+ ev blyghet och social fobi) ofta att man själv drar sig undan, inte vill/vågar/orkar följa med andra ut, man kan inte vara spontan och man uppvisar ett beteende som tyder på att man inte vill bli uppmärksammad. Att du hittills har varit utanför betyder INTE att du alltid kommer att vara det. Dels beror det på hur du själv agerar, dels på i vilket sammanhang du vill "vara med".
Två personer har sagt att du är ful. Jag förutsätter att det är ett faktum (att de sade det) och ingen feltolkning eller att du hörde fel. Det bevisar isåfall att de sade det. Inget mer. Du kan inte veta om de verkligen menade det, du kan inte veta om de skulle säga samma sak idag, men om det vore så så är det bara vad två personer sade då, när det nu hände. Det betyder INTE att alla andra tycker samma sak, folk har som bekant olika tycke och smak. Att någon tycker nånting är inget faktum, om jag tycker att Angelina Jolie är ful så blir det inget faktum, inte heller om någon annan tycker att hon är fin. Hon, precis som alla andra ser ut som hon gör och vad folk tycker om hennes utseende beror inte på hur hon ser ut utan på vilket tycke och smak de har.
Nu hinner jag inte skriva mer för denna gången, jag fortsätter nästa gång jag har tid med "inte fakta"-grejerna men jag vill bara kommentera det här:
Nej, samhället funkar inte så och människorna som har serviceyrken betjänar folk oberoende av hur de ser ut, och om de inte gör det så begår de tjänstefel
...och där medger du att det KAN förekomma.
Det jag syftade på var folk med tex synliga större missbildningar, brand/trafikskadade eller handikappade. Och jag har ingen aning om det förekommer alls att de blir bemötta på något annat sätt än andra människor.
Mvh Malins mamma
