Opererade om min inbillade näsa!!! Nu ser jag inte ut som mig själv längre!!!

[Lilly]

Är ny här... visste inte att jag led av BDD förens nu, ett år efter min operation.

Jag blev svårt misshandlad när jag var 14 år och bröt bla näsan, det bildades en lite knöl och den växte sig lite sne. Hade lite komplex men inte så mycket, värre blev det när digitalkamerorna skapades och man kunde se näsan i detalj. Blev mer och mer besatt och tillslut hade jag svårt att le, då den såg sneare ut då.

9 år efter misshandeln började jag besöka plastikop sidor och beställde tid, träffade doktorn och sa att jag ville göra näsbenet rakt och fila bort knölen, men att jag samtidigt ville ha en bonus!!! Göra den lite mindre över tippen. Han tyckte också att jag skulle sänka näsan och höja den en mm. JAg fattar inte vad som flög i mig men jag höll med och skrev på papprerna. (innan skulle man fylla i om man hade haft eller har depression eller liknande...jag ljög och kryssade nej)

Jag mådde fruktansvärt dåligt efter jag såg resultatet, det gör jag fortfarande ett år senare...vissa dagar kan jag känna mig snygg men andra dagar känner jag int eigen mig. De som inte vet att jag op har inte sagt något, det kan ju inte synnas så mycket då? Varför ser jag det så tydligt!!!???

Nu tittar jag i spegeln 100 tals grr per dag, tänker på näsan hela tiden....

"Jag skulle ha sagt nej till doktorn, jag skulle bara ha ändrat det som blev efter misshandeln, jag skulle inte op alls, jag ser helt platt ut, jag ser ut som en häxa, det buktar innåt vid näsvingarna, den pekar uppåt, ser inte ut som jag, hur ska jag kunna säga till mina framtida barn att man duger som man är när jag själv op, om jag gifter mig kommer inte det vara jag på bröllopskorten"

Känner brännångest varje dag, vaknar med ångest varje dag ibland får jag panikatacker, självmordstankar. Hade problem med det innan, åt medicin, slutade för 4 år sedan men funderar att börja igen.

Vet inte längre vad som är sant och inte sant, hur kan jag lura mig själv till att gå så långt att op mig??!! Är fast i detta helvete då jag inte kan göra det ogjort! När jag tittar på gamla bilder som jag hatade, fattar jag ingenting?!! DE ser ju bra ut, man kan ju knappt se knölen!

Vet inte hur jag ser ut, kanske de dagar som jag tycker att jag ser bra ut är fel, kanske jag är ful... blir galen. Vill inte vara med på kort längre, varje gång någon tar ett kort vill jag se det med en gång, hjärtat bultar som om jag ställs inför rätta....är kortet bra är allt ok, men ser jag konstig ut kommer ångesten....

Är det någon som op sig, blivit missnöjd och kommit över det?

Kram

Lilly

[Malins mamma]

Hej Lilly och välkommen hit till forumet! 

Du är absolut inte ensam om den här erfarenheten. Jag har läst om många BDD-drabbade som genom operationer eller andra åtgärder har försökt att ändra sitt utseende och sen blivit missnöjda med resultatet, eller hittat andra "defekter" istället.

Du hade högst sannolikt BDD redan när du opererade din näsa, vilket ledde till att du såg den som snedare och knöligare än den egentligen var och därmed bestämde du dig för operationen.

Det är helt okej att ångra sig, ta lärdom av sitt misstag och undvika att göra om det men du ska inte klandra dig själv för att du gjorde operationen. Med den kunskap, den information och den uppfattning du hade just då så gjorde du antagligen det som du trodde var det bästa för dig. Annars hade du inte gjort det, eller hur? Att du idag har en annan kunskap förändrar inte det faktum att du då trodde att du gjorde det bästa.

Operationen kan inte göras ogjord men du kan ändra ditt sätt att förhålla dig till den. Eftersom du inte visste då det du vet idag så kunde du inte ha gjort annorlunda.

