Total isolation

[Kara]

I perioder tänker jag väldigt nattsvart om allt och ser ingen annan utväg än att dö. Jag känner mig misslyckad vad gäller allt: relationer, yrkesliv, skolan, mitt sätt att prata, röra mig, göra saker och jag ser ingenting som jag är bra på.

Så känner jag med. För mig började det med mitt utseende, att jag kände mig tjock och ful och jag tänkte att om jag bara kunde ändra på t.ex. mina bröst skulle jag bli lycklig. Nu har det gått så långt att jag inte ser hur jag någonsin ska kunna må bra igen. Jag kommer aldrig kunna ha ett jobb, pojkvän, vänner att umgås med eller andra vardagligt saker. Det känns som attt jag helt har tappat bort mig själv.

Annars skulle hon ju inte ha fått diagnosen, eller hur?

Jag har inte fått diagnos för just BDD, (verkar inte vara så många här på forumet som har fått det) men jag har berättat för den psykiatrisköterska jag träffar hur jag känner för mitt utseende och jag får kognitiv beteende terapi. Jag antar att jag har BDD eftersom jag har samma symptom som andra som har det.

[Insatiable]

Anonym:

vet många killar som sätter på vilka tjejer som helst...resonerar typ: f*tta som f*tta..

Det är precis så jag tänker, man vet ju att det finns såna killar och tänk om man själv råkar ut för en sån? Och tänk om, ännu värre: de börjar snacka om hur ful man var i efterhand? Typ om mig: "asså, hon hade jätteful rumpa och dallriga lår och tuttarna var inte fasta och så på morgonen när jag vaknade såg jag att hon hade väldigt fult ansikte också. Speciellt näsan, den var jättestor. Dessutom var hon dålig i sängen."

Oftast brukar jag gå hem direkt det är över men ibland har det ju hänt att man somnat och det är så jobbigt att vakna brevid nån morgonen efter, naken och ful med sminket utkletat i ansiktet och håret ofixat.

Jag vill inte utsätta mig själv för det. Dessutom får jag alltid sån ångest dagen efter ett ons och förbannar mig själv och tänker att vad tänkte jag egentligen med, vem tror jag att jag är som har sex med en kille? Tidigare var det ett sätt för mig att bekräfta att jag duger men det funkar inte längre.

Nu har jag lovat mig själv att inte ha sex förrän jag träffar nån jag älskar och är tillsammans med. Men jag lär ju aldrig få ett förhållande med nån, så jag kommer nog att leva i celibat livet ut..

[Insatiable]

Jag kommer aldrig kunna ha ett jobb, pojkvän, vänner att umgås med eller andra vardagligt saker.

Så där tänker jag med, jag har en dröm och det är att bli jurist. Men jag känner mig korkad och ser inte hur jag skulle klara av det yrket plus att så störd som jag är, hur ska jag ens kunna plugga juris kand programmet utan att fucka upp allt?

Ibland känns det som att alla andra verkar klara livet så bra, varför kan inte jag också göra det?

Ang. diagnosen så har inte jag heller fått diagnos för BDD, däremot ångest. Men jag är rätt säker på att det är BDD jag har, inte den värsta sorten men nån form av det.

[Anonym]

"Nu har ju jag aldrig haft nåt seriöst förhållande men jag känner igen mig i det du skriver. Om någon, vem som helst, säger att jag är snygg tror jag inte på dem. Antingen tror jag att de är ironiska eller att de bara säger så. Jag menar, de borde ju rimligtvis se vad jag ser. Det finns ju andra som sett att jag är ful, så varför skulle just den personen som ger mig en komplimang tycka annorlunda?"

För att just den personen kanske faktiskt attraheras av dig. Alla har inte samma smak. Du kan ha nåt särskilt som tilltalar den personen och gör dig intressant. Ge inte upp

[Malins mamma]

Jag håller med. Dessutom:

Jag menar, de borde ju rimligtvis se vad jag ser.

Nej, hur skulle någon kunna göra det? Tänk på att det du ser är förvrängt av BDD-filtret.

//Malins mamma

[Anonym]

Klart det finns svin-killar som snackar skit om tjejerna efteråt. Men alla bra män då? De som faktiskt uppskattar en tjej som hon är och tycker ni är helt underbara. Vi finns, och önskar inget mer än att vi kunde ge alla er tjejer som mår sådär dåligt en stor varm KRAM! Ni är värda mer, tänk på det.

