Artiklar om BDD

[Sandkorn]

Hej, jag har letat lite efter intervjuer osv. men jag hittar inte så värst mycket mer än analyser av det. Har ni några länkar?

[Malins mamma]

Hej Sandkorn, välkommen hit!  

Du har kanske redan hittat det men jag skriver i alla fall svar på din fråga.
Under "Länkar" här på forumet finns det intervjuer med Malin, Mattias och Helen.

Vi väntar även på besked från Linda om det är okej att lägga in artikeln om hennes BDD under länkar också.
Annars finns den under rubriken "Artikel 4-6 april 2006" och även under rubriken "aftonbladet kropp och hälsa".
Om du klickar på "Allmänt" så är de på sidan 2 eller 3 nu.

Mvh Malins mamma

[Anonym]

Tråkigt att artikeln "besatt av sitt yttre" är borttagen...

[Sandkorn]

Okej, tack

[Anonym]

Om det finns mer som någon upptäcker kan ni skriva det här.

[Anonym]

Jag kan klistra in några artiklar om det är okej...


- Jag ville dö när jag tittade mig i spegeln - Katarina, 23, hade dysmorfofobi - tvångstankar om sitt utseende
Aftonbladet 1999-06-18
Djavidi Shirin
Sida: 20


Katarina är 23 år och har långt rödbrunt hår, blå ögon och ett vackert leende. Men skenet bedrar. Katarina har gått igenom ett helvete. I sex år led hon av sjukdomen dysmorfofobi, tvångstankar kring utseendet.


Tårarna rinner nerför mamma Ingrids kind när hon berättar om den värsta tiden
för några år sedan.
I sex år led hennes dotter Katarina, 23, av dysmorfofobi, tvångstankar kring
utseendet.
- Jag ville operera om allt: munnen, tänderna, näsan. Och byta hud för att jag
hade fräknar, berättar Katarina. Jag ville bara dö varje gång jag tittade mig i
spegeln.
I dag kan Katarina prata om sin sjukdom med distans. Men vägen hit har varit
lång och plågsam.
Den stora förändringen kom andra terminen i nian. Hon slutade att gå ut. Hon
ville inte visa sig för någon. Inte ens för sina syskon eller föräldrar ville
hon blotta ansiktet. Att gå till skolan var det inte tal om.
- Jag gick omkring inomhus med en snusnäsduk upp till strax under ögonen, säger
hon och demonstrerar.
Hon slängde ut alla foton i sitt rum, och vände upp och ner på hela rummet. Det
fick inte finnas några spår alls kvar av henne. Hon ville helt enkelt inte leva
för att hon var för ful.
- Till slut kunde jag bara gå ut på nätterna, när ingen kunde se mig.
- Det var totalt kaos i sex år, säger Ingrid.
Katarina fick inte den hjälp hon behövde av sjukvården så Ingrid började läsa
böcker om tvångstankar. Natt efter natt försökte hon söka efter ett liknande
fall och framför allt lära sig allt om sjukdomen.
Sjukdomen kommer vanligen smygande. Ungefär var tredje insjuknar som barn eller
under puberteten. Tvångstankarna är ofta skrämmande och rent av äckliga.
En av anledningarna till att en del drabbas är troligen för att de har en
förändrad ämnesomsättning i vissa områden i hjärnan. En störning i hjärnans
serotoninsystem (serotonin är ett slags signalämne).
När Katarina var 18 år fick hon bo på ett behandlingshem i åtta månader.
- Jag satt bara och tittade ut genom mitt fönster hela dagarna, berättar
Katarina. Jag tyckte att livet var ett rent helvete.
Till slut fann de en kvinnlig läkare som hade forskat i dysmorfofobi på
Danderyds sjukhus norr om Stockholm.
- Hon räddade livet på oss allihop, säger Ingrid.
Katarina fick medicin och terapi. I dag har Katarina ett butiksarbete som
försäkringskassan har ordnat som arbetsrehabilitering, eftersom hon missade
gymnasiet. Och hon har en kille. Det trodde hon var absolut omöjligt för några
år sedan.
n Hur ser framtiden ut?
- Jag tar en dag i taget. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Jag kanske
skulle vilja jobba utomlands.

