CC,
Varför måste man ha BDD bara för att man mår dåligt av något som faktiskt GÖR att folk stirrar på en?
Som du vet så är det en jättestor skillnad på att lida av BDD och att inte göra det. Men skillnaden beror inte på hur man ser ut utan på vad man tänker. Du skriver:
Folk HAR ju stirrat på min hy (även om jag säkert inbillat mig då och då), folk HAR frågat, folk HAR trott att jag blivit misshandlad, folk HAR kommenterat och hånat mig.
Okej, men vad är det du tänker om det?
Skäms du för att din hy ser ut som den gör?
Tror du att andra tycker att ditt utseende är viktigt?
Tror du att ditt värde bestäms av hur du ser ut?
Tror du att ditt utseende avgör hur du blir behandlad och bemött av andra?
Upplever du att andra konstant uppmärksammar din "defekt"?
Tänker du på ditt utseende flera timmar per dag?
Känner du ibland att du inte orkar längre med att se ut som du gör?
Har ditt utseende påverkat ditt sociala liv, tex att du pga ditt utseende ibland inte har kunnat göra sånt du egentligen hade velat göra?
Om folks frågor och kommentarer om din hy har lett till att du fått dessa tankar och beteenden då är det BDD.
Eller:
Tycker du att det är jobbigt med rosacean och helst hade haft en "fin" hy?
Blir du ledsen om nån hånar dig för nånting?
Tror du att andras kommentarer och frågor om din hy är ställda av omtanke om dig och ditt välmående, alternativt nyfikenhet (inte av illvilja eller för att döma dig)?
Vet du att ditt utseende bara är en liten del av din person och att vad andra tycker om dig beror på andra egenskaper än hur du ser ut?
Vet du att det inte beror på din hy (eller ditt utseende) hur människor bemöter dig?
Upplever du att folk stirrar på dig ibland men du kopplar inte ihop det med hur din hy ser ut?
Tänker du på rosacean bara som hastigast ibland tex när du gör dig iordning på morgonen och när du går till badrummet.
Lever du ditt liv som vanligt, gör allt det du vill oberoende av hur din hy ser ut?
Om du reagerar så på folks frågor och kommentarer om din hy så är det inte BDD.
Om man har BDD eller inte beror alltså inte på hur man ser ut och det beror inte på vad andra gör eller säger utan på vad man tänker och tror, hur man tolkar saker och vilka uppfattningar man har om utseendets betydelse.