duscha

[Anonym]

Det är första gången jag skriver här.
Jag vet att jag inte har den här "sjukdomen", (däremot har jag två andra diagnoser).

Hur som helst tror jag att jag kanske kan få hjälp med ett av mina problem på den här sidan.

Det är så att jag har extrem låg självkänsla och känner väldigt stort självhat.
Det gör bla. så att jag inte klarar av att titta i speglar.
Men det största problemet blir när jag ska duscha.
Jag får jättestor ångest och måste förbereda mig i ca tre dagar innan jag klarar av att ta en snabb dusch.
Jag mår fysiskt illa och känner mig spy färdig när jag ska tvåla in mig.
Efter en dusch håller ångesten och illamåendet i sig resten av dagen.

Jag klarar inte av att leva med den här kroppen.
Och det är ett väldigt jobbigt problem eftersom man måste duscha!

[Anonym]

Varför känner du dig spyfärdig när du tvålar in dig ?

[Anonym]

(det blev visst lite fel så mitt ämne hamnade i tekniska frågor)

För att jag då måste röra min kropp. Och se den ordentligt.
Usch jag får ångest bara av att skriva om det.

Ingen som har liknande problem?

[Malins mamma]

Hej och välkommen hit!  

Du skriver att du vet att du inte har BDD. Varför tror du att du inte har det?

Det måste va jättejobbigt att duscha när du känner så, men jag tror att du har stora möjligheter att komma över problemet om du får rätt hjälp.
Har du sökt/fått nån hjälp ännu mot detta eller dina andra diagnoser?

Mvh Malins mamma

[Synthesized]

För att jag då måste röra min kropp. Och se den ordentligt.

Är det för att du tycker att din kropp är ful eller beror det på något annat? Jag tycker att det låter som BDD i alla fall..

[Anonym]

Jag vet inte varför jag tror att jag inte har det....mest tror det jag har hört om det är att man är extremt fixerad vid sitt yttre,typ sminkar sig i timmar osv.
Men jag gör ingenting med mitt yttre,jag har liksom gett upp.
Jag har läst att man när man har BDD brukar tro att man ska uppfattas som ett monster pga sitt utseende och att man kan vara orolig för att folk ska bli rädd för en när man går ut.
Det känner jag igen mig i men sen tror jag inte det är så mycket mer.

Jo jag har hjälp,har gått på BUP och nu på vuxenpsyk.
(Jag är 18 år)

Ja det beror väl på att jag tycker att min kropp är ful milt sagt.
Jag hatar den såmycket att jag ofta känner mig villig att ta livet av mig bara för att komma ur den här äckliga,vidriga kroppen.

[Malins mamma]

Jag håller med Synthesized, det låter som att du har BDD.
Man kan mycket väl ha BDD utan att sminka sig alls.

Jag får jättestor ångest och måste förbereda mig i ca tre dagar innan jag klarar av att ta en snabb dusch.
Jag mår fysiskt illa och känner mig spy färdig när jag ska tvåla in mig.

Jag undrar om du tar ångesten och illamåendet som ett bevis för att din kropp verkligen är "ful och äcklig"? Att eftersom du mår illa av att se och röra din kropp så måste den vara hemsk på nåt vis?

Det är vanligt att BDD-drabbade tar sina känslor som ett bevis för att det är något fel, men känslor representerar ingen fakta eller sanning, känslor kommer ifrån vad man TÄNKER.
Försök alltså komma underfund med vad du tänker om din kropp som gör dig illamående. Är dina tankar verklighetsbaserade eller kan de möjligen vara felaktiga på nåt sätt?

Mvh Malins mamma

[Anonym]

Det är så att jag har extrem låg självkänsla och känner väldigt stort självhat.
Det gör bla. så att jag inte klarar av att titta i speglar.

Känner igen mig i det. Ibland kan jag titta jättemycket i speglar och ibland undviker jag det helt, bara se sig själv i bussfönstret är hemskt.

[Anonym]

Jag tror ändå inte jag har det. det känns inte alls tvångsmässigt.

Nej jag tar inte det som ett bevis,det kom efter. alltså jag har alltid hatat min kropp det är bara nu på senare tid som det blivit mer extremt.

det är bra saker du säger men dom är tyvärr verklighetsbaserade.



Ja usch alla sorters fönster är hemska. men jag brukar titta bort eller ner i marken så fort en spegel eller ett fönster eller vatten eller vad som helst som kan ge spegelbild närmar sig och det funkar faktiskt.

