"Skriva av sig"-tråd

[CyanideCupcake]

Tillfreds skulle jag inte säga...men det är 'okej'-ansiktet jag ser och det är alltid tillfälligt. Är bjuden på privatfest på lördag och hoppas jag klarar det...och hoppas så att jag inte får ett sådant där chocktuppvaknande då jag tror att jag sett okej ut men inser att jag i själva verket gått runt och sett grotesk ut, hatar dem.

[kardborre]

Ok, får hålla tummarna då...

[kardborre]

Undrar just vad jag ska göra för att må lite bättre?

[CyanideCupcake]

Uh...såg precis ett avsnitt av criminal minds och det satte konstiga tankar i mitt huvud...ungefär som när jag för några år sen hade känslor av att vara besatt av något. Känner mig bara konstig...kanske disassocierar jag bara? Kan inte släppa programmet...känns tvångsmässigt på nåt sätt.

[nikey]

nokia- du gjorde nog inte bort dej, tänk inte så! du spelade säkert så pass bra så ingen märkte hur jobbigt du hade de. de e nåt vi bddare brukar vara himla bra på- att visa "den andra sidan" i jobbiga situationer. jag e sjjälv ganska grym på de måste jag erkänna


godessline- starkt av dej att klara av vårruset! hoppas dom här positiva tankarna håller i sej
edit: bortsett från ditt sista meddelande

båda ni ska ju ut i helgen så.. hoppas de blir som ni önskar!!

[Nokia]

Jag vill bara operera sönder mig och hoppas att jag dör under narkosen jag ser så fruktansvärt grotesk ut, jag har inte bdd! Jag är ful, andra kan också se mina fel dom säger det själva.

Jag ÄÄÄR FUL! Och dom behandlar mig där efter också.

Personen som jag träffade i helgen, skiter i mig nu. Antligen för att jag är ful, konstig och tråkig.


Jag vet inte var jag ska göra, börjar känna panikkänslor nu så jag inte ens kan gråta, det finns ingne jag kan ringa och dom få jag pratade med på msn gjorde bara saken värre.

"du aksnke inte är snyggaste tjejen i världen.."
"ta dig i kragen nu och bli vuxen"
"utseendet är inte allt"


Jag vill bara försvinna! Jag har inte bdd! Jag ÄR ful, dom ser precis det jag ser. Dom har påpekat en del saker förut, men nu vet jag, nu har jag bevis för att jag är så ful som jag tror att jag är.

[Nokia]

Kan det t.o.m vara så att jag ser VÄRRE ut än vad jag tror? Jag kanske bara har intalat mig själv att jag har bdd i hopp om att jag kanske inte är så ful som jag tror. Men nu vet jag, det är jag visst! Och dom som säger något annat har inte sett mig ordentligt.

Innan "bdd:n" så tyckte jag faktiskt att jag kunde se bra ut, jag trodde verkligen det. Men nu ser jag sanningen. Eller så har jag ändrats, precis som folk säger.

[CyanideCupcake]

Förstår din känsla, har också känt precis sådär flera gånger. Folk som inte förstår tenderar att göra det värre utan att egentligen veta om det. Nån försökte få mig att må bättre en gång genom att säga 'okej, du kommer aldrig att bli någon supermodell, men det kommer inte jag heller'. Underbart....jag förstår verkligen hur du tänker och därför vet jag också att det inte spelar så stor roll vad jag säger. Jag hoppas i alla fall att attacken går över snart, om du vill kan du få mitt mobilnummer så kan du sms:a om du vill avreagera dig på nån som förstår paniken.

[Nokia]

Ja jag tar gärna ditt nr, om det inte blir för jobbigt för dig dvs?

Blev så rastlös igår så jag inte somnade förrens kl 5 imorse, och vaknade kl 9 igen. Hela dagen har varit en enda bdd-attack, har granskat ihjäl mitt ansikte i timmar och vet snart inte ens själv vad som är felet. Bara att det är någonting som gör mig så uppenbart ful. 
Försökte i min desperation sola lite på balkongen, men ångesten över att någon kanske skulle kunna se mig när jag ställer mig upp för att gå in och ut (jag sitter ner på golvet annars) blev för stor. Klarade mig i 10 minuter, sen hörde jag en bil och var tvungen att fly.


Har knappt kunnat äta heller, går bara runt och skakar.

