Gå ner i vikt linjen här!! Skriva av sig om hur svårt det är

[Insatiable]

Förresten. När du försöker att svälta dig själv eller äta väldigt lite, är det otroligt mycket lättare att drabbas av en hetsätningsattack. Som leder till att du spyr. Att spy i sin tur gör ofta att man blir hungrig eller sugen. Då är det lätt att hetsäta igen, och eftersom man är så mån om att det är FÖRBJUDET att röra den där glassen eller de där kakorna blir det ännu lättare att man äter stora mängder. Så går man & spyr igen. Det är en ond cirkel.

[Living_in_the_past]

Idag vägde jag 56.3. Den balanserade ner på 55.9 ett ögonblick.

Men herregud Insatiable, du är jätte välkommen här. JAg läser alltid vad du skriver. Jag tar det till mig. Jag har aldrig svarat dig men det är bara för att jag inte vet vad jag ska skriva. Ge mig gärna fakta. Det är bra att du skrämmer mig. Jag är fan as rädd och jag kommer sluta med det. Jag har gjort det förut. Jag har oxå hört det att man inte ska borsta tänderna efteråt när man druckit eller ätit nått surt. Spy är ju surt.  MEN jag tuggar alltid ett extra tuggumi efteråt, jag tror det är bra iallfall.
Jag ska värkligen sluta. Men det är svårt just nu iallfall. Jag kör högst på månaden ut. Snart ska jag ut i solen !!!

[Living_in_the_past]

Nu är det natt igen då. Och jag är trött men jag orkar inte tvätta ansiktet just nu. Jag ska göra det. Och sen ska jag försöka sova så gott det går. Jag brukar öppna fönstret lite innan då är det svalt och skönt. Idag har jag bara spytt 2ggr. Men jag har inte tränat något alls. Jag har bara varit ute lite i solen. Imorgon ska jag nog gå. Jag vill det just nu. Men sen imorn så vill jag aldrig samma som på kvällen innan. Jag är jättejätte trött på mornarna. Jag kanske somnar vid 1-2. Men då borde jag ju vakna runt 10. Men jag vaknar inte förän runt 12.30. Och jag har jätte svårt att komma upp. Jag får yrselatacker varje gång jag reser mig upp. Jag ser ingenting på flera sekunder. Det känns nästan ovärkligt. Jag ser inget hör inget och känner inget. Det är skönt men rätt otäckt. Jag har så svårt att beskriva det, men jag antar att det kallas yrsel. Det är inte normalt iallafall det fattar jag. Men jag har haft så många gånger förr. Men jag har aldrig berättat det för nån. Jag vet inte om det är för att jag tror att det jag har inte finns. Det känns så jävla konstigt bara. Jag börjar skaka av det oxå. Det känner jag. Och jag måste lägga mig ner och ibland går det över direkt. Men ibland skakar jag hur länge som hälst och ser ingenting. En gång välte jag ner någonting. Men jag hörde inte ens när det slog i golvet.

Det kostar skjortan att hetsäta. Jag har ju ingen inkomst heller. MEn än så länge har det funkat bra.
Jag har jobbat förut och då åt jag ingenting under hela dagarna. Men sen när jag kom hem så åt jag alldeles för mycket. Men då spydde jag inte. Men jag gick inte upp så mkt i vikt endå. Det var sen när jag slutade jobba som jag började gå upp.
Fan vad jobbigt om livet aldrig kan bli bara helt vanligt. Jag önskar så att jag såg på mat som jag gjorde när jag var liten. JAg minns det men jag fattar det inte alls. Jag är faktist inte underviktig. JAg kan väga 52kg till min längd enligt BMI. Och jag kommer inte gå ner så mycket. Åtminstonde tror jag inte det. Kanske om jag överdrivet tränar nu oxå. Men det orkar jag fan inte. JAg gör så gott jag kan. Jag försöker strunta i siffrorna. Och bara kollar upp det nån gång ibland. Ett tag vägde jag mig hela tiden och mätte mina mått. Men då brukar jag ge upp om jag inte ser att jag gått ner dagligen. Jag har sånn huvevärk hela tiden. Försöker låssas som att jag mår bra. För med tanke på vad min familj ser mig äta. Så skulle dom inte förstå.
Jag har lust att hetsäta igen. Men klockan är alldeles för mycket. Jag får vänta till imorn kväll. Jag svälter hela förmiddagen och sen äter jag och äter och spyr. Sen väntar lite och sen äter jag igen och sen spyr jag. NE nu ska jag se på tv lite innan jag tvättar ansiktet. OCh borstar tänderna. Undra om man kanske ska byta till en tandkräm som är bra för emaljen?? ÅÅÅ jag är så trött