shirin.ragby.djavidi@aftonbladet.se

Är du i riskzonen för dysmorfofobi?
Lider du av tvångstankar kring ditt utseende?
Här kan du se om du har tendens till dysmorfofobi.
1. Du bryr dig väldigt mycket om ditt utseende och tycker att vissa kroppsdelar
är oattraktiva.
Tar dessa tankar upp mesta delen av din tid?
Tänker du på den/dem ofta och önskar att du kunde bry dig mindre?
2. Hur många timmar per dag tänker du på din "defekt"?
a) mindre än en timme
b) en till tre timmar
c) mer än tre timmar
3. Vilka följder har din "defekt" i det dagliga livet?
a) Orsakar stress, smärta eller plåga?
b) Stör eller hindrar dig i ditt sociala liv?
c) Påverkar ditt jobb, din skola eller din förmåga att fungera normalt?
d) Undviker du något bara därför?
Du kan ha dysmorfofobi om du har svarat ja på följande frågor:
1. Båda frågorna.
2. b och c.
3. Något av alternativen.
Källa: Butler Hospital, Providence, Rhode Island, USA

Hit kan du vända dig:
Riksföreningen Ananke 08-628 30 30
www.ananke.org mailbox@ananke.org
Paniksyndromsällskapet (PS)
08-650 70 79 www.panik.a.se

Bildtext: Hon gick omkring med en snusnäsduk under ögonen - och ville inte ens visa ansiktet för sin familj. Foto: RIKARD LAVING (bilden är arrangerad) Katarina, 23.

[Anonym]

Megarexi - den manliga gymsjukdomen
Aftonbladet 1998-11-14
André Petra
Sida: 21

Forskare varnar för en ny epidemi på gymen

Han bor på gymet, men får ändå aldrig nog. Megarexi, eller omvänd anorexi som det också kallas, drabbar män som är långt ifrån spinkiga. De gör allt för att gå upp i vikt, inklusive offrar familjen och jobbet, och läkarna varnar för att vi bara sett början på detta underliga fenomen.


hjärnan Fördelarna med bodybuilding är många: muskelmassan i kroppen ökar,
fettförbränningen stimuleras, och det sägs motverka benskörhet och förtidigt
åldrande.
Alltför mycket av det goda, däremot, kan ha precis motsatt effekt, inte minst
psykologiskt.
- En megarektiker är en person som lider av en totalt störd självbild, säger
Harrison G Pope läkare på Harvard-universitetet som arbetar med proffsatleter
och upptäckte sjukdomen för första gången hos några manliga patienter 1996.
- Vad de ser i spegeln har ingenting med verkligheten att göra. Det kan röra sig
om en extremt muskulös man på över hundra kilo, som fortfarande ser sig själv
som motsatsen: spinkig och vek.
Besatt av sitt utseende
Hittills har läkarna konstaterat att megarexi, eller muskeldysmorfi, är en ny
form av ett vid det här laget väl känt syndrom, BDD - Body Dysmorfic Disorder
(ung. vanföreställningssjuka). Människor som lider av någon form av BDD blir
alla besatta av inbillade detaljer i sitt utseende så till den grad att de inte
kan leva normala liv. De lider ofta av ätstörningar, och experterna anser att
det är samhällets besatthet av smalhet och perfekta kroppar som gjort att
BDD-sjukdomarna blivit så vanliga de senaste 20 åren.
De mest typiska symptomen hos en megarektiker är att träna som besatt, ständigt
titta sig i spegeln och göra olika poser, ställa sig på vågen flera gånger om
dagen, och bli deprimerad om man missar en enda dag på gymet.
Man klär sig mest i säckiga kläder, och vägrar bada i offentliga bassänger eller
på stranden.
Offrar familjen
- Andra kännetecken när det gäller den här typen av patologiska sjukdomar är att
offren ofta undviker att umgås med sina vänner, säger Pope. De offrar både
kärleksförhållanden och karriärer för att kunna tillbringa all tid på gymet.
I många fall slutar det med att personen blir beroende av anabola steroider och
tvingas söka läkarhjälp på grund av fysiska symptom.
Eftersom bodybuilding inte är lika populärt bland kvinnor, drabbar megarexi
logiskt nog oftast män, men det klassas inte som en könsbunden åkomma.
- Bara i USA drar gymen in mer än tre miljarder dollar (25 miljarder kronor)
varje år, och där är inte intäkterna från hemgymsutrustning medräknade, påpekar
Pope. När intresset för något exploderar på det sättet kan det mycket väl bli så
att muskeldysmorfi utvecklas till samma epidemi som anorexi och bulimi gjorde
på 80-talet.

