"Skriva av sig"-tråd

[CyanideCupcake]

Jag har haft en rätt okej epriod rätt klänge då fotandet varit helt frånvarande, men jag tog ett par bilder med digitalkameran idag och jag är så jävla grov i ansiktet.  Så maskulin och grov och...ful.

[CyanideCupcake]

Sitter och gåt igenom alla mina Dita-bilder och jag blir galen snart. Jag vill inte se ut såhär längre, jag vill ha rena, mjuka drag istället för de orena och maskulina jag har. Sitter och studerar hennes bilder i detalj och jag FATTAR inte. Hur fan kan man BLI så jävla perfekt!! Till och med på de bilder som är oretuscherade och hon är osminkad är hon vacker. Fy fannnn. Fy FAN. Det finns inget fel på henne, inte ett enda. Jag önskar att jag aldrig fått reda på hennes existens för jag orkar fan inte med det här längre.

[Malins mamma]

Godesscelie, jag måste bara fråga, VARFÖR i hela friden gör du detta nu? Du skrev nyss att du har mått bättre en period tack vare att du inte har fotat (och antagligen inte kollat på Dita-bilder heller).
Du ser själv ett samband mellan det du gör och hur du mår och jag vet att du är en intelligent tjej som kan räkna ut att ju mer du fotar, jämför dig med andra, håller på med ditt utseende, ältar saker osv, desto mer kommer din hjärna att förvränga din självbild, desto "fulare" ser du dig själv och desto sämre kommer du att må.
VAD är det som driver dig till detta, har det hänt nåt speciellt förutom att du började med att ta ett par foton, eller räckte det med det för att allting skulle rulla igång igen?

[g78]

--

[g78]

--

[disaa]

Har också ändrat på mina gamla bilder på mig i olika program.. förminskat näsan och så, men ändå blir det inte snyggt.. gör den bara mindre och mindre, och till slut blir den FÖR liten och jag ser dum ut.. alltså jag passar inte i nån näsa. kan inte fixa det snyggt. vet inte vad som är lagom.. äsch de funkar inte för mig med photoshop o sånt där. blir aldrig rätt.

funderar på att åka till iran o operera näsan så fort jag fyllt 18. egentligen tänkte jag göra det nuu men mamma kommer såklart säga nej. men direkt när jag fyllt 18 åker jag. det är billigare där o hittat en kirurg som verkar skitbra och opererat många näsor. jag mejlade han för att fråga vad det kommer kosta, då bad han mig skicka bilder på min näsa, från sidan och framifrån.. det var typ nån vecka sen.. jag vågar inte!! jag har inte ens nån bild kvar på min näsa i profil, tror förresten jag aldrig ens haft nån..för det är så jävla fult. men jag tänker då inte ta en ny bild.. men ååh.. jag vill samtidigt veta vad det kostar! men tar jag kort på min näsa och sen får se det kommer jag få ångest och bara vilja dö igen.. usch..

och imorse åt jag för mkt frukost.. har solat solarium, o tränade lite hemma typ 15 min. känner mig såå ful.  och nu är jag röd istället för blek, väldigt fint.. imorrn är de skola igen o jag pallar inte.. vill inte visa mig, vill inte träffa dom..

[crashandburn]

Jag har en riktigt dålig dag idag... gråter när jag ser en spegel och vill bara dö... jag hatar såna här dagar!

[g78]

--

[CyanideCupcake]

Godesscelie, jag måste bara fråga, VARFÖR i hela friden gör du detta nu? Du skrev nyss att du har mått bättre en period tack vare att du inte har fotat (och antagligen inte kollat på Dita-bilder heller).
Du ser själv ett samband mellan det du gör och hur du mår och jag vet att du är en intelligent tjej som kan räkna ut att ju mer du fotar, jämför dig med andra, håller på med ditt utseende, ältar saker osv, desto mer kommer din hjärna att förvränga din självbild, desto "fulare" ser du dig själv och desto sämre kommer du att må.
VAD är det som driver dig till detta, har det hänt nåt speciellt förutom att du började med att ta ett par foton, eller räckte det med det för att allting skulle rulla igång igen?