Du skriver att du känner dig snygg vissa dagar och ibland känner du inte igen dig, du vet inte hur du ser ut, är du fin eller ful? Allt detta är funderingar som kommer ifrån BDD:n och det den du behöver få hjälp att bli av med. Att lida av BDD innebär att man har en förvrängd syn på sitt utseende, på sig själv och på sin omvärld. Man har uppfattningen att det spelar en stor roll hur man ser ut.

Att du ser saker tydligt som andra inte verkar bry sig om eller lägger märke till beror också på BDD:n. Du fokuserar på detaljerna, (vilket gör att de framträder mer och förvanskas) men andra ser till helheten och märker inte ens om nån liten detalj är ändrad.

Hoppas du söker hjälp för din BDD. KBT-terapi och ev SSRI-medicin är det som har visat sig fungera bäst mot den här jobbiga sjukdomen.

Mvh Malins mamma     

[Lilly]

Hej,

Tack så jätte mycket för ditt svar, känndes jätte bra att läsa det du skrivit .
Jag ska ta kontakt med psykolog igen och börja med medicin. Det som känns jobbig är att jag är rädd för att jag under behandligen kommer att "förstå" vad jag gjort med mig själv och må ännu sämre....låter helt snurrigt...jag vet.

Tack igen

Kram

[Malins mamma]

Lilly, nej jag tror inte att det funkar så. Du har nog redan "förstått" vad du gjorde. Du har ju redan mått dåligt i ett helt år för det. Meningen med KBT är inte att älta det som har varit utan att hitta ett sätt för dig att må bra oberoende av hur din näsa ser eller har sett ut.

Jag vet inte hur insatt du är i KBT men det är alltså stor skillnad på "vanlig" samtalsterapi (som inte rekommenderas för BDD) och KBT. KBT-terapin är inriktad på de problem man har här och nu och att söka en lösning på dem. Ditt problem är ju egentligen inte hur din näsa ser ut utan problemet är att du mår dåligt, har ångest, panikattacker och självmordstankar.

Om du kommer till en duktig KBT-terapeut så tror jag inte att du behöver vara orolig för det du skrev, det kommer säkert att gå bra. 

Mvh Malins mamma

[Lilly1]

Hej  

Jag förstår, jag har gått i terapi med inriktning KBT förut. Jag minns att man inte ältar vilket är bra.
Jag mår faktist bättre nu, försöker sysselsätta mig och "förlåta" mig för vad jag gjort. Men ska givetvis försöka hitta en bra KBT psykolog så snart jag kan. Jag vet att ångesten kan komma tillbaka.

Märker att när jag oroar mig för något eller är stessad så sätter sig ångesten på näsan och tankar kring näsoperationen börjar mala. Jag behöver hela tiden försätta mina tankar på problemlösning, när jag jobbar så känns det bättre då min hjärna får arbeta, men när jag är uttråkad eller nervös för något så börjar det.

Det sjuka är att jag inte ser konstig ut, ingen ser något konstigt.... när jag inser detta så känner jag mig glad för en stund sen känner jag mig fake, att jag går omkring och inte är äkta. När jag ser andra med "stora" näsor eller knöl på näsan känner jag mig ännu falskare. Förut var jag en av dem och nu är jag det men endå inte...? Jag har svårt att vänja mig med att ha en näsa utan knöl som också blivit mindre. Har alltid kännt mig som en stornäsad, och nu är jag inte det... borde ju vara nöjd...?? Men känner mig bara som en bluff. Blir inte klok på mig själv....kan ju aldrig bli nöjd!

Tack Malins mamma för att du skriver till mig! Du anar inte hur mycket det betyder för mig, och hur mycket det faktist hjälper!


Kram Lilly

[Malins mamma]

Hej Lilly!
Tack själv! 

Märker att när jag oroar mig för något eller är stessad så sätter sig ångesten på näsan och tankar kring näsoperationen börjar mala.

Att vissa tankar börjar mala betyder inte att du måste bry dig om dom. Låt tankarna finnas där bara. Om du inte ger dom nån näring genom att reagera på dom så kommer de så småningom att försvinna av sig själv. Tankar är bara tankar, ingenting annat.

Det sjuka är att jag inte ser konstig ut, ingen ser något konstigt....