[SpegelSpegel]

Det är precis så jag tänker, man vet ju att det finns såna killar och tänk om man själv råkar ut för en sån? Och tänk om, ännu värre: de börjar snacka om hur ful man var i efterhand? Typ om mig: "asså, hon hade jätteful rumpa och dallriga lår och tuttarna var inte fasta och så på morgonen när jag vaknade såg jag att hon hade väldigt fult ansikte också. Speciellt näsan, den var jättestor. Dessutom var hon dålig i sängen."

Detta har i princip hänt mig. Fast det var inte ett one night stand utan en kille jag dejtade. Men han ville  i o f s inte träffas mer efter att vi haft sex, så tekniskt sett var det en engångsgrej. Men i a fl, ett tag efter att han dumpat mig stod jag vid en busshållplats och hörde två killar prata om mig och att den där killen, som de tydligen kände, hade varit med mig. De sa äckliga saker som jag redan visste om min vidriga kropp, och det var INTE inbillning. Det har säkert hänt fler ggr, även om jag för säkerhets skull brukar undvika one night stands av just det skälet, att jag inte har lust att blotta min äcklighet för ngn som jag inte litar på. Men tyvärr har det ofta varit så att de killar jag vågat lämna ut mig till har velat sluta träffas efteråt. Jag har skyddat mig själv genom att resonera som så att de där killarna var oseriösa och endast ute efter ett ligg, men innerst inne har jag alltid fruktat att de tyckt om mig tills dess de sett min nakna kropp, och då dragit sig ur det hela.

Men alla bra män då? De som faktiskt uppskattar en tjej som hon är och tycker ni är helt underbara. Vi finns, och önskar inget mer än att vi kunde ge alla er tjejer som mår sådär dåligt en stor varm KRAM! Ni är värda mer, tänk på det.

Tack och lov för att de finns, och för att jag har lyckats hitta en. Eller för att han hittade mig. Men jag kan tråkigt nog inte släppa känslan av att det är ngt fel och fult med att vi är tillsammans, med att jag rör vid honom, att vi har sex. Ibland känns det som jag är ett smutsigt djur som har samlag med en människa. Som om alla skulle tycka det var fel och äckligt, fast vi älskar varandra. Förlåt att jag är äcklig, men jag tänkte att det kanske är ngn annan som också har sådana känslor.

[Insatiable]

Anonyma personerna:

Du kan ha nåt särskilt som tilltalar den personen och gör dig intressant.

Jag kan inte se vad det skulle kunna vara.

Klart det finns svin-killar som snackar skit om tjejerna efteråt. Men alla bra män då?

Det är inte det att jag tvivlar på att det finns bra män, för det vet jag att det gör. Jag tror bara att det inte finns någon man som kan behandla mig bra, eftersom jag är dålig. Och jag anklagar dem inte om de behandlar mig illa eftersom jag anser att jag har mig själv att skylla för det, då jag är ful och inte bara det utan även korkad.

SpegelSpegel:

men innerst inne har jag alltid fruktat att de tyckt om mig tills dess de sett min nakna kropp, och då dragit sig ur det hela.

Jag är så rädd för det. Att de som vill dejta mig, umgås med mig eller tycker att jag ser bra ut bara kommer att ha den uppfattningen  fram till det att de ser att jag ser fruktansvärd ut i naket tillstånd. Jag tror inte att en person som jag skulle bli dumpad för att killen i fråga bara ville ha sex, utan för att han faktiskt ville mer men när han hade sex med mig insåg han att jag är för ful för att han ska kunna vara tillsammans med mig.

[Kara]

SpegelSpegel

Men jag kan tråkigt nog inte släppa känslan av att det är ngt fel och fult med att vi är tillsammans, med att jag rör vid honom, att vi har sex. Ibland känns det som jag är ett smutsigt djur som har samlag med en människa. Som om alla skulle tycka det var fel och äckligt, fast vi älskar varandra.

Jag känner också så, att det är nåt fel på mig. Jag har svårt att slappna av och tycker att det känns konstigt och obekvämt när en kille tar i mig, även fast jag är tillsammans med honom. En kille som jag var tillsammans med för några år sedan klagade alltid på att han aldrig fick hålla om mig när vi t.ex. tittade på tv, men jag kunde inte förklara för honom hur tjock och ful och äcklig jag kände mig när han tog i mig.

