Själv så har jag villat börja träna på gym i 7 år, men utan att lyckas.
Men jag var faktisk inne och kollade på en gym för några veckor sen, och bad en som jobbade där visa mig runt, fick bara ångest av det och höll på att svimma av, men jag lyckades gå runt med god min och sen ut fort som fan. Kanske inget att vara stolt över direkt, men jag är faktisk det, för det är ett framsteg för mig, att bara gå in o ut på ett gym.
Så jag hoppas att jag nån dag springer på nån som vill träna på gym, för det är nog min enda chans att klara av det, att träna med någon, för då kommer jag inte bli lika fokuserad på alla människor runt omkring, det känns som att alla kollar på mig o tänker - vem fan är hon, vad gör hon här? osv.
Men att gå dit osminkad är uteslutet.
Så det kommer bli att duscha och sminka sig innan ett träningspass....tyvärr...jag önska att jag kunde göra som dom flesta, gå upp på morgonen, äta frukost o sen dra till gymmet, sen duscha och göra ordning sig.
Och att duscha o så där på gymmet, det åker oxå bort direkt!
Det får mig att tänka på vilket helvete det var varje gång man hade gympa i skolan, i omklädningsrummet sen, det var en kamp varje gång.
Det blev att smyga in sig på toan och tvätta av sig där lite o fixa till sig, medans dom andra tjejerna stod och duschade helt avslappnat brevid varandra.
Jaja, man ska inte blicka bakåt, det är framåt som gäller nu!
Så om jag bara kommer kunna träna på gym, kommer vara nåt stort för mig! Oavsett att jag stått och sminkat mig länge innan.
