Olycklig pojkvän

Min pojkvän är världens underbaraste. Såklart.
Så jävla förbannat fin bara. Så snäll.
Så många fina egenskaper som jag har fått lyckan att få uppleva.
Det enda problemet är att han själv inte förstår det.
Han är en person som tycker väldigt illa om sig själv. Jag vet inte varför men jag tor att det handlar mycket om att han är rädd för någonting.
Rädd för att inse sina goda sidor.
Men jag vill så gärna hjälpa honom och jag gör allt jag kan för att muntra upp honom.
Han självdestruktiva beteende sårar ju mig också.
Men efter allt jag har gjort så ”är Jag fortfarande drottningen och han är den underlägsna idioten som inte har rätt till livet egentligen och som av någon oförklarlig anledning har fått mig i sitt liv. Han som inte är värd något..”
Jag är säker på att han dessutom lider av ätstörningar. Han är smal som en sticka och tränar tills han får ont i benen eller armarna och knappt kan använda dom.

Jag vet inte vad mer jag kan göra.. att bedja på mina bara knän att han ska börja ta hand om sig själv och försöka må bra leder ingenvart. för ”han är inte värd att må bra” Dessutom så anar jag att han lider av Bdd (Body Dysmorphic Disorder) vilket gör att han själv anser sig själv som extremt ful.. Kan ha att göra med hans träningsbehov..

men nog pratat om det. Jag vill veta vad jag kan göra för att hjä’lpa honom. Han har varit såhär sedan sjuan på högstadiet vad jag vet och jag har inte ens varit tillsammans med honom en månad men jag vill så gärna hjälpa honom!
Vad kan jag göra?