Insatiable

Det är inte det att jag tvivlar på att det finns bra män, för det vet jag att det gör. Jag tror bara att det inte finns någon man som kan behandla mig bra, eftersom jag är dålig. Och jag anklagar dem inte om de behandlar mig illa eftersom jag anser att jag har mig själv att skylla för det, då jag är ful och inte bara det utan även korkad.

Precis så tänker jag med. Jag tror att det finns bra killar, men jag kommer aldrig att träffa nån av dom. Jag förtjänar inte heller en bra kille, jag är både för ful och för dum för det. Varför ska en bra kille vilja vara med mig när han kan få nån som är bättre...

[Anonym]

Korkade och dumma är ni då rakt inte, ni är själva medvetna om att det är en sjukdom ni har. Och ni TROR att en bra kille inte vill ha er, men ni VET inte, för ingen bra kille har fått chansen än eftersom ni drar er undan. En vacker dag när ni känner bättre och inte anklagar er själva för att vara fula och äckliga så kommer den där tjejen fram som gör att en kille ser det fina i er. Mycket förenklat, jag vet, det krävs nog mycket jobb och tid men kan ju inte vara omöjligt? Och jag vet egentligen noll om BDD, hur det känns för er, jag vill bara ge lite positiva vibbar

[Ilona]

Möt ensamheten sjäv - Ilona. Snart nitton år och aldrig en antydan till minsta kärleksrelation.

Och jag är inlagd nu, därför är jag nästan aldrig här.

[Insatiable]

Möt ensamheten sjäv - Ilona. Snart nitton år och aldrig en antydan till minsta kärleksrelation.

Ska vi bilda en klubb? Jag har iofs dejtat några killar men det gick snett.

Jag har bara två vänner. Förut hade jag fler men de drog sig undan när jag blev sjuk.

När kommer du att komma ut från inläggningen?

[Ilona]

Insatiable

Till jul. Men jag önskar att jag bara får permission då, för förra julen var jättehemsk, så det skulle vara skönt att få vara hemma över dagen och sedan åka tillbaka och andas ut.

[Anonym]

Hej "Ilona". Var det ett svårt beslut att bli inlagd? Och hur tog din familj det? Vore intressant att få ett svar, jag skulle vilja bli inlagd men jag "vill" inte just nu då mina föräldrar inte känner till min situation. Aja om du har ork så svara gärna..

[Ilona]

Anonym


Självklart svarar jag. Jag har själv gått i samma tankar som du, skall jag lägga in mig själv eller inte, jag har även åkt till sjukhuset två gånger med det mobila akutteamet för en eventuell inläggning, men första gången var jag livrädd och ville bara därifrån, lokalerna var gamla och ogästvänliga, och andra gången fick jag lugnande med mig hem.

Mina föräldrar visste inet mycket om hur jag mådde, i princip bara att jag gick till en psykolog. De blev självklart oroliga när de fick höra att jag var på sjukhus, men nu när jag tänker efter tycker jag att de har tagit det bra, jag menar, de har inte försökt få ur mig hela historien om varför, utan har sagt att jag får berätta när jag känner för det. Jag vill inte att de skall hälsa på, och de accepterar det, även om de vill komma.

Jag tog en överdos av tabletter, hamnade på medicinakuten, sedan polisskjuts till psyket på ett sjukhus där jag var i två nätter, och sedan ett annat sjukhus dit jag egentligen hör. Där har jag varit i, ja, kanske sex, sju veckor nu eller någonting sådant. I början var det jätteläskigt, jag klarar inte nytt folk, och särskilt inte när de är massvis, men nu tycker jag om att vara där, det är lugnt och jag slipper ta hand om mamma och vara rädd för pappa.

Alla människor är olika, och jag vet inte hur du skulle känna, men om man bara tar det lugnt, de som arbeter där är så snälla, men de är få och har alldeles för mycket att göra. När de väl tar sig tid, då är det underbart. De vill bara ditt bästa, och man måste själv våga förändra sig.

Gör absolut inte som jag gjorde! Åk och besök ett sjukhus och se hur det ser ut, eller säg till samtalskontakt/hjälplinje eller ring direkt till ett sjukhus och sig att du vill bli inlagd. Förklara varför, att du är rädd för att du inte kan kontrollera dig, kommer skada dig för mycket, att du måste få hjälp. Det är din rätt, men du måste stå på dig, berätta precis hur du känner.

Det är dessa råd jag kan ge dig, och jag hoppas du är någorlunda nöjd med svaret.

Lycka till!