"Skriva av sig"-tråd

[Anonym]

Trist att det är så kass stämning här nu! Men å andra sidan blir jag inte ett dugg förvånad. Tycker snarare att det vore väldigt onormalt att inte få vidrig attityd och bli aggressiv av att ofrivilligt sitta instängd i en jävla kvav och stekhet lägenhet bakom jävla persienner på sommaren. Ta en kall dusch är mitt råd till er som känner sig träffade!

Svettiga kramar till alla från Anonym 12 Jun 2006 06:03:57

[vinterglas]

SpegelSpegel

Tack. Jag behöver det verkligen.
Visst mår jag bättre än när det är som sämst, jag är rätt likgiltig på det hela taget. Men jag är så rädd när det blir så påtagligt, i glasrutor, speglar och annat. Speciellt bland folk. Så länge jag är hemma i spegeln vet jag ju var jag har mig iaf.

Jag säger samma sak till dig som alla andra... Du vet inte huir jag ser ut när jag har skinpickat, och du vet inte hur jag ser ut irl heller. Varken när jag känner mig okej eller  när jag är som hemskask.

Ja, vi är väl alla här mindre glada på oss hoppas du inte känner precis som jag gör just nu iaf. DEt är du inte värd. aldrig.

[Anonym]

Gaah, sånt där gör mig ganska "lack", om jag skall vara ärlig. Vad jag sett så har ingen påstått att det är lätt för alla andra som lider medan denne någon har det särskilt svårt. Javisst, på sätt och vis är vi alla i samma sits, men inte alltid till samma grad eller på samma sätt. Är det något jag verkligen ogillar så är det jämförande av mänskligt lidande - enligt mig är det något så subjektivt att det nästan blir löjligt när man försöker sig på något dylikt. Olika människor upplever saker på olika sätt, vi har våra personliga sätt att bearbeta dem och reagera. Vi må sitta i samma båt, men jag känner på mig att våra "resor" har sina olikheter och våra känslor inför dem likaså.

För det första så har det sagts att en person skulle ha det svårare än en annan så du borde nog läsa inläggen igen. För det andra visst går alla igenom svårigheter på sitt sätt, samtidigt så måste man inse att det kommer alltid att finnas människor som har det svårare än en själv oavsett hur man mår och det är en sak som man måste INSE. Detta tar inte bort ditt eget lidande men ger dig förhoppningsvis bättre perspektiv och hopp om att saker och ting kan bli bättre. Att utgå från att man mår sämst av allt och alla och därför inte ser någon annan utgång än självmord är inget annat än en illusion. Finns det hopp för andra så finns det också hopp för dig. Tragiskt nog är det så att majoriteten av alla som tar självmord är ungdomar, vilket troligen baserar sig på att de tenderar att vara mer outvecklade mentalt, oerfarna vad gäller svåra livssituationer osv.

[Anonym]

Tragiskt nog är det så att majoriteten av alla som tar självmord är ungdomar, vilket troligen baserar sig på att de tenderar att vara mer outvecklade mentalt, oerfarna vad gäller svåra livssituationer osv.

Varifrån har du fått dessa data? Statistik från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) ger en helt annan bild...         http://www.ki.se/suicide/sm_sverige_total.html

Anonym 12 Jun 2006 06:03:57

[Anonym]

"empatilöst bokstavsbarn på fem år"  Det ska jag säga till mamma! haha, sträckte sig inte vokabulären längre än så?

[SpegelSpegel]

Anonym som skrev sist, vet inte vem du är eller exakt vad du försöker få fram, men whatever. Berätta det för mamma du, du verkar ju vara i rätt ålder för sånt.

Jojoplaneten,

Jag säger samma sak till dig som alla andra... Du vet inte huir jag ser ut när jag har skinpickat, och du vet inte hur jag ser ut irl heller. Varken när jag känner mig okej eller när jag är som hemskask.

Nej, det vet jag ju inte. Men jag vet att du har ett väldigt sött grundutseende och en mkt bra personlighet . Det ändrar sig inte pga några sår eller märken. Fast jag vet ju att det är lönlöst att tala ngn med bdd frisk genom att hävda att hon inte är ful, det får snarare motsatt effekt på mig i alla fall, så jag säger inte mer än så.

[Malins mamma]

När jag läser vad ni har skrivit här så är det framför allt en sak som blir väldigt tydlig: Att det är jättejobbigt att lida av BDD.
 