Jag vet att det får mig att må sämre men jag gör det ändå, kan inte sluta. Jämför mina drag emd hennes, studerar hennes hy och ansikte i detalj, för att...jag vet inte varför, delvis för att jag njuter av hennes skönhet men också för att jag försöker få en måttstock på hur orena mina egna drag är. Skulle ge så mycket för att se ut som hon och får ont i magen av desperation när jag tänker på att jag aldrig kommer göra det.

[Malins mamma]

Jag vet att det får mig att må sämre men jag gör det ändå, kan inte sluta.

Man kan inte bli fri från BDDn genom att följa sina känslor. Jag vet att det är svårt att stå emot men du och alla andra skulle ha så otroligt mycket att vinna på att iaf försöka och kanske lyckas.

Man kan börja med att skjuta upp tvånget/längtan att förstöra för sig själv.
När du tänker på att ta fram kameran eller kolla på Dita-bilderna, säg högt för dig själv "Nej, inte just nu, jag måste göra nåt annat först (kolla på nåt TV-program eller vad som helst). Hur länge klarar du, 1 minut, 5 minuter, en halvtimme?
Det gör att du vänjer dig med att inte ge efter för impulsen direkt. Så småningom kommer du kanske till en punkt när du säger: "Äh, jag skiter i det där i dag".

Varför inte testa iaf? 

g78,

Nu är det en vecka kvar till operationen, ena timmen vill jag, ena vill jag inte och så har det hållt på i några dagar nu.
Näsan är sned men kanske inte så mycket som jag trott tidigare, jag är helt förvirrad.
Men jag får väl göra operationen, om det inte finns några uppenbara risker. Vill ju inte se värre ut än vad jag redan gör!

Det finns risker, både fysiska och psykiska, framför allt är risken stor för att din BDD blir värre.
 
Du tycker att din näsa är mindre sned nu än förut. Är inte det en tydlig indikation på att du är på väg att operera något som du pga BDDn ser/sett förvrängt? En näsa som i själva verket kanske inte är sned alls eller ytterst lite sned?

Jag tycker inte det är nån bra ide att bestämma sig för en plastikoperation när man lider av BDD, eftersom man som BDD-drabbad inte är i stånd att bedöma sitt utseende korrekt. Varken före eller efter en operation.
Jag avråder dig bestämt men tänk igenom ditt beslut noga med ledning av de kunskaper du har om andra BDDares plastikoperationer. Det beslut du tar måste du kunna leva med sen.
Lycka till! 

[Athena]

Jag har en av de värre dagarna idag
Sminkade mig så länge att jag kom försent till skolan (som vanligt) sedan började jag gråta och kände att jag inte hade någon rätt att gå till skolan som är så ful...
Jag tror alla är jättetrötta på mig för jag tjatar alltid om hur ful jag tycker jag är och jag kommer försent för jag måste spegla mig hela tiden.
Dethär begränsar verkligen mig varje dag och jag känner mig deprimerad.
Jag har tack och lov fått tid hos en KBT-behandlare nästa vecka, det känns skönt.

[peppermintcheesecake]

I förrgår var jag ner på stan(!) och köpte mig lite nya kläder.. visst var det lite jobbigt,men jag klarade det 
Jag tycker allting är bättre nu,än vad det var förut,nu kan jag för det mesta ut (på promenader och sånt) ibland förut,kunde jag inte ens det,men det är fortfarande låååångt kvar innan jag har kommit så långt att jag kan gå i skolan och så,för någon hjälp får jag ju inte,utan allt läggs på mig.. hur kan alla bara lämmna mig ensam med allt? jag orkar inte!!

[disaa]

Fyfan. Jag läser om hur roligt alla har det, vårkänslorna, att kunna sitta på uteserveringar, vandra runt ute på stan i solglasögon och korta shorts, festa idag eftersom det är valborg och bara vara.. lycklig. Eller, leva normalt, snarare. Mår så dåligt av att jag sitter här helt ensam.

Och har gjort de senaste dagarna.
Livet känns verkligen inte värt att leva.

Jag är så otroligt avundsjuk att det inte är sant. Jag vill kunna göra saker som alla andra gör. Känner mig som en fånge i min kropp, instängd. Och jag skämms så otroligt mycket över mig själv också.

