"Skriva av sig"-tråd

[Wolfie]

Hur ofta speglar du dig nu då jämfört med innan du började med kbt?
Om du skulle göra en grov uppskattning..

Ja varje morgon i spegel med mycket ångest en 3 4 gånger fram o tebaks. På arbetet mellan varje rast under dan typ en 5 gånger. Kort tog jag kanske 2 3 tillfällen varje dag eller a ibland varje dag. Spegelbilder i dörrar när jag får en chans och fönster reflekterande ytor i mobilen i maskinen på jobbet etc.Backspegeln en 5 gånger när jag kör(inte smart)när jag ska nånstans kollar jag och granskar men inte så jätteläng dock för har ju redan insett att ångesten blir värre desto längre jag kollar. tex affär ut ja varsomhelst har säkert glömt något lite stressad för tillfället. Nu kollar jag morgon 1 gång typ får inte så mycket ångest, 1 gång på jobbet ca men bara när jag behöver gå på toa tex går inte för att kolla inte i närheten av samma ångest som förut. Reflekterande ytor ibland men mest för att säga till min hjärna jag kan kolla på mig själv its in my head. Någon gång i backspegeln kanske inte ofta. Men stressnivån bland folk att prata dmed någon att kolla på någon när dem kollar på mig har inte förändrats något. Det är det jag vill ha mest hjälp med så jag kan fungera bättre bland folk.

[Nirvana]

Ja varje morgon i spegel med mycket ångest en 3 4 gånger fram o tebaks. På arbetet mellan varje rast under dan typ en 5 gånger. Kort tog jag kanske 2 3 tillfällen varje dag eller a ibland varje dag. Spegelbilder i dörrar när jag får en chans och fönster reflekterande ytor i mobilen i maskinen på jobbet etc.Backspegeln en 5 gånger när jag kör(inte smart)när jag ska nånstans kollar jag och granskar men inte så jätteläng dock för har ju redan insett att ångesten blir värre desto längre jag kollar. tex affär ut ja varsomhelst har säkert glömt något lite stressad för tillfället. Nu kollar jag morgon 1 gång typ får inte så mycket ångest, 1 gång på jobbet ca men bara när jag behöver gå på toa tex går inte för att kolla inte i närheten av samma ångest som förut. Reflekterande ytor ibland men mest för att säga till min hjärna jag kan kolla på mig själv its in my head. Någon gång i backspegeln kanske inte ofta. Men stressnivån bland folk att prata dmed någon att kolla på någon när dem kollar på mig har inte förändrats något. Det är det jag vill ha mest hjälp med så jag kan fungera bättre bland folk.

Känner igen det där med speglandet. Man tar varje chans man kan.Men jag tycker det är svårt att inte spegla mig, det är ju en slags instinkt.
Skulle tro att jag speglar huvudet ett hundratal ggr per dag. Men kroppen tål jag inte att se i spegeln, känner mig så smal och ful så det undviker jag helt. När jag är naken eller i underkläderna alltså. Med kläder på funkar det lite bättre.
Ett tag gick jag inte utanför dörren utan fickspegel, pincett och kam.
Har du svårt att titta folk i ögonen när du pratar med dom?

[Wolfie]

Känner igen det där med speglandet. Man tar varje chans man kan.Men jag tycker det är svårt att inte spegla mig, det är ju en slags instinkt.
Skulle tro att jag speglar huvudet ett hundratal ggr per dag. Men kroppen tål jag inte att se i spegeln, känner mig så smal och ful så det undviker jag helt. När jag är naken eller i underkläderna alltså. Med kläder på funkar det lite bättre.
Ett tag gick jag inte utanför dörren utan fickspegel, pincett och kam.
Har du svårt att titta folk i ögonen när du pratar med dom?