Det kan yttra sig på olika sätt hos olika personer men jag förstår att alla var och en för sig har sitt eget helvete.
Hopplöshet, ilska och frustration över sin egen situation gör tyvärr att det kan bli såna här diskussioner ibland.

Ang inläggen om strikt, gammal kärring och moraltant så tar jag inte åt mig varken av "strikt", "gammal", "kärring" eller "moraltant" men om det skulle vara så att det är mina inlägg som avses så vill jag förklara min ståndpunkt.
 
Den enda orsaken till att jag skriver här är att jag vill hjälpa er att bli friska. För att kunna bli friska så måste ni ändra er uppfattning om er själva, ert utseende och er omgivning.
Jag tycker det är superjobbigt att säga emot er (IRL håller jag helst med vad andra människor än säger och även om jag vet att de har fel), men jag vet att det enda sättet för er att bli friska är att ni får reda på att era uppfattningar och tankar är fel, (inte alla tankar förstås, mest de som handlar om utseende och sånt). Därför försöker jag att få er själva att komma underfund med det. Det har inget att göra med att vara "moraltant".

Jag fördömer inte nåns tankar, jag känner väl till hur BDD:n fungerar och jag vet att det inte är lätt att ändra uppfattning om sånt som man har blivit van vid under en längre tid. Det är inte så att mina tankar skulle vara "bättre" på nåt vis, men de leder inte till att man mår dåligt över det utseende man har (hur man än skulle se ut).
 
Det skrivs ofta om att kämpa, jag förstår att livet är en kamp för er för det mesta, men det är så viktigt att inse VAD man kämpar för, kämpar man för att göra som BDD:n vill (och lägger tid, energi och pengar på sitt utseende) eller kämpar man för att bli frisk (och försöker motstå eller undersöka det BDD:n "säger")?

Det finns så många viktiga saker att diskutera om när det gäller BDD. Ni lider alla svårt av den här förj*vliga sjukdomen och jag önskar att detta forum kan vara en plats där man kan berätta om sig själv och sin situation men även lite funderingar över vad man kan göra för att må bättre.

Mvh Malins mamma

[vinterglas]

SpegelSpegel

Ja, det har tyvärr samma effekt på mig ungefär.
Idag har jag i alla fall pratat ur mig massor med min vän Malin (alla vill heta Malin ) och hon är den enda som jag kan prata med om hur jag mår och hatar mig själv, irl och så. Det är skönt, och hon pushar mig att gå till BUP och stöttar massor och sånt. Det är skönt med en "utomstående". Visst är jag rädd att hon, liksom alla andra haatr mig och tycker jag är ful, men jag får lita på henne.

Malins mamma

Tack för ett väldigt empatiskt inlägg, jag blev glad när jag läste det. Du är verkligen ett stöd på forumet, du är så engagerad och lägger ner så mycket tid, ja det är beundransvärt.

Tack för att du finns här :]

[vinterglas]

btw, jag har förövrigt premanentat mig igen
ser helt galet ut, inte ens särskilt snyggt, men jag älskar det, för det är allt annat än platt.


var förresten ute och ycklade av mig massa ilska idag. alla tittade på mig (såg ut som ett monster) men jag orkade inte bry mig.
jag tog alla backar och cyklade på som en polisbil med siren.
Skönt var det.


mindre kul var det när min pappa påpekade att jag såg för gräslig ut i ansiktet.
nej johahhan fy, nu gjorde du fel. för att citera honom korrekt
"vad mycket finnar du har fått nu, det kommer och gå i perioder eller hur?"

Jag svarade bara mm, och för att jag pillar så mycket.
sen sprang jag därifrån med gråten ihalsen. och väl på mitt rum blev jag helt yr och nästan ramlade i golvet samtidigt som magen vände sig ut och in och jag var beredd att spy men svalde tack och lov.
är jag ensam om dessa reaktioner när jag nästan spyr över illamånde för mig själ? :/

[Anonym]

För övrigt tycker jag att det är lite synd att inte fler blir medlemmar, mitt huvud börjar nästan att snurra när jag försöker lista ut vem som har skrivit vad som "Anonym"

För övrigt, alla som är anonyma och skriver otrevligheter, eller om det är en och samma person som har jobbig och hetsig attityd, kan ni inte bara registrera er? Det är irriterande. Står ni inte för vad ni tycker, är ni så fega?