Bildtext: Megarexi är en form av syndromet Body Dysmorfic Disorder (vanföreställningssjuka). Det drabbar i huvudsak män som tränar intensiv styrketräning. Megarektikern blir så besatt av inbillade detaljer i sitt utseende att han till slut offrar både familj och karriär för sin muskelträning.

[Anonym]

Når utseendet betyr alt
NTBtekst 2003-03-23
Sektion: INN
Kategori: Medisin og helse
IPTC kategori: Medisin og helse
Klasse: Helse


Oslo (NTB-Bodil Stein): En 22 år gammel mann, 185 cm h?y, m?rk, pen og slank, er besatt av tanken på at han er for h?y. Han måler h?yden sin utallige ganger hver dag og klarer i liten grad å konsentrere seg om annet.

Mannen lider åpenbart av dysmorfofobi - en intens, selv?deleggende opptatthet av en innbilt, eventuelt en reell, men sv?rt overdrevet ubetydelig defekt ved sitt fysiske utseende.
-Lidelsen er nok langt vanligere enn vi har trodd, men noe prosenttall kan jeg ikke gi. Det er ikke gjort noen unders?kelser over utbredelsen i Norge og de internasjonale studiene er heller ikke så store at vi har grunnlag for å trekke konkrete slutninger.
Mange pasienter står ikke fram fordi lidelsen er forbundet med stor skamfullhet, sier lege Kristin Mack ved psykiatrisk avdeling, Aker universitetssykehus til NTB.
I siste nummer av tidsskrift for Den norske l?geforening skriver hun om sykdommen sammen med professor Berit Gr?holt ved Sogn Senter for barne- og ungdomspsykiatri.
Tar sitt liv Fokuseringen blir etter hvert så altoverskyggende at personen fungerer dårlig sosialt og yrkesmessig. Lidelsen kan også f?re til selvmordsfors?k og selvmord.
-Mannen jeg fortalte om insisterte på å bli r?ntgenfotografert for å sjekke om han var ferdig utvokst eller kom til å vokse mer.
Hvis han ble h?yere, var han fast bestemt på å ta sitt eget liv, sier Mack.
Dysmorfofobi har trolig eksistert i uminnelige tider og finnes i alle verdensdeler. Sykdommen er like vanlig hos kvinner som hos menn.
-Denne lidelsen befinner seg i den ekstreme ytterkanten av det vi kan kalle vanlige komplekser for et eller annet ved vårt utseende.
For å få diagnosen må personen v?re fiksert om innbilte ting som omverdenen ikke ser og det må gå ut over pasientens livskvalitet i stor grad. Tvangshandlinger, tvangstanker og depresjon er ikke uvanlige tilleggslidelser, forteller Mack.
Finnes behandling De siste årene er dysmorfofobi blitt bedre kjent og forstått, men forskningen er fortsatt i et tidlig stadium. Mack mener det er viktig å diagnostisere denne tilstanden, fordi det finnes behandling som hjelper.
At så få tilfeller blir kjent, skyldes delvis at pasientene skammer seg og hemmeligholder symptomene, eller at de opps?ker hudleger og kosmetiske kirurger i stedet for psykiatrisk behandling.
-Mange leger og helsepersonell kjenner ikke sykdommen. Det er viktig å få satt den på kartet, for det finnes behandling i form av medikamenter og psykoterapi, sier Mack.
Effekten av ikke-psykiatrisk behandling, som kirurgi og hudbehandling varierer, men de fleste unders?kelsene konkluderer med at pasientene sjelden blir bedre, i enkelte tilfeller verre.
Lidelsen debuterer ofte i puberteten og har et kronisk forl?p uten riktig behandling. Pasientene er s?rlig opptatt av hud, hår og nese. Kvinnene fokuserer i tillegg på fedme, mens mennene bekymrer seg over skallethet, penisst?rrelse og manglende muskler. En spesiell avart av lidelsen, popul?rt kalt adoniskomplekset eller puslingkomplekset, rammer menn som er besatt av ?nsket om st?rre muskler.
Det er vanlig å anta at dysmorfofobi debuterer i puberteten rundt 15- års alder, men den kan også dukke opp i 20-årene så vel som i f?rpuberteten. Årsaken er ukjent.

