NÄR förstör man sig?

[Anonym]

Så va det me mig med.Åh,om jag ändå hade låtit bli...Men jag ska prova o täcka över ärren med brunkräm,hoppas det funkar.. /Shawna

[Ilona]

hjälp, jag brukar pilla sönder finnar i mitt ansikte. okej, jag har säker inte bdd (även om jag ett tag trodde det, men jag vet inte) men om jag inte gör det, stirrar ju alla på finnen. fast istället blir det ett varit sår... som jag pillar mer på tills jag tror varet försvinner...

[Malins mamma]

Hej Ilona!

Att du pillar sönder finnar är inget tecken på BDD. Det är nog nåt som alla gör ibland, jag har själv gjort det många gånger fast jag inte har BDD.
Det som är avgörande är hur du tänker och vad du har för uppfattningar om ditt utseende och om din omvärld och hur ditt dagliga liv påverkas av dina tankar.

Berätta gärna lite mer om hur du har det.  

Hälsn Malins mamma

[SpegelSpegel]

Det är ju svårt det här med acne och BDD, många som har svår  acne, och även mindre svår, blir ju osäkra på sig själva och mår dåligt över det, försöker göra allt för att bli av med den osv. Vissa får till och med fysiska smärtor av det och vi har ju tyvärr ganska mkt utseendefixering i samhället och de flesta blir sorgligt medvetna om sina "fel och brister" genom medias perfektionsbudskap. Men vad som är "svår" acne är ju en fråga om hur man definierar...och frågan är också hur mycket som sitter i huvudet på oss som är här och hur mycket som verkligen sitter i huden, det är svårt för oss att avgöra objektivt såklart. Men alla får väl en eller många finnar då och då eller under vissa perioder i livet och det vore väl inte rimligt om alla reagerade som vi gör, isolerar oss, har svår ångest och självmordstankar och låter allt kretsa kring det, förstör hud som egentligen är "ren" i ren panik osv. Eftersom jag alltid är ute efter tips som kan göra min hy bättre brukar jag skumma igenom inläggen på en sida som heter acne.org, och det är ganska tydligt att många där mår dåligt psykiskt, mer än en gång har jag undrat om vissa skribenters problem inte är BDD i högre grad än acne. En kille med totalt slät hud, vad jag och alla andra kunde se på närbilden han bifogade, meddelade att hans liv inte kunde fortsätta som normalt förrän han fått Roaccutan mot sin acne. Han fick också rådet av en klok tjej att söka psykolog, eftersom hon ansåg att det visst var förståeligt att vilja ha fin eller bättre hud, men att skjuta upp sitt liv tills hyn blir perfekt och låta sin hud styra sina handlingar och försätta en i isolering är inte ett friskt beteende. Undrar hur många procent det är av de som skriver där som lider av BDD. Kanske är den typen av inlägg vanliga och att vara väldigt aktiv på ett forum som enbart handlar om acne tyder väl på viss besatthet. Skaparen av sidan har kanske också tänkt samma tanke som jag, han har i alla fall lagt ut en text om "acne dysmorphia". Han skriver att det är besläktat med BDD, men allt annat jag läst om BDD säger att oro över huden och t ex  inbillad eller överskattad acne är en av de vanligaste "underkategorierna" av BDD, så det är lite knepigt att han pratar om det som om det vore en fristående sjukdom. I alla fall, här är länken:

www.acne.org/acne-dysmorphia.html

Han är noga med att påpeka att de flesta med acne dysmorphia HAR verklig acne, men att de ofta överskattar den grovt.
Ni kan ju läsa och se om ni känner igen er, Dan skriver ju bland annat att den drabbade skinpickar mkt och sällan befinner sig långt ifrån en spegel. Amen to that, Dan!

[Malins mamma]

SpegelMalin jag håller med dig.
Enligt min uppfattning är inte hud-BDD (acne dysmorphia) en fristående sjukdom. Det är som du skriver den vanligaste formen av BDD. K. Phillips hade gjort en studie på detta och det visade att 65% av BDD-drabbade har hud-BDD. Endera hade de bara hud-BDD eller så hade de både hud-BDD och andra BDD-fokus.

Det är som med alla sorters BDD att det är inte frågan om hur man ser ut eller om man har lite eller mycket finnar.
BDD är ju en tanke-sjukdom, inte ett utseendeproblem. Om ens utseende styr ens liv och är avgörande för vad man kan göra eller inte så har man BDD.  

Dr C skrev så här:

"The difference between BDD and ordinary dissatisfaction with appearance is more one of degree than anything else. As some point the concern begins to significantly interfere with function at which point we call it a disorder."

