BDD, autismspektrumdiagnoser och känslighet

[SpegelSpegel]

Hej allihop. Jag undrar om någon som skriver här på forumet har en autistspektrumdiagnos i grunden. ADHD, aspbergers eller liknande? Och om ni har det, upplever ni att ni är väldigt känsliga för omgivningen, både fysiskt och psykiskt? Att era kroppar reagerar starkt på saker och uppvisar nästan ett kameleontbetende, att huden, dragen, kroppen o s v ändras drastiskt? Det är möjligt att detta låter lite psycho 

Vore även intressant att höra människor utan diagnoser angående det där med extrem fysisk och psykisk känslighet. Blir jättetacksam för svar!

[Jane Doe]

Hej allihop. Jag undrar om någon som skriver här på forumet har en autistspektrumdiagnos i grunden. ADHD, aspbergers eller liknande? Och om ni har det, upplever ni att ni är väldigt känsliga för omgivningen, både fysiskt och psykiskt? Att era kroppar reagerar starkt på saker och uppvisar nästan ett kameleontbetende, att huden, dragen, kroppen o s v ändras drastiskt? Det är möjligt att detta låter lite psycho 

Vore även intressant att höra människor utan diagnoser angående det där med extrem fysisk och psykisk känslighet. Blir jättetacksam för svar!

Om du har bdd upplever du säkert att ditt utseende ändras efter omgivningen. Det känns väldigt plågsamt och verkligt,men det stämmer inte.

[CyanideCupcake]

Jag har ingen diagnos, men är så gott som säker på att jag har Asperger.

[SpegelSpegel]

Jane Doe, jo kanske det, men det är liksom inte bara jag som märker det, och det syns tydligt på kort.

CyanidCupcake,

samma här, har ingen diagnos men jag blir mer och mer övertygad. En kurator tog spontant upp det efter att ha haft samtal med mig under ett år och trodde att jag skulle bli sårad men jag kände mer att ÄNTLIGEN märker någon. Så trött på att spela normal.

[Phobic]

Jag misstänker att jag har asperger syndrom eftersom jag haft mina olika (framför allt sociala) svårigheter sedan jag var 4 år gammal - asperger är ju medfött. Det kan finnas anledning för folk som känt sig mycket avvikande hela livet och haft flera diagnoser i stil med depression, ångeststörningar, BDD, ätstörningar, selektiv mutism, social fobi osv att misstänka aspergers eftersom aspies ofta får just sådana yttre "symtom" på sin störning. Tjejer är tyvärr underdiagnosticerade eftersom de lider i tysthet medan killarna är mer utåtagerande (en grav generalisering nu, men ändå!). Läkarna vet ofta hur de typiska asperger-killarna framstår, men missar tjejerna som ofta är bättre på att anpassa sig socialt och har andra sorters specialintressen än killarna. För att göra ytterligare en generalisering så blir killar ofta intresserade av datorer, teknik och fordon medan tjejer kan få specialintressen som ter sig mer som fixeringar - BDD-liknande, till exempel.

En läkare delgav mig sin misstanke när jag var 14 år, men jag har aldrig genomgått aspergerutredning. Hade jag blivit erbjuden idag hade jag tackat ja. Däremot har jag gjort utredning för ADHD, vilket det visade sig att jag inte har.

Det där med att vara en kameleont och förändra sig efter omgivningen har jag mest tolkat som att aspergare, och då främst tjejer/kvinnor, imiterar andras sätt hela tiden i brist på en egen mimik och ett eget sätt att tala. Man anpassar sin expressivitet efter vilken grupp man för tillfället är i. Jag tror inte det handlar om att utseendet i sig faktiskt förändras.


Jag är väldigt fysiskt och psykiskt känslig. Jag har haft olika psykiska problem hela mitt liv och jag reagerar starkt på mediciner. Får alltid biverkningar osv, vilket ju förstås kan ha med inbillning att göra till viss del... jag vet inte. När jag var liten hade jag oftast för stora eller påsiga kläder på grund av att jag kände mig rörelsehindrad i kläderna i min egen storlek. Jag har alltid varit extremt känslig för kritik också, och tar åt mig allt folk säger som en svamp. Utgår från att folk menar det dem säger och har en viss tendens att tolka allas utsagor bokstavligt.

[Frida88]

Hej

Jag lider av anknytningsproblematik och har svårt att veta hur jag ska behålla relationer - människor tycker ofta att jag blir för "jobbig", för att jag inte vill komma för nära i relationen. Något som andra tar för givet eller inte anser som en nära knuten relation.

Jag har länge trott att jag även lider av BDD,depression, social fobi, borderline etc. Jag har en rädsla att bli bedömd av andra människor, att ta kritik av andra , vilket skapar ett helvete i vardagslivet.

Anledningen till att jag tror att jag lider av BDD, har att göra med att jag inte kan gå utanför dörren utan att behöva täcka en speciell kroppsdel, har märkt att det även kommit att gälla andra kroppsdelar -
Om jag inte kan täcka min kroppsdel- stannar jag hemma. Det känns som ett tvångssyndrom- för att förlägga - fokusera paniken på någonting.

Jag går och tänker på denna kroppsdel hela tiden när jag är ute bland folk och känner mig illa till mods. Jag hatar om jag får se denna kroppsdel i något skyltfönster- jag försöker att undvika speglar i möjligast mån.

Jag talade om för min moders sambo att jag hade problem med detta och hans svar var : " Det är ju vansinnigt"

På senare tid har jag försökt att ignorera mina symtom , känslor kring det hela- Jag har tex börjat med att gå ut på utegården och slänga soporna utan att täcka min kroppsdel- har även tvingat mig att gå och simma- då jag exponerar hela min kropp. Fruktansvärt!!
Det konstiga är att jag har lättare att ta av mig allt - än att bara exponera en liten del av den kroppsdel som jag avskyr .... Det är konstigt- kanske att inte allt fokus går till den kroppsdelen bara - vet inte.

Jag tror att en del kan lida av aspergers syndrom, i kombination med andra symptom, men långt ifrån alla. I mitt fall är det troligare miljömässiga förhållanden som har skapat " mitt förvirrande jag ".

Mvh Frida