[Anonym]

Nordmenn f?ler seg for - STYGGE
VG VG 2003-03-20
Av NINA SCHMIDT og MATTIS SANDBLAD (foto)
Sida: 3
Emne: Helse
Kategori: HELSE OG MEDISIN


Flere nordmenn er så sykelig opptatt av feil ved eget utseende at de b?r behandles, skriver Tidsskrift for Den norske l?geforening i dag.

Den psykiatriske lidelsen dysmorfofobi kjennetegnes av en sykelig opptatthet av innbilte eller sterkt overdrevne feil ved eget utseende, og er langt mer vanlig enn tidligere antatt.
Dette skriver lege Kristin L. Mack ved Aker sykehus og professor i barne- og ungdomspsykiatri ved Universitetet i Oslo, Berit Gr?holt, i en artikkel i legetidsskriftet.
- Sykdommen er forbundet med skam og hemmeligholdelse. Mange pasienter vil ikke innr?mme at hans eller hennes oppfatning av eget utseende ikke stemmer med virkeligheten. Når disse pasientene ser seg selv i speilet, ser de for eksempel en stygg, klumpete nese, et kvisete ansikt, eller ekstremt små bryster, selv om dette ikke er tilfelle, sier Kristin L. Mack.
F?lte seg for h?y
Mange pasienter opps?ker hudleger eller kosmetiske kirurger. Lidelsen er lite kjent, og mange får aldri stilt riktig diagnose.
- En pasient var for eksempel overbevist om at han var altfor h?y.
Han er 19 år gammel, m?rk og kjekk og med en flott h?yde langt innenfor normalen.
Likevel insisterte han på å bli r?ntgenfotografert for å sjekke om han var ferdig utvokst, eller om han kom til å vokse mer. Om han ble h?yere, var han fast bestemt på å ta sitt eget liv, forteller Mack.
Den unge mannen greide ikke å tenke på annet enn hvor h?y han syntes han var.
- 19-åringen f?lte at han måtte måle seg hele tiden, og hadde flere målesteder rundt om i huset, hvor han målte seg hver gang han gikk forbi.
Alvorlig syke pasienter blir dypt deprimert, og greier ikke å ha et sosialt liv, eller å jobbe eller gå på skolen.
- Mange fors?ker å begå selvmord, og noen gjennomf?rer det, sier Mack.
En slags tvangsatferd
I Norge er det ikke forsket på dysmorfofobi, og det er generelt lite kunnskap om sykdommen.
- Vi ?nsker at både allmennleger, helses?stre, psykologer og folk flest blir mer oppmerksomme på lidelsen.
Tidlig behandling kan forhindre at sykdommen forverrer seg og blir kronisk, sier Mack.
Sykdommen bryter ofte ut i puberteten.
- Foreldre b?r v?re på vakt dersom deres s?nn eller datter blir veldig misforn?yd med en bestemt del av sitt utseende, det vanligste er huden, håret eller nesen. Den syke vil ha en slags rituell tvangsatferd, og hvis for eksempel håret er problemet, vil han eller hun se seg selv ustanselig i speilet, og gre seg eller klippe seg hele tiden, sier Mack.
Hvis kviser er problemet, vil den unge for eksempel pirke på dem med nåler.
Sykdommen kan behandles med de samme medisinene som brukes mot depresjon.
I motsetning til anoreksi, som også er en utseende-fiksert sykdom, er dysmorfofobi like utbredt blant menn som blant kvinner.

[Anonym]

Manlig träningshysteri Drömmen om ett sexpack
Aftonbladet 2001-01-14
Elmegård Agneta Journalist Agneta Elmegård
Sida: 29


Den senaste tidens träningshysteri bland tjejer har nu även drabbat killarna. Nya rön visar att träning kan leda till missbruk. I en nyutgiven bok beskrivs den manliga kroppsfixeringen - adoniskomplexet.