[Living_in_the_past]

Idag vägde jag 56.2. Jag orkar inte gå ut å gå. Om jag hade gjort det så hade jag gått ner mer. Men det tar emot på nått vis. Jag kanske går ut om nån eller nåra timmar. Kanske går till en affär eller nått. Är sugen på bullar. Och Cocacola.  Jag är så trött i kroppen. Och i huvet oxå. Men jag mår inte så dåligt. Det känns som att jag hela tiden vill ut och göra nått kul. Men jag orkar inte. Det känns som att jag står vid ett vägskäl. Jag vet inte alls vad jag vill. Och inga av alternativen är särskilt klara. Det bästa jag vet det är tamejfan att sova. Att lägga sig efter en dag fylld av fysisk aktivitet. Då somnar jag gott.

[Insatiable]

Listerine en-två gånger per dag, borsta med Colgate 2000 (tror den heter så) som man får hos tandläkaren (fast det är stor risk att din tandläkare 'kommer på dig' för bulimiker har ofta frätskador på framtändernas baksidor), sluta drick läsk, juice etc. för att skydda dina tänder så mycket som möjligt, använd tandtråd dagligen (extra viktigt för bulimiker eftersom magsyra annars kan fräta hål mellan tänderna), borsta tänderna en timme efter att du kräkts, precis efter att du kräkts skölj bort den sura smaken men GURGLA FÖR GUDS SKULL INTE RUNT med vattnet. Tugga tuggummi till vardags, det förbättrar salivproduktionen. Där har du några tips på hur du skyddar dina tänder så gott du kan, men det är absolut ingen uppmuntran till att spy och det som händer inne i kroppen med hjärtat, tarmarna osv. kan du tyvärr inte påverka... det kommer långsamt att förstöras ändå. 

Och nåt som kanske inte är så jätteuppmuntrande att höra, men som ändå är sorgligt & sant, är att merparten av bulimiker inte är superslimmade. Bulimi är knappast den bästa dieten så att säga, i synnerhet inte om man använder laxermedel som TOTALT rubbar balansen i tarmarna och slutligen gör att man lägger på sig mer än man förlorar. Även om man har som mål att vara superslimmad på gränsen till eller även underviktig, brukar man pendla upp & ner i vikt som bara den, men komma i närheten av sitt mål endast för kortare stunder. Det är därför bulimiker brukar kallas för 'misslyckade anorektiker' (fast jag tycker att benämningen är fruktansvärt idiotisk & respektlös både mot bulimiker & anorektiker). Jag tror att ditt mål ständigt kommer att bli lägre, men du kommer att ha svårt att nå det, vilket kommer att göra dig mer frustrerad och ta till mer & mer påfrestande metoder. Hoppas i alla fall att du inte börjar med laxermedel också... usch... =/

[Living_in_the_past]