Det är definitivt olika personer som skriver som anonyma här. Jag kanske kan ses som feg, men saken är den att jag inte vill att människor som vet att jag skriver här ska se vissa av de saker jag har postat. Jag är redan registrerad, men skriver under det namnet bara då det känns okej att folk vet att det är jag. Jag får väl börja använda namnet alltid. Det är jag som är Synthesized, jag skapade tråden, och jag har inte "kastat skit" på någon. Så.

[Synthesized]

är jag ensam om dessa reaktioner när jag nästan spyr över illamånde för mig själ?

Du är inte ensam om det. Jag blir ofta illamående och helt yr av att se mig själv.

[Synthesized]

Angående inlägget där jag svarade på varför jag ofta skrivit som anonym, vill jag tillägga att jag visst står för vad jag tycker, men en del saker känns för nakna för att säga då man vet att någon man känner irl kan se det. Men jag förstår om det verkar fegt och korkat. Förlåt för det, men jag ska skriva under det här namnet i fortsättningen i alla fall.

[vinterglas]

Synthesized

Skönt att jag inite är esnam,.

[Anonym]

ush, ja man önskar att personer i ens omgivning inte var tvungen att kommentera eventuella skavanker för jämnan. Fattar dom inte att det sårar? Jag menar det är nog för en "normal" människa att ta ett sådant uttalande, men det kan för en BDD:are utlösa en sån våldsam panikångestattack att det nästan orsakar total kollaps. Själv så har jag sagt åt mina föräldrar att ge fan i att kommentera mitt utseende (hud) eftersom det kan få såna fruktansvärda konsekvenser, och det efter att dom kommenterat typ en röd fläck eller sår i ansiktet, men dom är väldigt förstående och vet vilken avsky jag känner inför min hy, men dom tycker att jag uppförstorar allting och att jag ser saker som inte finns...yeah right ...i sådana fall är min spegel (min trognaste följeslagare och största fiende) en stor fet lögnare, men det vet jag att den inte är!

mendom vet vilken avsky jag känner för min hy, men dom säger att jag ser saker som inte finns...

[ValseDeMelody]

För det första så har det sagts att en person skulle ha det svårare än en annan så du borde nog läsa inläggen igen. För det andra visst går alla igenom svårigheter på sitt sätt, samtidigt så måste man inse att det kommer alltid att finnas människor som har det svårare än en själv oavsett hur man mår och det är en sak som man måste INSE. Detta tar inte bort ditt eget lidande men ger dig förhoppningsvis bättre perspektiv och hopp om att saker och ting kan bli bättre. Att utgå från att man mår sämst av allt och alla och därför inte ser någon annan utgång än självmord är inget annat än en illusion. Finns det hopp för andra så finns det också hopp för dig. Tragiskt nog är det så att majoriteten av alla som tar självmord är ungdomar, vilket troligen baserar sig på att de tenderar att vara mer outvecklade mentalt, oerfarna vad gäller svåra livssituationer osv.

Okej, det har jag som sagt inte sett, men jag skall läsa vidare. Det måhända att man förändrar sitt perpektiv genom att inse att "det kommer alltid att finnas människor som har det svårare än en själv", men trots att så är fallet måste man ju själv ha "rätt" att uttrycka sin smärta och förhoppningsvis finna någon som tar den på allvar och inte blir irriterad eller tycker att man gnäller eftersom att andra också lider men inte är självmordsbenägna för det.

Hur många här som utgår från att de mår sämst av allt och alla har jag förstås ingen aning om, men även om den övertygelsen i sig är en "illusion" så är nog deras känsla högst verklig för dem, och förmodligen också väldigt plågsam. Det är det jag tycker att man bör ta hänsyn till, och försöka lyssna till eller förstå. Det påminner ganska mycket om en annan sida av BDD. Skulle jag t.ex. säga till någon att jag är ett fult monster som inte bör visa sig offentligt så skulle nog personen jag sagt det till svara att det är just en illusion eller inbillning, och tro att jag efter det mådde lite bättre. Hursomhelst skulle min känsla av att vara ett monster fortfarande finnas kvar, kännas som sanning för mig och just ha garnerats med känslan av att vara oförstådd.



Uh... sorry för svamlet. Jag skyller på värmen. /:


M