Mycket har hänt med det manliga kroppsidealet sedan Johnny Weissmuller gjorde
debut i Tarzanfilmerna i början på 30-talet. Leksaksdockor som Batman, Mr Spock
och Ken har svällt betänkligt över bringan de senaste tjugo åren. Med
leksaksindustrins goda minne. I dag skall du helst se ut som en nyduschad Brad
Pitt, tänka på vad du äter och träna dig till rutor på magen - sexpack - för att
vara rätt.
Hysterin kan leda till kroppsfixering eller adoniskomplexet där spegeln blir din
bästa vän och du aldrig blir nöjd med din muskeltonus. Göran Kenttä som
doktorerar i överträning vid psykologiska institutionen på Stockholms
Universitet berättar:
- Anorektiker som tittar sig i spegeln ser inte att de är smala. En person med
adoniskomplex, eller vad vi kallar megarexi, ser inte att deras muskulatur är
stor. De tror att de är mycket mindre än vad de i själva verket är. Deras
kroppsuppfattning är skev och i sin tro att de är för små bygger de på sig ännu
fler muskler.
Att adoniskomplexet överhuvudtaget existerar som fenomen tror läkarna Harrisson
Pope, Katharine Philips och sociologen Robero Olivardia, beror på den kvinnliga
frigörelsen. I sin nyutgivna bok, The Adoniskomplex, beskriver de att ju mer
frigjorda kvinnorna blivit i världshistorien desto mer har bröstmuskulaturen
svällt hos män. Killarna tvingas blåsa upp sig som orrar i en pardans för att
bevisa sin maskulinitet - att de faktiskt skiljer sig från kvinnorna.
I samma veva som kvinnorna brände sina behåar i början på 70-talet startade en
boom av manliga penisförlängningar i USA. Först 1977 tilläts både manliga och
kvinnliga elever studera tillsammans på universiteten i USA. Ett år senare slog
de manliga stripporna, Chippendales, igenom världen över. Calvin Klein var först
med reklam riktad till män i början på 90-talet. Och 1993 gick de manliga
fotomodellerna, för första gången, om de kvinnliga modellerna i att exponera sig
halvnakna i amerikanska modemagasin. Mobiltelefoner, parfymer, klockor, allt
säljs med välbyggda manskroppar ? la Marcus Schenkenberg.
Det är lätt hänt att tro att man måste se ut på ett speciellt sätt för att duga.
Det är lätt att trilla dit. Träningen tar över livet och man är inte nöjd med
sin kropp. Göran Kenttä berättar att det är lätt att gå över gränsen för vad
kroppen tål och då blir träningen värdelös.
- Effekten blir den motsatta mot det man vill uppnå. Låter man inte kroppen
vila och återhämta sig kan inte kroppen tillgodogöra sig träningen. Det är svårt
att generalisera, men man ska i varje fall ha en hel vilodag per vecka om man
håller på med tävlingsidrott.
-Är man uppe i 15-20 pass i veckan är man illa ute, berättar han.
Undersökningen som det amerikanska forskarteamet gjort visar att kvinnor i
själva verket hellre föredrar killar som mer ser ut som Leonardo DiCaprio eller
latinokungen Ricky Martin i kroppen. Medan killar med adoniskomplex tror att
kvinnor gillar killar som ser ut som Arnold Schwarzenegger, Rambo eller
Jean-Claude Van Damme.
- Du tappar omdömet helt enkelt. Det är som vilket missbruk som helst. Har det
gått så långt att din träning dessutom går ut över din social gemenskap då
behöver man professionell hjälp, berättar Göran Kenttä.



Bildtext: Den ständiga jakten ett perfekt sexpack på magen kan leda till missbruk. Kvinnors mansideal? Jean-Claude Van Damme. Foto: PRO 7 Arnoold Schwarzenegger. Foto: AP Sylvester "Rambo" Stallone.

[Anonym]

Amerikansk professor: Män som förlorat makt bygger muskler
Aftonbladet 2000-09-05
Kristoffersson Åsa Journalist Åsa Kristoffersson
Sida: 29


Mäns fixering vid muskler är en reaktion på kvinnans frigörelse. Det tror författarna till boken "The Adonis complex".