Jag använder faktist Listerine. Och tuggummit jag använder hela tiden är Extra proffesional. Jag har tandtråd liggandes. Men när är det bra å använda då? Jag brukar skölja munnen med vatten. Men varför är inte det bra då? Finns inte Colgate 2000 att köpa i affären? Juice har jag slutat dricka men inte läsk eller mjölk.
Jag var superslimmad till jag ändrade om på mina matvanor i samband med ett sommarjobb för 2år sedan. Sen efter det har jag bara gått upp när jag tröstätit. Och sen under och efter roaccutanen "tröståt" jag men jag spydde inte så jag gick upp i vikt nått enormt. MIna tänder ser inte jätte farliga ut. Jag har sett andra med liknande. Hur länga ska man ha varit bulimiker för att få problem med hjärtat å tarmarna. Jag känner mig svimfärdig här. Jag vet inte om det är för vad jag läser eller om jag håller på att få en attack. Panikattack eller nått fel innuti mig det vet jag inte. Det bara känns som att jag skulle kunna gå å säga te mina föräldrar att jag vill läggas in. Jag bara skakar och skulle kunna börja gråta. Jag skulle kunna tänka mig att gråta ut för dom. VAd skulle dom på sjukhuset göra om jag las in nu. Är det nån som vet det?

[Insatiable]

Håll ut. Kom ihåg att man inte kan dö under en panikattack & att det egentligen inte är farligt, utan bara ett slags försvar. Kanske att du är trött för att du kräkts osv. Om du blir inlagd händer inte så mycket att vara rädd för. Blir man tvångsinlagd pga. självmordsförsök är det mediciner & inlåsning & skit, men blir man inlagd frivilligt för att man mår dåligt så äter man när man vill, kollar på TV, kanske får nån att prata med, osv. Som hotell nästan, med andra ord, bara under lite andra omständigheter.

[CyanideCupcake]

Att läggas in, ja...gud vad många gånger jag skulle behövt det, egentligen. Jag vågade dock aldrig eftersom ingen jag känner nånsin varit inlagd och jag visste inte vad det innebär. Sedan dess har dock nån jag känner varit det och det var det bästa hon nånsin gjort sa hon, att få bryta ihop och släppa ut allt på ett ställe där det var okej, där de klarade av det och visste hur man gör. Nu är jag absolut inte rädd för tanken på akutpsyk längre.

[CyanideCupcake]

Och sen vill jag sälla mig till insatiable och säga jag också att panikångest inte är farligt, du kommer inte att dö. Det bara känns så.

[Living_in_the_past]

Attacken jag hade sist när jag skrev, den är borta nu.  Ja känner oxå det, så många gånger hade jag behövt vara nån annanstans. Jag kanske har jobb på gång nu redan nästa månad så det skulle vara bra för mig nu isfall att läggas in och få hjälp med min ätstörning. Men jag får se. Jag vågar inte bara. Häromkvällen när jag skrev att jag skulle kunna gå å säga till mina föräldrar, jag hade kunnat det om jag gjort det då genast när jag kände som jag kände. Men den kännslan har jag inte kvar nu. Det är så mkt nu i mina tankar, jag är både  glad samtidigt som jag är olycklig. MEn jag vet inte det är bara så konstigt allting. Jag ser väldigt fram emot sommarn. Men ja det blir ju aldrig som jag tänker mig. Men det känns väldigt bra inför denna sommarn. Såhär som jag känner nu har jag aldrig kännt förut. Det kan mkt väl vara att jag har blivit av med mitt hudproblem. Än så länge har inte mina finnar kommit tillbaka. Men jag går å är rädd för det. Än så länge. KLockan är mkt mkt. Jag är trött men endå inte. Jag har ju som sagt inga planer inför imorgon så jag behöver inte lägga mig förän jag bara gör det. Det är skönt att inte ha en tidspress, och jag kommer utnyttja det enda tills jag får ett jobb. Jag har vänt om dygnet många gånger förut.
Idag har jag inte varit ute å gått. Men jag har cyklat. Ska nog göra det imorn oxå. Så hoppas vädret är lika fint. För idag var det bannemej sommar i luften. Å måsarna var pricket över iet alltså. Jag blir värkligen så lycklig. Det enda som skulle kunna få mig att bryta ihop snart är om jag inte får in lite cash i kassan. För det är så mkt kul som jag vill göra, och klarar att gör  nu. Det ändå som hindrar mig är att jag inte har råd med det. Det är förjävla synd. Man lever bara en gång. Och denna sommarn kommer absolut bli nått att minnas för min del. Så snälla du vem du nu än är där uppe i himmelen eller nått, jag ber låt mig få ett jobb snart för jag vill tjäna pengar och bara ha ett någorlunda normalt liv.

