"Skriva av sig"-tråd

[Sad Angel]

Jag är så jävla korkad, så det är inte sant.
Jag vågade inte prata med honom, fast jag ville. Vi skulle se film på spanskan och jag ville snacka med honom efteråt. Önskade igår att han skulle vara utan sina kompisar så det skulle bli mindre pinsamt.

Ja, jag fick vad jag ville. Han var ensam. Efter filmen gick han långsamt, som om han väntade. Men den jävla fegisen som jag är, vågade inte säga nåt. Gick bara förbi. Det där förstörde min dag. Jag hatar mig själv! Jag hatar mitt jävla fula utseende! Och jag vill verkligen ha den där killen, men vågar inte ens snacka med honom, för jag är rädd att han drar sig undan. Vet inte vad jag ska göra. Jag är för patetisk

Till råga på allt har jag ätit en massa choklad idag. Hej och hå vad det ska bli kul att se vad vågen visar imorgon!!!

[Anonym]

helveteeeee!!!!!!!!! nu har jag fått ett till ärr på näsan, orkar inget mer! Nu ska jag fan ta livet av mej, klarar inteen dagjävel till.

Brukar området där det varit ett sår som läkt vara blankt till en början? Måste det betyda att det blir ett ärr?

svara gärna, är så fruktansvärt orolig över detta, min hy är ju nog förstörd!

[Jimmys mamma]

Börjar nu fatta varför jag har det så jobbigt just nu. Har allt för länge stoppat allt i "ryggsäcken", men nu blev den visst för full. Jag valde själv att tömma och sortera allt jag stoppat där i. Många gamla bekymmer, känslor och funderingar. Hur kunde jag spara på allt, varför har jag inte tagit tag i det förut, en gång för alla. Nu sitter jag här med hela innehållet framför mig. Jag har börjat med att fundera vad jag har i arv av mina föräldrar, och vad som påverkat mig från min barndom, känns skönt, börjar förstå. Men nu är det ju försent att ändra på min barndom, men att förstå och gå vidare är vad jag vill. Jag hittar fler och fler saker som hänt som kan ha påverkat mig hur jag mår idag, många saker som sagts som har gjort mig fundersam om hur man ska vara. Nu försöker jag gå igenom de tillfällen som varit, och tänka på ett annat sätt, ifrågasätta om det verkligen var rätt det som sades eller gjordes. Jag ska hitta tillbaka till mig själv, inte offra mig för att vara efter mina hjärnspökens önskemål/ krav. Jag vill vara den jag borde ha blivit om jag inte hade låtit mig påverkats så lätt. Det mesta elände har jag nog ställt till med själv, utan att det varit meningen.
Nu ska jag gå vidare med tom ryggsäck, börja om på noll. Jag ska fortsätta mitt liv med mindre BDD. Ska nog ta upp kontakten med min psykolog igen, jag tror jag behöver hjälp av henne.

[Millan]

Härligt att läsa Jimmys mamma.. precis så ska det vara... Man ska få en "aha" upplevelse och förstå vad man gör mot sig själv.

Jag önskar dig ALLT gott och lycka till

[vinterglas]

Som vanligt när det är rätt bra med huden igen så skinpickar jag. Jag är verkligen ett idiothelvete.

[Sad Angel]

Jag är så jävla ful. åsneapa. jag kan gå och dö

[nikey]

ska hem till morsan å farsan på eftermiddan.lillbrorsan fyller år så de kommer va packat me släkt å vänner..sååå jobbigt. jag klippte mej igår oxå men de blev alldeles för kort så frisyren får jag inte till..blek som fan e ja me-varför sola jag inte igår fööör

[Insatiable]

Synthesized:

Personligen tycker jag att psykisk smärta gör så otroligt mycket ondare än fysisk smärta.

Det håller jag med om. Det kan göra jätteont när man varit med om en olycka eller så men det går iaf över. Men psykiska besvär måste man leva med, det är inte ens säkert att man får hjälp med dem. De påverkar hela ens vardag.

Anonym:

Hur lång tid brukar det vanligtvis ta för ett ganska litet sår att läka?

Det brukar väl bara ta några dagar? En vecka kanske?

mikey:

ska hem till morsan å farsan på eftermiddan.lillbrorsan fyller år så de kommer va packat me släkt å vänner..sååå jobbigt.

Usch, min lillebror fyller också år idag Det var jättejobbigt att sitta i ett upplyst rum och känna mig uttittad och sen all tårta och alla kakor.. alla undrade varför jag inte åt av dem.

Jimmys mamma:

Jag hittar fler och fler saker som hänt som kan ha påverkat mig hur jag mår idag, många saker som sagts som har gjort mig fundersam om hur man ska vara.

Samma här, även fast jag mår så pissdåligt kan jag se samband. Ofta händer det när jag ligger i min säng för att sova, att jag får nån kort minnesbild.. nåt fragment som flyger förbi av nåt som sagts eller gjorts mot mig. Och så drömmer jag en massa saker som påminner mig om sånt som inträffat. Jag börjar förstå mer och mer varför jag mår som jag gör, men det gör ändå inte saken bättre eftersom jag inte får nån hjälp.