Jo det är ju inte lätt att inte kolla. Där ligger ju problemet, varför kollar du? Du säger att du gör det av instinkt ,men i själva verket är det en tanke som får dig att göra det byggd på något, tex att man känner sig allmänt värdelös, som i sin tur ger dig ångest allt händer på en mikro sekund och går ju inte att styra över. Därför måste man förstår varför kollar jag mig 100 gånger per dag? Hur man än ser ut så är det inte *normalt* Ta en med tvångsbeteende som måste släcka lampan tio gånger innan han går är ju samma sak, men ångesten har kanaliserats till ett annat beteende. Jag tror att folk klarar inte av att leva med smärtan, ångesten och då kanaliserar dem den till ett område eller flera och då uppstår ett överdrivet beteende för att kunna hantera ångesten och ju mer ångest desto värre blir det. Dem flesta fördelar nog ångesten dem känner i livet på ett bättre sätt.
Jag har undvikit ögon kontakt med folk i hela mitt liv. det är något jag tvingar mig till varje dag att försöka kolla folk i ögonen. Det jag är rädd för är inte dem som personer utan att se hur dem reagerar när dem ser mig skratta eller dylikt, men det roliga är att jag är rädd att dem jag träffar varje dag ska göra det och hur logiskt är det, dem har ju fan sett mig varje dag i flera år borde dem inte redan ha flabbat åt mig då?
Om jag tänker på hur folk har sett mig i mitt liv så kan jag ju förstå om dem kollar extra, jag menar en person som undviker ögonkontakt och aldrig står stilla och pratar upplevs ju som konstig och då kollar ju folk precis som folk kollar på snubben på festival iklädd borat string
Ångesten du får när du *vill* kolla dig i spegeln men inte gör det. Där kommer medicinen in. Den ska väl dämpa det tills ens hjärna förstått varför man tex kollar sig i spegeln när man håller på med kbt.
Mitt problem är min näsa(Klassikern ) och egentligen hela mitt ansikte, men har inget problem med min kropp iallafall inget som räknas som bdd aktigt iallafall tror jag.
Ansiktet kan jag förstå att man kan uppleva som fulare men inte kroppen....är väl därför jag inte lider av det.

Ha överseende med svamlet är uttråkad

[Antipod]

Har åkt på en rejäl inflammation i en visdomstand som, förutom det rena obehaget i ohygglig smärta och dyra tandvårdsavgifter, förärat mig med en vänsterkind som mer påminner om en tennisboll. Blotta tanken på denna obskyra svullnad triggar min BDD å det grövsta och gör mig - helt allvarligt - så pass självmordsbenägen att jag då och då tvivlar på att jag kommer att vara vid liv inom en vecka. Jag ser ut som ett knöligt missfoster. Att råka se mig själv i spegeln rena skräckupplevelsen. Och utanför dörren kan jag såklart inte gå, påväg till tandläkaren lindade jag in ansiktet i en sjal.

Fy fan. Jag orkar inte.

[girloutside]

jag kan inte fatta att jag är så ful.              sanningen kommer över mig .       jag vill inte heller leva
alla vill att jag ska ta livet av mig också,(menar inte er här) (?)

[girloutside]

drömmer om att vara snygg /vacker . komma ur duschen och se sin snygga kropp i spegeln och håret som slickar sig runt mitt vackra ansikte

[Nirvana]

Jo det är ju inte lätt att inte kolla. Där ligger ju problemet, varför kollar du? Du säger att du gör det av instinkt ,men i själva verket är det en tanke som får dig att göra det byggd på något, tex att man känner sig allmänt värdelös, som i sin tur ger dig ångest allt händer på en mikro sekund och går ju inte att styra över. Därför måste man förstår varför kollar jag mig 100 gånger per dag? Hur man än ser ut så är det inte *normalt* Ta en med tvångsbeteende som måste släcka lampan tio gånger innan han går är ju samma sak, men ångesten har kanaliserats till ett annat beteende. Jag tror att folk klarar inte av att leva med smärtan, ångesten och då kanaliserar dem den till ett område eller flera och då uppstår ett överdrivet beteende för att kunna hantera ångesten och ju mer ångest desto värre blir det. Dem flesta fördelar nog ångesten dem känner i livet på ett bättre sätt.
Jag har undvikit ögon kontakt med folk i hela mitt liv. det är något jag tvingar mig till varje dag att försöka kolla folk i ögonen. Det jag är rädd för är inte dem som personer utan att se hur dem reagerar när dem ser mig skratta eller dylikt, men det roliga är att jag är rädd att dem jag träffar varje dag ska göra det och hur logiskt är det, dem har ju fan sett mig varje dag i flera år borde dem inte redan ha flabbat åt mig då?
Om jag tänker på hur folk har sett mig i mitt liv så kan jag ju förstå om dem kollar extra, jag menar en person som undviker ögonkontakt och aldrig står stilla och pratar upplevs ju som konstig och då kollar ju folk precis som folk kollar på snubben på festival iklädd borat string
Ångesten du får när du *vill* kolla dig i spegeln men inte gör det. Där kommer medicinen in. Den ska väl dämpa det tills ens hjärna förstått varför man tex kollar sig i spegeln när man håller på med kbt.
Mitt problem är min näsa(Klassikern ) och egentligen hela mitt ansikte, men har inget problem med min kropp iallafall inget som räknas som bdd aktigt iallafall tror jag.
Ansiktet kan jag förstå att man kan uppleva som fulare men inte kroppen....är väl därför jag inte lider av det.