[Living_in_the_past]

Idag när jag vägde mig vägde jag 55.6.  SHit jag har missat när jag gick under 66. Det känndes bra faktist. Men jag måste gå ut å gå imorn asså. Jag har chillat alldeles för mycket. Jag känner mig trött på mig själv. Men endå ger jag inte upp. Det måste vara för att jag ser i spegeln att jag har fått tillbaks mina gammla former. Det känns så jla skönt. Så här lite har inte jag vägt sen nian nu. Och min familj ser det. Men dom har ingen anledning till att inte låta mig få väga såhär. För till min längd kan jag gå ner till 52kg. Och det kommer jag inte ens göra. Dom borde se att jag är mkt glaadare. För det är jag värkligen. Mitt problem nu är fan pengar. Jag måste ha ett jobb. För nu när jag har den här kroppen hade jag behövt pengar för att ha råd med att gå å träna på ett sånnt där gym och ha råd med massa nyttigt att äta.  SÅ att jag kan hålla kvar det såhär. Men jag får fortsätta på mitt sätt tills jag får jobb det är den enda jag kan göra. Jag är så lycklig när det börjar bli sommar. Förra sommarn var det lika fult väder som jag mådde. Men hoppas det blir en riktig dunder sommar iår, för nu är jag värkligen redo att ta vara på det jag missat alla andra sommrar. Nu ska jag träna sen soova. Haha mitt i natten. Men det är sånn jag är.

[Living_in_the_past]

Jag borde gå ut å gå varje dag. Men jag är så ointresserad av det på morgonen. Jag känner för det nu och alla andra kvällar. Att imorn då ska jag gå ut det är så lätt så keep it up. Men det finns inte där imorn jag vet det. Vad fan ska man göra. Tänk så mkt fortare min bantnings process skulle gå. Jag är antagligen rädd för nått i baktanken. Nä jag vet fan inte vad det är med mig längre. Jag är helt förvirrad stressad och samtidigt glad rädd och lessen. Jag skulle behöva en semester från mitt liv.
Jag känner mig stressad för allt som ska komma. Jag vill ha min trygga lilla värld som den är. Samtidigt som jag vill göra det jag sätter upp mig på. Men det är så svårt när vissa saker inte står rätt till. Jag skulle så behöva prata av mig med nån kunnig. Nån som inte dömer. Jag har sånn lust att läggas in för vård. Men jag är rädd att det inte ska bli så som jag vill. Jag vill tex inte att manliga skötare ska få komma in till mitt rum och inte unga som är i närheten av min ålder. Jag skulle må så dåligt då. Jag känner mig inte tillräckligt sjuk för att känna mig hotad på det sättet. Men ärligt talat så måste jag vara sjuk. Som spyr upp det jag äter. Men ibland tvivlar jag. Är det så jävla sjukt. Jag vet väkligen inte hur nån skulle reagera här i värkligheten. Jag fattar inte hur nån skulle kunna få veta och sen hur den skulle reagera det är helt otänkbart. Här har det ju reagerats rätt starkt. Men endå inte. Det är skönt det. Det känns så skönt att bara skriva av sig och inte veta vilka som läser. Men ibland känns det som jag stör. Men det orkar jag inte med så jag stänger bort det. ÅÅÅ jag vet inte vad jag ska göra. Det känns bara som att allt faller sönder. Jag sitter här och väntar när bomben tickar. Men det står inte tid eller nått. Det kan ske när som hälst. Vad ska jag göra.. Jag förstår mig inte på vården som finns att få. Hur är den? Hur kommer man i kontakt med den när man har vissa problem med sånnt som telefon och att bara gå dit? Jag vet inte alls vad jag ska göra med den saken. Jag hade nog värkligen behövt det. Jag undrar om man kan komma dit så säga jag vill läggas in för det i ca 2veckor. Ska man ha med sig nått då? nån som  vet som orkar svara?  Ska man packa en väska med sina dagliga behovsaker, som min propyless för den skulle jag inte klara mig utan en dag. Fan vad krongligt allt ska vara. Nä nu ska jag tvätta ansiktet sen sova så snart som möjligt förhoppningsvis.

