Malins mamma, tack för att du engagerar dig så i oss. Det är ingen lätt uppgift du har tagit på dig och vi är alla så fast i våra negativa tankebanor att vi blir provocerade när ngn presenterar ett alternativt tankesätt för oss. Dina tålmodiga invändanden och exempel på friska människors tankar hjälper mig att hitta sätt att hantera BDD-tankarna på ett annorlunda vis. Självklart känns det bra att bara skriva av sig om hur hemskt allt är hur ful man är och hur utseendefixerade och elaka alla människor är, men eftersom jag har bestämt mig för att leva vill jag ju helst göra detta i så lite ångest och misär som möjligt - alltså bli friskare eller åt minstone lära mig hantera de destruktiva tankarna.
Och där är dina inlägg till mkt stor hjälp

Jojoplaneten, ja, Malin är tydligen ett populärt namn

Det fattade inte min mamma när hon trodde hon var originell och ville döpa mig efter farmor dock. Hon bryr sig inte så värst mkt om trender, och sånt kan ju leda till att man liksom hamnar mitt i en utan att förstå det själv. Mitt ex var norsk, och han hävdade att alla i Sverige heter så och att det alltid varit ett stående skämt i hans bekantskapskrets, typ att de kallade alla svenska tjejer "Malin". Och så råkade jag heta så på riktigt.
Bra att du har ngn som lyssnar och tar din ångest på allvar. Din kompis låter som en riktig darling. Tråkigt nog kan det vara så svårt att få de närmsta att förstå.
Det där din pappa sa kunde mina föräldrar troligen också ha sagt. Eller ännu hellre min moster ellr kusin, som jag har en rätt nära relation till. De säger alltid saker om mitt utseende när vi träffas, inte taskiga grejer oftast, men ändå saker som får mig att känna att de granskar och värderar mig. T ex: "Du har blivit jättesöt ju, på riktigt" sa min kusin, och jag fastnade givetvis på "blivit". Jag hatar när folk säger så, för mitt utseende är aldrig konstant, min hy kan ha en fräsch lyster och se ganska okej ut i början av veckan, men vara helt för jävlig mot helgen.
Därför blir jag ledsen när ngn säger att jag "blivit" söt/snygg/vacker vid ett tillfälle när jag ser mer okej ut, för det är som om de tror att jag inte längre har dålig hy och det därför inte längre är tabu och oförskämt att berätta för mig hur dålig hy de sett att jag har haft eller kommentera och bedöma mitt utseende. Men jag vet ju att det kan dröja tre dagar tills jag har samma risiga hy som de berömt mig för att inte ha igen. Och det bevisar ju också för mig att de tycker att jag inte är söt pga min hy.
Permanentat tror jag är jättefint, du hade väl ett kort på dig med permanentat hår här för ett tag sen? Har för mig att du passade så himla bra i det

. Själv vågar jag inte göra ngt med mitt hår, jag är fast i hästsvansträsket. Förr vägrade jag ha uppsatt hår för att jag försökte dölja ansiktet med håret, sen fick jag en knäpp och vägrade helt plötsligt ha utsläppt, eftersom jag inbillar mig att det drar uppmärksamhet till mig plus att det kan irritera mitt ansikte så jag får finnar. Så nu har jag bara en beige hästsvans med snedbena jämt, förutom när jag går ut. Ibland lite plattare, ibland lite vågat rufsig(ironi).
Det där med att få kräkreflexer av sig själv händer mig ofta också. Jag har aldrig spytt, men ofta fått kväljningar av min spegelbild. Även kalla kårar och rysningar, att jag darrar i hela kroppen. Ungefär samma fysiska reaktioner som av att se ett illa tilltygat lik eller en stor giftspindel.
Synthesized, menade inte att alla anonyma är fega, verkligen inte. Det skrev jag i ett inlägg under det inlägget du hänvisar till också. Men jag tycker det är fegt att gå in som anonym och kritisera andra forummedlemmar på ett lågt sätt som man troligen inte vågat stå för om man skrivit som registrerad medlem. Men jag förstår om folk kände sig kritiserade av mitt inlägg, och visst tycker jag att folk ska få skriva av sig på vilket sätt de nu önskar, men det här är ändå ett diskussionsforum och inte en dagbok, så man får också vara beredd på att det man skriver får respons och orsakar reaktioner, särskilt om man skriver om t ex självmord. Det hade väl varit värre ifall ngn skrev att han skulle ta livet av sig och folk bara ignorerade honom.