Ha överseende med svamlet är uttråkad

Det ligger något i det du skriver om ångest, jag har OCD också så här med ångest är inget nytt för mig.
Problemet är bara att om man under väldigt många år vant sig vid att spegla sig ofta så är det extremt svårt att bryta den trenden.

Egentligen borde vi testa en hel dag utan att spegla sig en enda gång. Bara gå ut och tänka att skit i hur jag ser ut, jag har lika värde som alla andra trots att jag är "ful".

Du har inte funderat på om du har en släng av social fobi också?
Jag har också alltid haft svårt att titta andra i ögonen men på senaste tiden så har jag tränat på det och det är inte så jävla svårt, men jag måste tänka på det hela tiden annars glömmer jag bort det.

[Wolfie]

En släng av social fobi   Underbart formulerat.
Tror inte jag har det, men troligtvis har man kanske utvecklat det tack vare bddn.

Hur svårt det är att sluta spegla sig beror nog lite på vem man är som person tror jag, tex vissa människor klarar ju inte bara att sluta röka och vissa gör det relativt enkelt.
När jag var yngre i 16 års åldern och runt där så speglade jag mig i timmar, hela nätter ibland av och till. Det svåraste för mig är att inte känna sig som ett missfoster bland folk men det kanske gradvis blir bättre när man slutat spegla sig så intensivt vem vet.
Om man går en hel dag utan att spegla sig får man extra ångest när man väl gör det , jag får det iallafall.
Där emot att spegla sig väldigt måttligt under en längre tid och hålla det har varit nyckeln för mig. Man får mindre och mindre ångest.

Vad har du mer än bdd?(Nyfiken)

Bdd folket här, jag tycker vi åker på festival i några dagar och festar utan speglar och ser vad som händer

[Nirvana]

Har man en ångestsjukdom så tror jag att det är lättare att dra på sig flera eftersom dom verkar flyta in i varandra lite grann.

Du har nog rätt i att man ska inte sluta spegla sig helt utan hålla det på en normal istället. Typ att man bestämmer sig för vissa tider då man får spegla sig, kanske 10 ggr per dag och så håller man sig till det.

Problemet är bara att allt mitt självförtroende sitter i utseendet, känner jag mig ful så har jag inget ess rockärmen jag kan dra fram liksom.
Jag slutade röka efter 14 år utan problem men det här med utssendet kan jag inte komma över.

Jag har förutom bdd blivit diagnoserad med tvångssyndrom, social fobi, tourettes och recessiv depression.

Jag tycker vi startar en egen festival ute i skogen någonstans. Inga speglar och en massa alkohol

[Wolfie]

Social fobi och bdd flyter ihop väldigt lätt, tror till och med dem tog miste på bdd och social fobi ibland pga av deras okunnighet av bdd iallafall i början.

Slutade röka efter 10 år och nä jämfört med bdd är det en barnlek att sluta röka.

Jo det är ju det som är det dumma att all ens självkänsla är uppbyggt på en illusion, man är ju så mycket mer egentligen än bara utseende.

Klarar du jobba/plugga eller är du sjukskriven`?

[Antipod]

Social fobi och bdd flyter ihop väldigt lätt, tror till och med dem tog miste på bdd och social fobi ibland pga av deras okunnighet av bdd iallafall i början.

Blev också först misstagen för social fobiker, men tack och lov släpptes den tanken fort eftersom jag inte lider av social fobi. Märkligt hur jag lyckats undgå den biten.