- Mäns traditionella källor till maskulint självförtroende har utarmats, säger
Harrison G Pope, professor i psykologi på Harvard University i USA.
- Förr var mannen den som försörjde och försvarade familjen. I dag har män inte
lika många källor att basera sitt manliga självförtroende på, säger han till
Kvinna.
Störningen kallas megarexi och innebär att man gör allt för att få så stora
muskler som möjligt. När en drabbad tittar sig i spegeln ser han en liten tanig
pojke i stället för en muskulös man.
Män har i alla tider velat vara stora och starka. Problemet är att det nu finns
anabola steroider. Plötsligt har idealen, modeller och kända skådisar, 15 kilo
mer muskler. Det går inte att få utan droger.
- Till och med leksaker har mer muskler i dag än för 30 år sedan, säger Harrison
G Pope.
Han har undersökt hur muskulösa män kan bli utan anabola steroider, och hur
muskulösa de själva vill vara. Maximalt vältränade europeiska män ville ha 14
kilo mer muskler än de redan hade. De trodde att kvinnor ville ha män med 15
kilo mer muskler.
I ett test som redovisas i "The Adonis complex" tyckte dock 94 procent av
kvinnorna att en bodybuildares kropp var extremt motbjudande.
De som utvecklat megarexi måste söka hjälp. Men Harrison G Pope tror att många
mår bättre av att bara prata om sin kroppsfixering med kvinnor omkring sig.
- Kvinnor kan ofta hjälpa männen till bättre självförtroende.

[Anonym]

Besatta av styrketräning
Svenska Dagbladet 1995-06-25
DAN HANSSON
Sida: 1


Den kallas ibland megarexi, den expansiva spegelbilden av anorexi. Det handlar om att vilja bli stor, stark och hård i kroppen. Big.


MarieLouise Samuelsson har träffat Gustav och Martin som blev besatta av
styrketräning och började ta anabola steroider för att snabbt nå drömmen om
stora svällande muskler. Sedan tre år tränar de rena.
Langare finns överallt, förklarar Gustav och Martin. Tar man med tjejen till
gymet händer ingenting men en ensam kille får ibland erbjudanden om preparat.
De är fortfarande imponerade av muskler. Bakom idealen ligger filmer och reklam.
Men nu talar de i stället om långsiktigt uppbyggda, muskler som man "får
förtjäna". Och nu räcker det med lagom med muskler.
- Det är ingen tjej som gillar de riktigt bigga. Det är bara killar som beundrar
en, förklarar Gustav.
SOMMAR/Sid 25


Bildtext: För tre år sedan slutade Gustav och Martin att ta anabola steroider. Nu tränar de utan genvägar och vill påverka andra att hålla sig ifrån preparaten. HANSSON




Nu har de rena muskler
Svenska Dagbladet 1995-06-25
MarieLouise Samuelsson|Dan Hansson
Sida: 25


· Han drömmer om muskler som är som flytande stål. Om att bli stor. Big. "En kur steroider kan väl inte vara så farligt?" Nya injektioner. Åttaveckorskurer med 400 milligram per vecka. Stor igen. Trettio kilo större på ett halvår.


Men
inuti sjunker han ihop totalt om någon antyder att han har små biceps. Då tränar
han fem timmar i sträck på gymmet.
Man använder ibland ordet megarexi, om den expansiva spegelbilden av anorexi, en
vilja att bli stor och stark, tuff och hård i kroppen. En vilja och längtan som
får unga killar som styrketränar att ta anabola steroider.
fotografen dan hansson och jag sitter i ett kök i ett litet samhälle mellan
Trollhättan och Skövde och lyssnar till Gustav och Martin. Gustav arbetar i en
industri Trollhättan och Martin på ett läkemedelsföretag i Göteborg, de är 24
år, kompisar sedan nionde klass. Gillar musik, bilar, idrott.
Jag lyssnar och försöker förstå hur det kommer sig att sportiga, klyftiga killar
vid 19 års ålder kunde få för sig att använda anabola steroider.
Deras historia handlar inte om våldsbrott eller sjuklig leverförstoring, inte om
misshandel eller impotens.
Det handlar istället om en period av besatt träning och några kurer anabola
steroider, om att ägna all tid och alla pengar åt träning och att äta rätt. En
period då de utan att inse förvandlades till andra och skrämmande labila
personer.