För ett tag sedan såg det nästan ut som att det började gå åt rätt håll, jag tänkte att "nu ska jag försöka utmana min ångest", men nu inser jag ju hur idiotiskt det var. Jag ser lika hemsk ut som jag hela tiden har trott, det finns inga tankar att ändra. Även om jag skulle klara att gå ut så ser jag ju ändå lika hemsk ut. Ingenting spelar någon roll, jag ser ju ändå ut så här.

[CyanideCupcake]

Det verkar inte gå att skicka pm så jag mailar istället

[Nokia]

Hur i hela friden har jag tänkt att jag ska klara av att gå ut nu?

Jag ska ut och fika med samma person som sa "nej du är inte ful, bara inte tillräckligt fin".


Det gör ont i hela mig. Om inte den personen hade sagt så kanske jag hade haft en hyffsat bra dag idag, men nu har alla dagar förvandlats till bdd-attacker.

Jag har stirrat i spegeln hela dagen, så mycket att jag håller på att bli försenad. Jag har testat alla kläder i min garderob, men ingenting ser bra ut på mig. Jag har målat naglarna två gånger, och jag tänker ta bort nagellacket en gång till eftersom det blev förstört när jag bytte kläder (hade inte tid att vänta på att det skulle torka). Nu får jag inte pli på mitt hår heller, hur jag än gör så ligger det fel. Men egentligen är det inte kläderna, håret eller naglarna, det är mitt vidriga ansikte som är problemet. Hur jag än sminkar mig så blir det fult, jag kan inte dölja dragen i mitt ansikte.

Jag är så trött på det här, jag orkar inte gå ut ännu en gång och förnedra mig själv.


Har lust att ta med mig ett rakblad så jag kan skära bort ångesten för några sekunder när jag är ute. Men nej, jag vill inte. Vill inte ha fler ärr, dom har precis börjar blekna så dom knappt syns.


Varför kan jag inte bara få något lugnande så jag klarar av att stå ut under några timmar per dag?

[CyanideCupcake]

Jag vet att det inte är samma sak och du kan såklart inte göra det om du är ute, men försök hålla i en isbit istället. Vet som sagt att det inte är samma sak men det är en nödlösning och funkar bättre än inget alls.

Angående personen som sa sådär...jag kan förstå och acceptera att man som bdd:are kan bli triggad av kommentarer som folk inte menar något illa med. Men att säga så? Det gör man fan inte. Sa de exakt så eller tolkade du det bara så?

[Nokia]

Nej, han sa exakt så. Nu gick det ganska ok idag, men hur lätt är det att försöka tänka bort bdd-tankarna när han faktiskt inte tycker att jag ser bra ut.
Det var så oerhört smärtsamt att sitta mittemot honom och hålla en konversation. Bara tanken av att han ser samma sak som jag, gör mig illamående.

Jag har inte bdd, jag är ful helt enkelt.


Allting tappade sin mening när han sa så, varför ska jag kämpa? Varför ska jag gå i behandling för något jag inte har? Även om jag ändrar tankarna kommer jag ändå se ut så här. Och varför säger vissa att jag är vacker och söt, när jag inte är det? Varför ljuger dom så att jag får reda på den bittra verkligheten på det här sättet?


"inte tillräckligt fin" det ekar i mitt huvud.
Jag är aldrig tillräcklig av någonting. Det sista jag behövde var att höra det av någon annan också.
Förut var jag inte tillräckligt smal, så jag spydde dagligen i flera år tills jag svälte mig så jag nästan dog.

Att säga till mig att jag inte är tillräckligt fin, är som att säga till en svårt sjuk anorektiker att den inte är tillräckligt smal.

[CyanideCupcake]

Jävligt korkat sagt...vet inte vilken relation ni har men det låter inte som att han är speciellt givande att vara runt.

[CyanideCupcake]

Kom precis hem från en fest, minst tio pers jag aldrig träffat förut och ca tio till jag känner relativt väl som är del i 'gänget'. Förutom att jag satt och stirrade på tjejerna som var där gick det bra, fotade både innan och efter och ser det okej ansiktet. Jag hoppas så innerligt att det håller i sig, ska till paris om en vecka och har längtat efter det i över ett halvår, vill verkligen inte att det ska bli förstört av ångest. Jag fattar inte...jag ser som sagt det okej ansiktet när jag fotar nu, men tittar jag på bilder jag sparat sen innan ser det fortfarande ut som en helt annan person på dem. Helt andra drag, en helt annan...känsla. Blir inte klok på det.