Hej
svarade ja på alla frågor istort sett, visste inte ens att detta va en sjukdom, förrens jag såg outsiders, och allt bara stämde, fick tårar i ögonen, det är lite scary.
Jag HAR opererat mig, min näsa, gjorde det i mars..efter jag att mått dåligt sen ca 5 år tillbaka, minns det rätt väl, va i mexiko me familjen och vi stod på hotell rummet, o jag skojade me min syrra, hon fråga "ser min näsa stor ut?" jag sa aa de har du.(jag skojade bara, sa jag också efter, för hon har inte en stor näsa) DÅ sa hon kolla på dig själv då, innan ja sa att ja skojade..efter det...därifrån jag minns allt började.
hur som helst, angående operationen, det började väl sisådär, jag va beredd att det skulle se förjävligt ut den första tiden, men efter ett tag började situation bli bra, jag började må okej..så händer en grej som inte fick hända, jag hamnar i bråk ca 1 månad efter, får såklart en smäll på näsan, och ja det skadade litegranna, jag ser ju alla detaljer o så, jag vågar givetvis inte tebaka te kliniken o tycker iofs inte jag behöver korregera något, även om smällen jag fick har satt ett litet spår.
Jag anser dock att näsan ser bättre ut nu än innan, har bara fått 1 kommentar om min näsa i mitt liv som ja minns, men den tog hårt, o de va ca 1 år innan operation. hursomhelst, jag är fortfarande lika utseendefixerad, givetvis med näsan även om jag tycker de är bättre, så har det i sin helhet inte hjälpt ett DUGG, så ja skulle nog inte råda att operera sig.
Mina föräldrar vet givetvis att ja har nojja på utseendet och det har skadat mitt sociala liv, samt skolgång(hoppat av 3 gånger)
Gå till psykolog? våga? jag vågar inte mycket