Ungefär så här:
"Skillnaden mellan BDD och normalt missnöje med utseendet är mest en fråga om gradskillnad. Vid en viss punkt, när missnöjet märkbart inverkar på ens förmåga att fungera normalt kallar vi det för en sjukdom (störning)."

/Malins mamma

[vinterglas]

SpegelSpegel

Jättebra inlägg!

Kikade lite på länken och några av medlemmarnas fotografier. :/ på vissa bilder där de påpekar att de har massor av finnar, så det finns ju inga, åtminosnte inte synbara?! :/

usch, mår dåligt när ajg såg de här bilderna. Alla ser jättebra ut trots sina ((o)synliga) finnar.

själv har jag istället blivit mer eller mindre beroende av smink på senare tid.
jag sminkar mig för att bara ens vara hemma...
det var längesedan jag gjorde det, gjorde det förr i tiden innan jag fick ryck och gav mig en fet bitchslap och sa att jag måste kunna acceptera mig själkv utan smink.
och jag kan inte låta bli att pilal på finnarna eller något, ser helt vanskapt ut.
och min BDD i samband har blivit en aning värre. fast jag har aldrig klarat av det där riktigt att folk ska se mig när jag porecis vaknat.
går upp ett tag innan jag ska upp och ser mig i spegeln i säketrt tio minuter och går och lägger mig sen iugen, måste ha kontroll över hur jag ser ut ifal någon skulle komma in och se mig.

och om mina föräldrar kommre n i mitt rum på morgonen kan jag inte ens se åt deras håll. borrar bara ner huvudet i kudden.

Jag känner att jag är påväg nedåt. Men ändå känns allt bättre än förut.
Jag vet bara inte vad jag ska ta mig till.
men närmast blir det nog aytt säka vidare på bilder och jämfölra med mig själv :/

[Anonym]

men närmast blir det nog aytt säka vidare på bilder och jämfölra med mig själv :/

Nej, närmast bör bli att repetera och verkligen reflektera över bl a olika KBT-inlägg som Malins mamma skrivit.

/FS

[vinterglas]

FS

Jag vet, nu har jag lugnat mig.
Jag hatar de där anfallen av hopplöshet jag drabbas av med jäman mellanrum.

Jag har tänkt och reflekterat lite över hur jag ska förbättra min levndassituation, för jag kan så mycket bättre än såhär.

[Ilona]

Eftersom Malins mamma frågade så kan jag säga att jag troligtvis inte har bdd. Jag är ful och misslyckad och duger inte till någonting alls, men jag kommer aldrig försent till saker eller så (utom när jag skall till psykolgen och "försover mig" eller nåt (säger det i skolan). jag har social fobi och depression.

[Malins mamma]

går upp ett tag innan jag ska upp och ser mig i spegeln i säketrt tio minuter och går och lägger mig sen iugen, måste ha kontroll över hur jag ser ut ifal någon skulle komma in och se mig.

Johanna, det vore bra om du kunde låta bli att göra det eftersom det bara förstärker uppfattningen att det är viktigt hur du ser ut. Tänk på att dina föräldrar har sett dig sen du var nyfödd, det spelar nog ingen roll för dom hur du ser ut när du vaknar.

Nej, närmast bör bli att repetera och verkligen reflektera över bl a olika KBT-inlägg som Malins mamma skrivit.

FS, hmm ...bra råd. Tack för uppbackningen!  

att jag troligtvis inte har bdd. Jag är ful och misslyckad och duger inte till någonting alls,

Ilona, det går ännu inte att veta om du har BDD eller inte av det du skrivit. Du skrev att du är ful, finns det något bevis för det?

Mvh Malins mamma

[vinterglas]

Malins mamma

Nej, jag är medveten om att mitt beteende försämrar situationen (betydligt!) och jag ska försöka att ändra på det. Men främst på schemat just nu ligger att gå runt osminkad, eftersom jag hamnat i en period där jag känner mgi tvungen att ha smink, ävne om jag vet att jag komemr vara hemma hela dagen.
Nu förstår jag verkligen er som sliter med sminket jämt men jag är övertygad att jag kommer ur det här, bara jag försöker.


Jag gjorde en intressant reflektion igår. Och det var att även om jag skulle få FIN hud nu, så skulle jag nog fortsätta spegla, pilla, klämma och leta efter fel. Jsut därför att jag måste för att "ha kontroll" och det är en handling som är så inövad. Har ägnat mig åt det 1-3 gånger dagligen i 3-4 år nu.

