Bör man vara rädd för er?

[twinkle]

Har läst igenom alla inlägg här nu och är lite förvirrad... :/

Jag vet inte hur mycket jag har funderat över om jag verkligen har BDD eller om jag bara är ytlig och utseendefixerad. Men med tanke på min personlighet så skulle det krocka helt om jag "bara var ytlig" då i princip alla jag träffat ansett mig vara väldigt djup och med mycket livserfarenhet.

Jag känner att jag har en blandning av s.k. "snygg-bdd" och vanlig BDD, då jag vissa dagar kan anse mig vara så ful att jag inte har rätt att leva, medan jag andra dagar (efter många många timmar framför spegeln) kan tycka att jag iaf ser okej ut, kanske tom. lite lite bra ut. Men just pga. att jag har förut har retuscherat mina bilder så mycket och fått kommentarer på de som "wow, du ser ut som en modell/filmstjärna" o.s.v. så får jag panikångest av att se "vanlig ut", alltså att inte sticka ut på ett positivt sätt. Därför kan jag t ex må dåligt över att ha s.k. vanliga kläder på mig, då jag nästan alltid har festkläder med mycket glitter  på mig o.s.v. (Men det har jag i ju för sig alltid haft då jag älskar glitter! ;P)

Men skillnaden mellan att vara ytlig och att ha BDD ligger nog i att en ytlig person har ett stort intresse för sitt utseende men lider inte av att vara ofixad, och en med BDD har ett stort intresse för sitt utseende just pga. den lider så av det och speciellt då av att vara ofixad. Jag kan ha vissa dagar då jag står framför spegeln och ser hur allt förvrängs och förstoras. Det är som att nån har satt ett osynligt förstoringsglas framför mina defekter. Jag tycker att mitt utseende förändras från minut till minut, att jag t ex ser ut på ett sätt när jag kliver på bussen och på ett annat sätt när jag kliver av.

Folk säger att de inte förstår vad jag tycker är fult/fel på min kropp men jag SER DET och jag LIDER av det. Hur många självmordstankar jag haft på grund av att jag tror att jag inte har rätt att existera om jag inte ser ut som en modell, vågar jag inte ens tänka på. Det känns helt enkelt inte som att jag duger om jag inte lever upp till bilden som andra har av mig.

Spegelspegel, känner verkligen igen mig när du skrev: Jag känner oro och ångest över den även i situationer när utseende inte spelar roll, t ex tillsammans med nära vänner, familj, hos psykologen, i mataffären, på gatan, i skolan, när jag sover är jag rädd att få bakterier från kudden i ansiktet, när jag äter är jag rädd att mat ska hamna i mungiporna och täppa till huden. Tandläkaren och läkarbesök är ett trauma. Det är som att du har snott mina tankar och skrivit ner de!

Det jag ville säga med det här inlägget var att egentligen tror jag att BDD kommer inifrån och inte utifrån. Dvs. genom att man kanske haft en trasslig bakgrund, att man alltid fått höra att man inte duger på alla sätt, o.s.v. och att de i sin tur lätt till en enorm osäkerhet som i sin tur lätt till BDD. För jag tror att det är det som BDD handlar om egentligen: osäkerhet. Osäkerhet över hur man ska uppfattas av andra, osäkerhet att inte räcka till.


Önskar så mycket att det här helvetet kunde försvinna, att man fick vara som man är, utan att behöva kontrollera sitt tillfixade utseende var femte minut och må så dåligt över det att det blir som en storm inombords som skapar översvämning som sedan läcker ut genom ögonen.

Stor kram till er alla! /Sanna

[SpegelSpegel]

Twinkle, precis det jag tror också, att BDD i grunden handlar om en persons känslighet, ångest och rädslor som kanske inte har så mkt med utseende att göra egentligen. Känner igen mig en del i det du skriver om att få mkt ångestskapande och pressande komplimanger...när jag är väldigt fixad kan jag få mkt uppmärksamhet och få höra en massa positivt om mitt utseende. Och det har blivit som en vana, som att om jag inte får den responsen har jag inte lyckats med min manipulation av mitt utseende och min fulhet har blivit "avslöjad" vilket ger mig ångest, känns som att stå helt blottad bland folk. Jag vill ha komplimangerna för att de ger kickar, men kan inte ta åt mig mig av dem eftersom jag tycker de riktas till det jag "skapat", inte den jag är. På vardagarna när jag sitter på tåget, går på gatan osv vill jag bara slippa synas och mår illa om ngn uppmärksammar mig, för jag har inte hunnit maskera mig tillräckligt och mitt verkliga utseende är groteskt och förvridet som jag ser det. Men sen kan jag gå ut på helgerna ENBART därför att jag vill ha respons på mitt utseende, ritualerna innan jag är färdig är långa, gravallvarliga och ångestfyllda, men ändå. Det är lite som en skicklig transvestit, en man som lever ut sina drömmar om att vara kvinna lite då och då. Fast jag är en extremt ful som klär ut sig till söt istället. Transvestiten kan flörta, dansa och ha kul, njuta av komplimangerna om vilken fin tjej han är, men vet innerst inne att han inte är en tjej. På samma sätt kan jag för några timmar leva min dröm, njuta av uppmärksamheten och kommentarerna om hur vacker jag är. Men jag vet också att jag inte är vacker. Det är komplicerat och dubbelt, men jag anser att jag har "ful-BDD", om det nu är BDD jag har.