Ska nog ta upp kontakten med min psykolog igen, jag tror jag behöver hjälp av henne.

Jadu, den som hade en psykolog att gå till.. det känns helt hopplöst, det är nu en månad sen jag fick höra att jag skulle få en remiss till psykvården och att det skulle ske inom ett par veckor men ingenting har hänt. Mamma fick ringa dit för några dagar sen och då sa de att det är på G nu i dagarna men jag har inte hört ett piss och jag känner mig så jävla sviken och lurad och övergiven, jag har lust att ringa dit och skrika och mordhota dem. Helt ärligt och jag är medveten om hur sjukt det låter.

[Insatiable]

Jättejobbig dag idag. Förutom att jag känner mig ful (speciellt kroppsligt) känner jag mig otroligt korkad. Det är meningen att jag ska plugga men så fort jag öppnar böckerna känner jag hur dum jag faktiskt är. Jag förstår ingenting av det jag läser och det går dåligt med arbetena. Allt ska vara klart inom två veckor (varierande datum beroende på ämne) och jag förstår inte hur jag ska hinna. Allt jag vill är att skriva MVG på både proven och arbetena för då får jag det i betyg, men som det ser ut nu ska jag vara glad om jag ens får godkänt. Och godkänt kan jag inte under några omständigheter vara nöjd med! Hur ska jag då komma in på den utbildning jag vill?

En annan sak som är sjukt jobbig idag är relationen till killen jag har på g.. just nu går det väldigt trögt framåt och jag är rädd att han tröttnat på mig. Han har heller inte varit inne på msn på flera dagar så jag är övertygad om att han blockat mig, för han brukar vara inne i princip varje dag och även om han inte alltid är vid datorn så är han iaf inloggad dygnet runt.

Dum som jag var skickade jag ett sms till honom inatt. Hur fan tänkte jag där?! Det får ju honom att tro att jag inte har nåt liv och att det enda jag gör är att tänka på honom om nätterna. Och ännu dummare var jag för när han svarat på det (imorse) skickade jag ett jättetöntigt sms tillbaka, töntigt därför att vad tror jag egentligen? Att han skulle vilja ha mig? Nää, nu blir han rädd och springer.

[Sad Angel]

Jag vill dö. Jag ska dö. Spelar ingen roll hur. Vet bara att jag inte orkar längre

[SpegelSpegel]

Faan också, jag tål inte människor! Varför glor de så? Skulle gå och simma men gubben i receptionen gav mig en så äcklad blick, blev helt paralyserad och kunde inte få mig till att fråga om entréavgiften, bara stod där och såg dum ut och vände och gick ut. Jag klarar inte av när folk är negativa mot mig, tänker direkt att jag måste se helt sjuk ut och då får jag panik. Jag tänker bli eremit,  de flesta människor är bara elaka och ytliga ändå. Vill aldrig mer umgås med ngn som inte har bdd, känns det som ibland. Inte för att jag någonsin träffat ngn med bdd.

Håller på att förtäras av svartsjuka dessutom. Det är sjukt att jag inte kan tåla att min kille umgås med andra tjejer, men bara tanken på en riktig tjej jämförd med mig för mig att vilja strimla mitt vidriga ansikte och min äckliga kropp i småbitar.

[Kara]

SpegelSpegel

Låter precis som mig. Min svartsjuka har gjort att alla killar jag har varit tillsammans med har gjort slut. Jag hatar verkligen mig själv för det.

Själv så var jag och julhandlade med min mamma idag. Det gick bra nästan hela dagen för jag träffade ingen jag känner. Däremot så pratade mamma med några som hon kände och dom hade sina barn med sig. Ena dottern tittade jättemycket på mig och det var så jobbigt. Jag hatar barn och jag hatar barns uppriktighet. När jag träffar barn väntar jag bara på att dom ska säga "varför är du så tjock?" eller "varför är du så ful?" eller nåt annat liknande. Jag kommer aldrig våga skaffa egna barn för då kommer jag vara rädd för att dom ska säga såna saker hela tiden.

[Insatiable]

Kara:

När jag träffar barn väntar jag bara på att dom ska säga "varför är du så tjock?" eller "varför är du så ful?" eller nåt annat liknande

Usch, jag med. Jag hatar att träffa dem, jag är jätterädd för att de ska fråga nåt för man vet ju hur barn är- de säger precis vad de tänker. Väldigt frispråkiga. En gång när jag satt på tunnelbanan med en killkompis började några ungar att skratta och peka på honom och så frågade de varför han såg ut som han gjorde (han klär sig i lite speciella kläder och ser lite ovanlig ut). Det tyckte jag var jättejobbigt, inte bara för min killkompis utan egoistiskt nog för min egen skull också. Jag började tänka jobbiga tankar och så blev jag rädd att de skulle säga nåt om mig.

En annan gång sommarjobbade jag på ett dagis och då var det en unge som kommenterade hur min näsa ser ut. Det var jättejobbigt.

[Anonym]

jag är ett levande lik.

[Synthesized]

Brukar området där det varit ett sår som läkt vara blankt till en början? Måste det betyda att det blir ett ärr?

Nej, det blir nog inget ärr. Det brukar bli så.