[Nirvana]

Jag har turen att kunna jobba hemifrån så inkomsten är säkrad.

Jag skulle nog vilja säga att bdd och sf inte är så olika som ni kanske tror. Man känner sig uttittad och vill inte stå i fokus, bdd gör att jag känner mig ful och med sf så är jag rädd att göra bort mig så alla stirrar på mig.

I mitt fall har detta lett till total social isolering.

[Wolfie]

Jag har turen att kunna jobba hemifrån så inkomsten är säkrad.

Jag skulle nog vilja säga att bdd och sf inte är så olika som ni kanske tror. Man känner sig uttittad och vill inte stå i fokus, bdd gör att jag känner mig ful och med sf så är jag rädd att göra bort mig så alla stirrar på mig.

I mitt fall har detta lett till total social isolering.

Det beror nog på vilken anledning man är rädd att känna sig uttittad. Är det för att man är rädd för att alla kommer kolla på en för att man är i centrum som person, eller att man är rädd för att folk ska kolla på en och dem ska upptäcka hur ful man är.

För min del skiter jag i hur folk uppfattar mig som person. Det enda jag tänker på när jag pratar med någon är *fan han/hon kommer se hur jävla ful jag är* medan jag letar efter tecken av äckel i dennes ansikte.

Dem var inne lite flyktigt på social fobi när det gäller mig, men dem avfärdade det på 10 sek typ. Jag har bra självkänsla eller a hyfsad, men någon med dålig kan jag förstå att det blir svårt att definiera bdd eller social ångest pga man kan känna sig rädd för att bli uttittad på båda sätt då antar jag.

Bra att du börjar med kbt då för att isolera sig är ju att spä på skiten, man måste ut för att bli bättre.
Gött att du har inkomst blir ju lite enklare då iallafall.

[Nirvana]

Det beror nog på vilken anledning man är rädd att känna sig uttittad. Är det för att man är rädd för att alla kommer kolla på en för att man är i centrum som person, eller att man är rädd för att folk ska kolla på en och dem ska upptäcka hur ful man är.

För min del skiter jag i hur folk uppfattar mig som person. Det enda jag tänker på när jag pratar med någon är *fan han/hon kommer se hur jävla ful jag är* medan jag letar efter tecken av äckel i dennes ansikte.

Dem var inne lite flyktigt på social fobi när det gäller mig, men dem avfärdade det på 10 sek typ. Jag har bra självkänsla eller a hyfsad, men någon med dålig kan jag förstå att det blir svårt att definiera bdd eller social ångest pga man kan känna sig rädd för att bli uttittad på båda sätt då antar jag.

Bra att du börjar med kbt då för att isolera sig är ju att spä på skiten, man måste ut för att bli bättre.
Gött att du har inkomst blir ju lite enklare då iallafall.

Ja ju mer man isolerar sig desto mer tar dom negativa tankarna över. Att komma ut och kanske umgås med någon är nog bra för då kanske alla negativa tankar trängs undan till förmån för mera alldagliga tankar.
Ibland får jag en sån där " I dont give a fuck" attityd och då vågar jag mig ut mer för då skiter jag i vad andra tycker om mig, tyvärr händer det rätt sällan numera.

Jag jobbar 50% ungefär men tjänar rätt hyfsat ändå. Skulle nog inte klara av att vara sjukskriven, att känna att jag gör någon nytta är viktigt för min självkänsla.
Jobbar du själv?

[Wolfie]

Jo är enormt viktigt att jobba eller göra något så man känner sig hyfsat värdefull iallafall.

Jag jobbar heltid inom industri och har blivit lättare med tiden i början var det ett helvete, men vill inte bli en som sitter hemma och deppar ihop.

Den dont give a fuck attityden har jag konstant, lyssnar mycket på hårdrock, kan nog tacka musiken för den attityden
Nackdelen är att man går runt och är konstant arg istället, men är väl bättre att vara arg än ledsen antar jag.

Ska dock börja i skolan snart och im freakin the fuck out, men tror det kommer bli givande.
Är så trött på att må dåligt är 30 år nu så får fan räcka. Lite kbt lite skola kanske lite medicin och livet kommer bli underbart