[Malin]

Malin, jag känner igen mig i det där? Minns att det var i en annan tråd som Pelle anmärkte på ditt utseende genom att säga att han tyckte att ditt ena ögonbryn var ?snett igen?. Även om han försökte vara ironisk så provocerade det mig rätt rejält. Men sen så har jag ju insett att du och Pelle har en lite speciell relation och att han bara skämtade nära vänner emellan....

/Anonym Sänt: 25 Feb 2006 04:18:50

Jo jag tog faktiskt instinktivt illa upp först, men insåg snart att han skämtade. Ett exempel på hur bddn kan förvirra och göra att man uppfattar det man förväntar sig. Kan bli lite tokigt

Du, jag har aldrig förstått om du är tjej eller kille..? Vill du inte svara är det bara att ignorera frågan

Mvh
Malin Sundqvist

[Malin]

SpegelSpegel, jag skickade ett mail till e-mailadressen du registrerade dig med och frågade om du kunde tänka dig att ställa upp på intervjun för aftonbladet, men det bouncade tillbaka. Om du eventuellt kan tänka dig att göra det får du gärna kontakta mig på bdd@chaosmedia.net

Mvh
Malin

[SpegelSpegel]

Malin,

oj, ja just det, jag har bytt mail. Har funderat på om jag skulle kunna vara med i en intervju, jag gillar ju att prata som de flesta nog märkt , men är lite osäker på om jag skulle klara det. Vill inte visa mig i bild, både för att jag mår dåligt över hur jag ser ut och jag inte är öppen med hur jag mår mot alla, allra minst närmast anhöriga. Vore sjukt om de fick veta det på det sättet. Mina föräldrar läser aftonbladet varje dag. Men även om jag fick slippa visa mig på bild hade jag mått illa över att träffa journalisterna, hade  tänkt att de hade haft uppfattningen att BDD var detsamma som "inbillad fulhet", en person med bra utseende som ser sig som ful, och att de tyckte jag var ful "på riktigt", skulle inte kunna få den tanken ur huvudet och intervjun skulle bli hemsk och osammanhängande. Är rädd att jag även om jag bidrog med en anonym berättelse skulle bli igenkänd, vill inte "komma ut ur garderoben" på det sättet...finns det verkligen ingen annan som vill? Någon som är öppen med sin BDD, som har en bättre period just nu? Vi andra kan ju hjälpa till med vad man kan säga om BDD generellt.

[Anonym]

Hur gammal är du Spegelspegel?
Bara en liten undran från mig....

[SpegelSpegel]

22, snart 23.

[Anonym]

Ok, bara det ja ville veta. Alla så unga här. Ingen som är 30?  

[Anonym]

Du, jag har aldrig förstått om du är tjej eller kille..?



Högst relevant fråga, Malin! Förstår att det varit svårt att förstå?

Svar: jag e kille, n on top of that str8 through str8

/Anonym Sänt: 25 Feb 2006 04:18:50

[Anonym]

finns det verkligen ingen annan som vill?

Nej tack från mig, men inte helt omöjligt nån annan gång i framtiden....

/Anonym Sänt: 25 Feb 2006 04:18:50

[rosebud]

jag tror inte att jag klarar det heller trots min "mogna"ålder...

Skulle ha svårt att läsa om mig själv så..

Var med i en annan artikel för ett år sedan i A-B och det kändes jättejobbigt

rose

[Anonym]

Hm... finns ju många som skriver som "anonym"... svårt att veta vem som är vem.

[Malin]

SpegelSpegel, vad synd, jag tror du skulle gjort uppgiften bra. Men det är fullt förståeligt att du inte vill göra det om dina närmsta inte vet något än. Det finns några till som jag tror skulle passa men som jag inte frågat personligen än, får hoppas att någon av dom kan. Tack för att du övervägde iaf

Mvh
Malin Sundqvist

[Malin]

Ok, bara det ja ville veta. Alla så unga här. Ingen som är 30?

Jag är 28

/Malin

[Malin]

Högst relevant fråga, Malin! Förstår att det varit svårt att förstå?

Svar: jag e kille, n on top of that str8 through str8  

/Anonym Sänt: 25 Feb 2006 04:18:50

Okej! Då var det mysteriet löst