Här kan ni dela med er av era matrecept etc...

jag skriver gärna

Hej!
BDD-föreningen Prisma i Göteborg skall tillsammans med Folkuniversitetet ha en halvdag om BDD, med syfte att sprida kunskap. Vi kommer att bjuda in personer inom vård, skola och omsorg som kan tänkas möta drabbade. En psykolog från Göteborg som jobbar med BDD kommer att prata om historik, förekomst och behandling och sedan hoppas vi att drabbade och anhöriga vill dela med sig av sina erfarenheter. Kanske vill du som läser detta vara med och hjälpa till att sprida kunskap på ett eller annat sätt? Det viktiga är att dina/era erfarenheter delas, sättet kan variera - det kan göras direkt på plats, eller i form av intervju innan själva dagen eller på något annat sätt - det som passar bäst. Hör gärna av dig till mig så berättar jag mer. carina@prisma-bdd.se
Du och dina erfarenheter är viktiga!

Hej!
Vi kommer att ha möjlighet att ta upp ljud från dagen som det ser ut nu, som vi kombinerar med lite foton som vi kommer att lägga ut på föreningens hemsida:   prisma-bdd.se
Sidan är under uppbyggnad och tips tas gärna emot!

Jag orkar inte. Sitter och tänker på de gånger jag blivit frågad om jag är en transvestit. Tänker på alla gånger folk påpekat min minimala byst som inte är ett dugg proportionell mot min kroppstyp. Tänker på när jag extrajobbade i butikskassa någon månad och sedan inte klarade mer, dels pga människorna(och även allergier, men det är en annan femma). Killgäng som sa elaka saker om mitt utseende, andra som gav mig äcklande blickar. Minns speciellt en gång då ett barn frågade sin pappa om varför inte "Killen i kassan" hade killfrisyr och syftade på mig och pappan svarar högt att vissa killar vill ha det så.


Vill ha kurvor och ett kvinnoansikte. Orkar inte tänka varje dag på att jag ska avsluta mitt liv.

Hej...
Jag är relativt ny här. Jag har varit inne och läst då och då, men aldrig tagit steget att
registrera mig.
Jag har aldrig skrivit i ett forum tidigare. Det ger mig sådan ångest att prata eller skriva
och det känns bara som att det blir rörigt. Jag får ingen ordning på mina tankar.
Jag läste Lyckofågels (Hey! En till fågel...) inlägg här ovan och jag känner igen mig så väl att det gör
ont.
Jag vet inte om jag har BDD, men jag lider av mitt utseende (min sjuka hjärna?) till den grad
att jag inte vet vad jag ska ta mig till, så därför skriver jag här, även om det kanske blir rörigt.

Det får räcka så för nu.

Jag är duktig på att nyttja denna tråd känner jag.

Jag blev av med rälsen igår och ska nu ha i en mycket obekväm plastskena dygnet runt (förutom när jag ska äta) i tio dar. Man skulle ju kunna tro att jag borde vara jätteglad över att slippa tandställningen, och visst det är ju skönt, men det här påminner mig om just det jag avskyr i mitt utseende + att jag nu är livrädd att tänderna ska börja flyttas tillbaka när jag inte längre har rälsen som håller skiten på plats. Oroar mig över att jag är så ful. Tänker att jag kanske borde ha låtit de dra lite ytterligare i tänderna (har pyttepyttesmå gluggar kvar mellan några tänder). Funderar på vad fan jag ska göra nu, i och med att jag faktiskt inte ännu är helt nöjd med mina tänder och mitt bett? Hur ska jag ha råd att göra något mer? Den här plastskenan är dessutom väldigt jobbig att ha i munnen, puh! Jag är orolig och "rädd". Inte rädd kanske, men BDD'ig. Rädd för att se mig i spegeln. Rädd för att lämna hemmet. Rädd för att dö ensam, grotesk och olycklig.

#BDDiettfuckingnötskal
 

Så lite så

Hej!
Det skall jag kolla om vi kan göra, antagligen möjligt, men jag återkommer så fort jag vet

Har i flera års tid haft en onormal kroppsfixering.. Jag ser väl ganska bra ut överlag, normalviktig, stor passion för träning & kost (ett beroende..?) men, jag har extremt komplex för mina baksida lår/rumpa. Upptäckte vid 16 års ålder (är 22) att jag har mycket celluliter och det är det enda jag ser. Jag ser typ valkar under rumpan som gör att jag får en väldigt ful form på rumpan, vilket jag tänker på konstant, minst varje dag. Jag kan inte gå förbi speglen i hallen i underkläder utan att fastna och studera mig själv vilket resulterar i ångest.. Att tänka på att sommaren närmar sig ger ångest, kortkorta shorts är inte att tala om.. När jag egentligen borde kunna ha det.. Det sitter i huvudet och det påverkar mig något extremt. Går jag förbi en spegel på allmän plats studerar jag hur jag ser ut i byxorna jag har på mig "syns det igenom?" Min pojkvän och bästa vän tycker jag är knäpp. Min pojkvän ger mig jämt komplimanger för min rumpa, vad är det jag ser som inte han ser? Ljuset i badrummet ska vi inte snacka om.. Men jag lyckas dock oftast undvika att folk ska se mina problem, jag försöker dölja det.. Men jag kan gå i affären och klämma på mina skavanker å bara må skit... Det tar så mycket energi av mig och jag har så höga krav på mig själv... Kan det vara BDD?