[Living_in_the_past]

BRA BRA BRA!! känns det idag. Jag har inte så mkt att förtälla. Jag har inte vägt mig. Men det gör jag ju som sagt inte varje dag längre. Har varit ute å gått litegrann. Ska se en film snart. Idag var jag visst inte så skrivsugen. MEn det är jag nog nån annan dag.

[Living_in_the_past]

Idag när jag vägde mig var det prick 56kg. Jag styrketränar rätt mkt så förhoppningsvis är det muskler som gjort att jag gått upp lite. Men jag känner mig helt nöjd endå. Jättefint väder är det ute. Det har varit det i flera dagar nu. Ska antagligen gå ut snart. Men det tar emot lite. Jag kanske tar cyklen istället. Och cyklar en bit och om det känns säkert så kan jag ju hoppa av och leda cyklen eller ställa den nånstans å gå därifrån. Det känns värkligen att det är sommar på gång i luften. Och det är värkligen inte långt kvar. Man glömmer från varje år att det går rätt fort hela sommarbiten. Så man måste värkligen ta vara på dessa få riktigt sommriga dagar. Det ska jag göra. När jag inte jobbar vill säga. För jag ska börja jobba nu i maj. Men jag säger inte vart eftersom det kan avslöja min indentitet. Och det vill jag absolut inte. Inte för att jag tror att någon jag känner eller som vet vem jag är brukar läsa här inne. Men man vet fan aldrig.
Jag önskar att mat inte hade så stor roll i mitt liv. Jag sitter hela tiden å längtar tills jag ska börja hetsäta. Jag är rädd att sakerna ska ta slut. Men oftast gör dem inte det förän jag börjat äta. Det är så bortkastade pengar antar jag. Men när man äter sånnt onyttigt gör man ju inte det för att man behöver den energin. Man äter ju för att man är beroende oftast. Så jag tycker personligen inte att det är så farligt att jag spyr upp det. Jag känner att jag räddar mig själv från alla dessa onödiga kalorier som jag förr lät stanna kvar. Men jag vet att jag inte kan hålla på såhär för evigt. MEN jag önskar att man kunde det utan dessa hemska bivärkningar. Jag undrar om jag har nåra som jag inte fattar är i samband med det jag gör. För det enda jag värkligen ser är ju lite på tänderna. Sen så är jag väldigt torr trots att jag smörjer mig. Men sen vet jag inte mer. Det är läskigt jag sitter å väntar på att nått värkligen ska hända. Men då blir det bara till att åka till sjukhuset. Jag hyser värkligen den dagen av hela mitt hjärta. Om jag vetat exakt hur det skulle vara när jag kom dit å allt så hade det varit lättare. För hälst om jag ska vara ärlig vill jag sitta här och bara ha det som det är just nu. För det känns jävligt bra. Nu ska jag se om jag ska gå ut eller om jag ska göra något annat. HEEEJ DÅÅ

[Trött]

Du skriver som en omogen liten snorvalp!

Totalt respektlöst mot andra människor.


SKAFFA DIG EN BLOGG ISTÄLLET!


Du skriver lättsamt om ätstöringar som om det vore något bra, vilket gör att man nästan tar dig som oseriös.
Om du behöver prata av dig, prata med en psykolog!

Du förvärrar för folk som har ätstöringar, du uppmuntrar till en förvräng kroppsuppfattning genom att romatisera viktnegången på det där sättet. Du får iaf mig att känna mig fetare och äckligare, och för att inte tala om MISSLYCKAD eftersom jag inte klarar att gå ner i vikt.


Stäng ner den här tråden, jag mår dåligt av att läsa hennes egoistiska inlägg.