I andras ögon ser du alltså ut som dig själv fortfarande, folk känner igen dig osv. Ingen skada skedd alltså!! 

Blir inte klok på mig själv....kan ju aldrig bli nöjd!

Det ligger nog i BDD:ns natur detta, hur mycket man än förändrar sitt utseende så blir man ändå aldrig nöjd (inte mer än tillfälligt nångång). Det beror på att BDD är en psykisk störning och det funkar inte att bota en psykisk åkomma med en fysisk åtgärd.

Men känner mig bara som en bluff.

Isåfall är ju varenda människa en bluff så fort man tex kammar sig på morgonen.
"Egentligen är jag alldeles rufsig i håret, att det ser borstat ut nu är bara en bluff."
"Egentligen är jag smutsig om händerna, att de är rena nu är bara en bluff eftersom jag tvättade dom."
"Egentligen har jag långt skägg, att jag är slätrakad är bara en bluff."
"Egentligen har jag inga slingor i håret, egentligen har jag inte så långa och mörka ögonfransar, egentligen är jag inte så här finklädd, egentligen är jag inte så här brun, egentligen har jag inte röda naglar" osv osv.

Om man tänker så här är vi alla en bluff, förutom kanske nån enstaka luffare. Man kan vara nöjd med sig själv även om man inte är helt igenom "äkta". 

Mvh Malins mamma

[Lilly]

Hej

Nu har jag börjat med KBT igen och börjat med Zoloft, medicinen har jag ätit i 3 veckor och har inte gjort någon verkan ännu men terapin hjälper en del. Men, jag har svårt att se en utväg, det ena som kan få mig lycklig är om jag op tillbaka näsan igen, men är rädd för att det kommer bli ännu värre.

Idag har jag haft det jätte jobbigt. Tittade på gamla kort och nya, det är så hemskt att se svart på vitt va jag har gjort med mig själv! Ser inte klok ut. Näsan ser förjävlig ut på tippen, fattar inte hur han kunde op så illa!!!!! JAg vill bara ha tillbaka min gamla näsa!!!! Jag önskar att jag vetat då, va jag vet idag! Jag vill glädjas åt livet igen! Vill kunna bli fotat och se mig själv i spelgeln och på kort och känna igen mig och slippa denna ångest!

Är det någon som opererat sig och blivit missnöj och KOMMIT ÖVER det?

Tacksam för alla svar!!

Krammmm

[CyanideCupcake]

Jag har aldrig opererat mig, men vill. Har alltid känt att det är något jag vill göra (nu me rän nånsin) men har aldrig vågat eftersom jag varit rädd att jag inte skulle känna igen mig själv efteråt och få världens identitetskris. Paradoxalt, för jag vill ju inget annat än att se totalt annorlunda ut än vad jag gör.

[Lilly]

Hej!

Jag förstår hur du känner , men jag kan bara säga att GÖR DET INTE! Nu vet du vad du har men du vet int evad du kommer att få. Och jag tror att PÅ RIKTIGT eller jag VET att lyckan sitter inte i utseendet. Allt handlar om att tycka om sig själv. Koncentrara på av man gör och inte vem man är.
Jag har dagar då jag känner mig snygg och dagar då jag känner mig ful, precis som innan op. Så, jag tror att även om op skulle bli som jag önskat skulle jag känna mig ful med ångest endå.
Jag vet att ångesten finns där och hade det inte varit näsan hade det varit något annat.
Medicinen har börjat hjälpa lite........sååååååååå skönt. Idag är en värre dag men har haft en hel vecka då jag mått bra! Så jag försöker tänka att det handlar inte om nästippar.

Vad är det du vill op och vad tror du att du kommer få för possitva efekter?

Kram

[CyanideCupcake]

Nu vet du vad du har men du vet inte vad du kommer att få.

Om man hatar det man har då? Om vad som helst är bättre?

[nikey]

skönt att höra att medicinen fungerar för dej lilly å att du haft en bra period . vissa bakslag för man väl räkna med, men bra att du tänker positivt!  hoppas de fortsätter åt rätt håll!!