Det känns som att.. jag inte är värd det här. Jag är värd så mycket bättre. Jag är personen som skulle njuta av att kunna göra de där sakerna som alla andra gör, jag menar, jag tycker det är roligt att festa, eller jag skulle tyckt det, egentligen, men så kan jag inte göra det, men hade jag kunnat hade jag gillat det varje gång. Jag är inte värd mitt fula jävla utseende, jag är värd något bättre! Om jag bara hade sett normal ut hade jag kunnat leva. Jag känner mig så instängd och mår skit varje dag. Och det blir fan aldrig bättre.

[laktoos]

Jag mår förjävligt.

Först lite om mina fysiska fel och det jag ser i spegeln:

Min hy är förstörd pga att jag ätit Roaccutan. Jag slutade äta Roa för två år sen men är fortfarande extremt torr i ansiktet. Jag ångrar inget jag gjort lika mycket.

(Jag fick Roa utskrivet pga fet hud i ansiktet. Har aldrig haft mycket finnar i ansiktet och aldrig ärrbildande. När jag började äta Roa visste jag inget om BDD och ville bara att min hy skulle bli bättre. Fick tag i en privat hudläkare och "övertalade" honom att låta mig äta Roa)

Jag åt Roa i 6 månader och bröt ihop när jag slutade, min hy var fortfarande inte perfekt. Blev inlagd (detta var för två år sen) och förstod att nåt var fel. Kände igen mig i allt om BDD och har sen dess varit medveten om BDD (med blandad sjukdomsinsikt för min egen del.)

Idag är min hy fortfarande extremt torr förutom pannan och näsan, och jag får lika mycket (eller lite) småfinnar och pormaskar som innan Roa.

Roaccutan har gjort min hy:

mer känslig (har alltid haft lite känslig hy)
rödare i tonen
torr

Roaccutan har helt förstört balansen i min hy, den är förstörd för alltid.

Har provat olika fuktkrämer med blandade resultat, men dom senaste två veckorna har jag inte använt nåt och pga detta framträder torrheten ännu mer. Jag ser helt enkelt inte klok ut.

Kanske nån vet hur hyn kan se ut och kännas efter att man använt produkter som Basiron och Stioxyl (från Apoteket) eller Differin osv (recept). Man kan bli alldeles fnasig och torr i hyn. Sån är min hy konstant och jag använder inga fler produkter än mild ansiktstvätt och fuktkräm.

Detta är ett rent helvete att leva med och det drar ner mig hela tiden i tankarna.

Har inte träffat polare på över ett år. Har varit sjukskriven i över ett år pga BDD och depression. Jag har börjat i KBT-terapi och terapeuten säger som så många andra att hon inte ser vad som är fel med min hy.

MEN HON HAR ALDRIG STÅTT I MITT BADRUM EFTER JAG DUSCHAT OCH SETT HUR TORR MIN HY ÄR.

Roaccutan har förstört min hy och jag kan aldrig förlåta mig själv för att jag var så idiotisk och åt den starka medicinen när mina problem inte alls var så stora att det var nödvändigt.

Just nu är dagarna ett enda långt lidande men jag överlever på antidepp och terapi.

Men det är åt helvete ändå. Allt är åt helvete, allt pga Roaccutan.

Innan Roa var min hy fet och nu är den torr. Detta betyder att Roaccutan har beständiga biverkningar. Mina föräldrar och vårdpersonal säger att medicinen försvunnit ur kroppen för längesen, men hur förklarar dom då att min hy fortfarande är så torr?

HELVETE.

[Discouraged]

Jag har precis läst klart 5:e kapitlet i BDD Workbook. Jag har gjort lite tester och resultaten indikerar på att jag har "svår bdd". Jag är inte förvånad av att jag nu fått bekräftat att jag har det, men jag visste inte att det var så illa.

Jag har spenderat hela min vakna tid åt att titta mig i spegeln igen. Just nu stör jag mig på en påse under mitt ena öga (har ingen påse under det andra). Jag känner att jag bara vill dö. Jag vill inte leva längre. Som det känns nu, så är det den enda utvägen.

Det konstiga är att ibland när jag ser mig spegeln, så känner jag att jag kan acceptera mig själv. Men oftast inte.