Hej hej !
Hur har det gått med terapin?
Hej!
Terapin har varit bra i den månen att jag har fått en systematiserad karta utav hur man ska hantera tankar och triggers. (som att plugga på körkortet lixom, man får nöta in lite och lära sig). Det mesta jag hört har jag vetat sedan tidigare dock.
Jag testade under 2 veckor att gå fullt ut med exponering och sedan bry fan i vilka tankar som kommer. (Jag tittade alltså i spgeln / reflektionen som att ingenting har hänt och fortsatt sedan göra det jag gjorde, oavsett vad jag fick för tankar eller känslor).
Beviserligen så är detta vägen att gå för att hantera ångesten, då jag under vissa perioder kände mig väldigt frigjord. (detta efter bara några dagar tom.) Jag kunna tex någon gång säga en hel mening till någon utan att tankarna forcerade sig mot mitt ansikte och vad personen i fråga tittade på osvosv. Jag kände vid vissa tillfällen att jag kunna gå i tunnelbanan utan att tankar bombade mig.
Ångesten gick ner. Men då jag såg det jag såg utan att försöka mota bort det eller "tänka" bort det fula / stå ett längre tag och titta och pilla och fixa så kom det på något sätt fram en mera satt bild utav mig att det jag såg stämde. (lite småsvårt att förklara).
Lite som att.. Destro mindre ångest, desto mera sanning i tankarna, då jag inte hade ångesten lika mycket och falla tillbaka på, måendet blev alltså mera "stillastående" och "jämt", likaså bilden av mig själv, fick alltså inte lika starka toppar / dalar heller i måendet. Mera likgiltig.
Detta var inte så trevligt kände jag, så jag fortsatt inte.
Det jag saknar lite efter att man ebbat ut ångesten är att man även måste kunna få fram en bild av sig som man kan tycka om. Genom visuella övningar?, sätt att tänka? osvosv.
Det är lite där jag ligger nu, efter att ångesten ebbat ut. vad göra? Är det felkopplat i huvudet? Är det något center i huvudet som gör så att man ser konstigt? Vad finns det för saker man kan göra för att man ska se "rätt" igen. Visuella övningar? Stimluring av vissa delar i hjärnan? sätt att tänka?
Jag har försökt att hitta intressanta saker på nätet, men det som nämns är nästan uteslutande kbt och ssri. Detta hjälper alltså ångesten, men JAG känner att det saknas någon del, då jag inte tycker att KBT hjälper det visuella.. eller hur mans ka beskriva det. Jag kanske har prövat en för kort tid förvisso.
Men man kan lixom inte gå runt och må som en kratta om man jobbar och har en vardag som skall skötas
Finns det någon som har något intressant att dela med sig?
iform av övningar, artiklar, stimuleringar, operationer?(att ta i kanske) men intressant att läsa.
Sidfot: JUst ögonkontakt som ni har skrivit om är klurigt, känns som att man hela tiden tänker på vart man skall titta. Om man tittar i ögonen på någon så får man spel för att dom ser det "fula". Om man tittar någon annanstans (golvet, väggar osv..) så känns även det fel, då man ska kunna gå där och bara titta lixom och inte behöva tänka på vart man ska titta.
