Hur man mår spelar stor roll

[laanan]

För mig har jag märkt på sistone att om jag mår bra så gillar jag mitt utseende mer, mår jag däremot riktigt dåligt (har grov ångest eller väldigt deppig) så ogillar jag utseende otroligt mycket mer. Jag ser i stort sett 2 olika personer i spegeln.. För mig är det ångesten som är värst, många grejer ger mig ångest. Men har kommit på det att om jag håller mig borta från det som ger mig ångest så mår jag mycket bättre=jag trvis mer med mitt utseende. Jag kan få otroligt starka känslor av obehag och att jag känner mig äcklig.
ett exempel: om jag duschar mitt hår måste jag göra BDD-ritualen för att det ska bli "bra" sen efter jag duschat, jag mår väldigt dåligt när jag gör den. Och att duscha gillar jag eftersom det ger en sån renande känsla. Men jag har märkt att om jag bara duschar kroppen och inte håret så slipper jag ju göra ritualen, då mår jag mycket bättre efter. Så jag duschar bara håret 1-2 ggr i veckan nu istället för varje dag.

kort sagt, om jag mår bra i kropp och psyket så gillar jag utseendet 100 ggr mer. vet inte om det är så för alla med BDD men för mig så är mina känslor helt klart kopplade till vad jag ser i spegeln.. hoppas nu få en ångestdämpande medicin hos psykologen, jag tror att jag kan bli helt frisk med hjälp av det vore GANSKA skönt isåfall.. peace!

[Lyckofågel]

Känner igen mig. Jag brukar också göra på det viset att jag försöker undvika det som brukar få mig ur balans.

Jag mår också dåligt av att tvätta håret eftersom att mitt hår alltid känns så torrt o hemskt efter att jag duschat, och då blir jag bdd-ig!

Jag tror nog att det är så som du skriver för alla. Om jag har umgåtts med någon som jag gillar, och har haft en bra dag, då känner jag mig nöjd med hur jag ser ut...
om jag däremot ligger hemma med neddragna persienner o jagar upp mig för minsta lilla sak som inte känns bra i mitt liv, då vill jag helst gömma alla speglar jag har så jag slipper se eländet.

[laanan]

"kul" att höra att man inte är ensam med dom här grejerna känner mig sjukt fånig att man måste leva med alla dom här reglerna eller va man ska kalla dom. tänk om man skulle säga det till nån, skulle uppfattas helt psyko.

ja precis! om solen skiner om man pallrar sig ut och gör saker hela dagen och undviker att spegla sig osv. då kan jag känna att, vafan jag e väll inte sjuk, allt e ju super nu. Och så är det dom dagar som skriver, då allt bara är åt helvete. ofta vet jag inte ens varför vissa dagar är bättre och vissa sämre, det bara är så.
skulle jag bara känna mig glad och lycklig hela tiden skulle jag nog va helt frisk tror jag :S