Girloutside, jag vet inte om "vanföreställningar" är den rätta termen för det som BDD-drabbade upplever men jag tror inte att den svenska benämningen "inbillad fulhet" är taget helt ur luften. Ett kännetecken för BDD är att den drabbade ser saker som inte finns eller att någon grej i utseendet/hela utseendet ser annorlunda ut för den drabbade än vad den gör för alla andra.
Jag vet inte hur vanligt det är men "synförvrängningen/inbillningen" verkar även ske åt andra hållet, dvs att man ser andra som "perfekta", tex kan man se att en person har en slät och fin hy fast den i verkligheten har svår acne.
"Amav" en tidigare medlem här, som hade sitt BDD-fokus på att han tyckte att han såg mycket yngre ut än han var (ville se vuxnare ut) berättade om hur han upplevde det, det var flera år sen när han var aktiv här på forumet, jag kopierar:
Jag upptäckte att jag hade en förvrängd syn på andra när jag stannade upp och kollade hur folk på anonser i t-banan och sånt verkligen såg ut (de gav inte så starkt ångestpådrag som riktiga människor, så jag började där).
Saken var den att jag kunde gå förbi en reklam med kanske en snubbe och tänka "fan, jag önskar att jag hade ett sånt där skägg, då skulle allt vara bra. Då kunde jag äntligen börja leva." eller dyl. Men, sen så gick jag tillbaka och tittade på annonsen, och va? Snubben hade inte ens skägg!
Och, så har jag arbetat på - kollat om min subjektiva uppfattning av hur folk ser ut verkligen fortsätter vara gällande om jag stannar upp och kollar längre.
Gjorde också så att jag innan jag "kollade på facit" (dvs. gick tillbaka och tittade på annonsen igen) försökte notera vad jag tänkte, t.ex. "vilket skägg!", "om jag bara hade svart hår", "jag önskar jag såg ut att vara sådär gammal" osv.
Sen kollade jag och, vips snubben kanske var typ 15 år och satt på en BMX och inte typ 30-någonting och satt i en båt. Ni hajjar.
Värt att tänka på!