Den reflektionen gjorde mig fundersam, samtidigt som den gav mig det faktum att jag 1. aldrig kommre bli söt, ja om ens acceptabel om jag fortsätter pilla som jag gör. 2. kommer nog aldrig bli kvitt bdd:n om jag fortsätter så.

Men från och med måndag ska jag skärpa mig. Då är det små förändrigar som gäller i det mesta av mitt beteende för jag vill inte leva såhär länge än nödvändigt.  (det är ju inte så att man blir av med det på en dag )

Kan man prata om sånna här problem med skolläkaren förretsen? alltså typ att man pillar och sånt, och om man kan göra något åt det+ (förmodligenskulle jag nte våa prata om det. men ändå, ibalnd gör jag saker som förvånar till och med mig själv)

[Ilona]

Malins mamma
bevis, ljuger spegeln? aldrig har någon sagt att jag är vacker, det enda de kan påpeka är fint är mitt hår. och det är fuckat. men jag vet inte vad jag skall skriva, kan du inte fråga om du vill veta någonting, jag är lite virrig

[Malins mamma]

Johanna, verkligen en jättebra strategi. Undvik att göra allt sånt som du känner dig tvungen att göra, och då menar jag förstås inte saker som att hjälpa till hemma, läsa läxor eller sånt, utan saker som du känner ett INRE tvång att göra, som att sminka dig när du bara ska vara hemma.
Att ge efter för tvånget gör att man blir fast i det och då blir det svårt sen att ta sig ur det.

Det är bra att du är medveten och försöker ändra på de beteenden som förvärrar tillståndet, lite i taget förstås.  
Det skulle väl inte skada att prata med skolläkaren, han har kanske något bra förslag på vad du kan göra för att sluta med pillandet.....?

Mvh Malins mamma

[Malins mamma]

Hej Ilona!

Jag har läst din fråga men just nu ska jag åka bort en stund. Jag återkommer!  

Malins mamma

[Malins mamma]

Ilona, det kan faktiskt vara så att spegeln ljuger, speciellt om man har BDD. Ang bevis så klistrar jag in det som jag skrev en gång förut när jag diskuterade samma sak med en annan tjej.

"Jag menar så här:
De som har BDD har olika saker som sammantaget verkar som att det finns bevis för att de är fula.

Det vanligaste är att man säger att man kan se det själv i spegeln. Men när man har BDD så har man en förvrängd självbild. Dina ögon ser en sak, sen tolkar hjärnan bilden på så sätt att vissa saker blir förstorade, förminskade eller på annat sätt förvridna. En bra ledtråd är att när man har BDD så brukar utseendet förändras tex av att man tittar sig i olika speglar och ljus.

Ett annat "bevis" brukar vara att man känner sig ful. Men en känsla är inget faktum. Det finns de som känner sig äckliga även om de är nyduschade. Då stämmer känslan inte överens med verkligheten. Det är lika med fulhet, man behöver inte vara ful bara för att man känner sig ful.

Hur andra reagerar på ens utseende är också ett vanligt "bevis" som BDD-drabbade har. BDD fungerar så att den drabbade tolkar andra människors blickar, beteende och kommentarer som att det gäller hans/hennes utseende.
Hör man tex ordet ful nånstans så tar man för givet att det gäller en själv. Om någon tittar på en så tolkar man det till att de tittar för att man är ful. Om någon inte tittar på en så tolkar man det som att de inte tittar för att man är ful.

När man har BDD tycker man också att man vet vad andra tänker, man tycker sig se hat och avsky i andras blickar och att det beror på ens utseende även om de man möter egentligen inte ens lägger märke till hur man ser ut.

I sjukdomen BDD ingår också att om någon säger att man ser bra ut så tror man inte på det men om någon säger något negativt så tror man att det är sant. Man har också sk selektivt minne, det betyder att man kommer ihåg allt det negativa man hört men inte det positiva.

Ang. vad folk säger. Om någon har sagt att du är ful, eller att du är fin så är det inget bevis för hur du ser ut, det är bara bevis för att de har sagt det. Det är så många BDD-drabbade som har kvar nån kommentar i tankarna som de har fått i skolan och tar det som bevis för att de är fula. Det är det inte.
Om du har BDD så tror jag att det är ungefär det jag har skrivit om som har fått dig att tro på att du har ett fult utseende. Men INGEN av dessa saker är något bevis för att du skulle vara ful."

Jag kan ställa flera frågor till dig sen men vi tar det här först, tänk efter om det är nån av dehär orsakerna som har gjort att du har fått uppfattningen att du är ful.

Mvh Malins mamma