[Malins mamma]

Jag tror ändå inte jag har det. det känns inte alls tvångsmässigt.
Jag tror att du har BDD, allt du skriver tyder på det.

men dom är tyvärr verklighetsbaserade.

Att ha tankar om sin kropp som är verklighetsbaserade och gör att man blir illamående borde innebära att man tex har kallbrand, stora öppna sår, tumörer, svåra missbildningar eller nåt sånt. Jag beklagar om det är så att du har såna problem, men om det inte är så, så vore det intressant att veta vad det är som gör att du anser att dina tankar om din kropp är verklighetsbaserade.
(Du behöver förstås inte svara på den frågan om du inte vill.)

jag har alltid hatat min kropp

Att man har känt / tyckt / trott en sak väldigt länge är inget bevis för att det skulle vara sant.

Mvh Malins mamma

[krossat ansikte]

Det är första gången jag skriver här.
Jag vet att jag inte har den här "sjukdomen", (däremot har jag två andra diagnoser).

Hur som helst tror jag att jag kanske kan få hjälp med ett av mina problem på den här sidan.

Det är så att jag har extrem låg självkänsla och känner väldigt stort självhat.
Det gör bla. så att jag inte klarar av att titta i speglar.
Men det största problemet blir när jag ska duscha.
Jag får jättestor ångest och måste förbereda mig i ca tre dagar innan jag klarar av att ta en snabb dusch.
Jag mår fysiskt illa och känner mig spy färdig när jag ska tvåla in mig.
Efter en dusch håller ångesten och illamåendet i sig resten av dagen.

Jag klarar inte av att leva med den här kroppen.
Och det är ett väldigt jobbigt problem eftersom man måste duscha

Oj.. Det där du precis berättade om är exakt tvärtemot mig..
Det finns bara en spegel i hela huset som jag någorlunda kan kolla mig i och det är spegeln i badrummet. ..(Kan ente kolla in i andra speglar alls, bara den där hemma.. för man ser olika ut i olika speglar :S.) För att ta itu med min spegelfobi och mitt självhat brukar jag vinkla spegeln varje gång jag duschar så att jag ser mig själv. Trodde först ente att det skulle hjälpa.. men jag har nu duschat med en spegel i 1års tid nu och jag har börjat acceptera min spegelbild trots att jag har en bit kvar. Något jag däremot ente klarar av, det är när 2 människor delar på en spegel..usch.. jag klarar ente av när en människa får syn på samma spegelbild som jag själv får syn på..
Det är därför spegelmetoden har funkat, pga att det bara är jag själv som ser mig i spegeln när jag duschar. Det finns ingen annan  som ser det jag ente vill att någon annan ska se..
 
synd att allt försvinner när man väl kommer utanför huset, då är det blicken mot marken som gäller för att undvika blickar från andra människor..

[Synthesized]

Något jag däremot ente klarar av, det är när 2 människor delar på en spegel

Åh, fy fan, jag känner verkligen likadant... Det är ytterst sällan jag klarar av det. Oftast är det bara ångest och äckel x 1000. Jag klarar inte av att se in i ögonen i den andra personens spegelbild när jag står bredvid.

[Anonym]

På tal om att duscha... Jag vågar inte duscha längre (läs tvätta håret) pga ångesten inför att göra mig i ordning efteråt. Inte för att ritualerna med håret och spegeln blivit värre, utan för att jag blir så ledsen varje gång jag ser mitt "riktiga" utseende. Dvs så som det är innan jag fixat håret.

Jag vågar inte klä på mig längre, eftersom alla kläder bara framhäver hur fel och missformad min kropp är. Står inte ut med att se det, känna det, vara medveten om det.

När jag inte sköter min hygien, inte tvättar håret och inte bryr mig om mitt utseende överhuvudtaget, då finns det iallafall en förklaring till att jag ser ut som jag gör. Inga förväntningar och jag slipper bli besviken.

[Anonym]

alla kläder bara framhäver hur fel och missformad min kropp är.

Precis så är mina tankar. Jag tycker så illa om kroppen, känner mig som ett missfoster.

[Anonym]

men..har ni inte skola/jobb att gå till? har helvete varje dag, tar nästan 3h innan jag blir klar. orkar egentligen inte längre men har ju ett jobb som måste skötas. hur klarar ni andra det?