det handlar mycket om något jag aldrig hört förut eller åtminstone inte
förstått: Hur killar kan vara upptagna av sina och av andra mäns kroppar. Inte
minsta sexuellt intresse, utan ett jämförande.
- Det är ingen tjej som gillar det riktigt bigga. Det är bara killar som
beundrar en, säger Gustav när vi talar om ideal.
- Jag minns så tydligt, den där killen i Music Factory. En dansare, inte stor,
men hård. Inga stora muskler, men dom syntes tydligt. Men jag var i och för sig
nöjd med hur jag såg ut innan. Jag ville inte bli big, bara ha lite bröstkorg.
Jag tränade i nästan åtta månader innan jag provade anabola steroider.
Martin började ungefär samtidigt. De köpte nödvändiga preparat och kanyler i
Norge eller i Trollhättan.

de låter som rutinerade narkomaner när de talar om gamla sprutor och att koka
kanyler tillsammans med frukostägget.
- Langare finns överallt, bigga gubbar som finansierar sitt eget behov. Tar man
med tjejen till ett gym i Göteborg händer inget, men tränar man ensam kommer
ibland någon kille fram och frågar om man tränar ren.
- Jag har aldrig rökat eller snusat, man tyckte nästan att det här med steroider
var sunt eftersom man tränade så hårt. Inte söp vi heller, säger Gustav.
De är fortfarande imponerande av muskler, egna och andras. Men då talar de om
långsiktigt uppbyggda muskler, muskler som man "får förtjäna". Musklerna som
anabola steroider ger är drivhusmuskler, sufflémuskler som sjunker ihop när
kuren är slut.
- Man kan se hur steroider jämnar ut formerna i ansiktet. Det finns inga ådror
eller muskelkanter på armarna heller. Det beror på att man får vatten i kroppen,
man sväller bokstavligt. När vattnet försvinner blir man hård, en viss tid blir
man jävla snygg i kroppen, både hård och stor. Sedan försvinner musklerna när
kuren tar slut. Men det vet man inte när man börjar. Man bara vill bli stor,
snabbt. Man såg ju hur kompisarna växte som idioter.
Gustavs pappa styrketränar "började i samband med 40-årskrisen". Han visste
inget om steroider förrän den andra vågen av steroider sköljde över det lilla
västgötska samhället och han plötsligt insåg vad äldste sonen höll på med.
- Gustav satt med bar överkropp i köket en morgon och då fattade jag direkt. Han
hade blivit extremt stor på kort tid.
Killarna som inte alls tänkt bli så särskilt stora säger att deras ideal
ändrades fort, nästan över en natt.
- Man sätter själv standarden på sina ideal. Mycket är det filmerna och
reklamen, som jeansreklamen, den där killen alla brudar suckar över, säger
Martin.

bägge killarna och Gustavs pappa är övertygade, alla muskulösa hjältar på
actionfilmer, de som ses främst av män i åldern 15-25 år blir stilbildande för
de bokstavligt hårda idealen.
De andra som tog steroider sa att det var ofarligt när Martin och Gustav
började. Bara man inte tog för mycket. Kroppen var det de tänkte på, de visste
inget om humörförändringarna.
- Och det var ändå värsta biten, säger Martin.
Gustav beskriver det som att steroiderna skapar samma känslighet som en tonåring
i värsta hormonstormen, fast i betydligt större skala. Oväntande raserianfall
för minsta tillsägelse, utan kontroll.
- Jag var ett stort svin här hemma. Jag har sån ågren för det, så du anar inte.
Jag psykade min lillebror något fruktansvärt. Nej, han var inte rädd. Man kan
aldrig bli rädd för sin storebror, men han var så besviken.
- Det är det värsta av allt. Hur man blev, hur man var mot människor, vänskap
och relationer man sätter så stort värde på, säger Martin.
Men då såg de det inte annat än att det var omvärlden som var dum. Alla bara
jävlades och var emot dem. Och så kom "det klassiska steroidutbrottet". De
känner killar som gjort det mest förbjudna, slagit sina flickvänner. Själva har
de inte slagit någon, men en gång slog Gustav sönder en säng till småsmulor när
flickvännen inte väckte honom på rätt sätt. Det var som att medverka i en
skräckfilm i egen regi, med sig själv i rollen som monster.

det är tre år sen de slutade knapra och injicera. De slutade - faktiskt - utan
större dramatik. Gustavs pappa lät dom träna hemma i sitt källargym, det var
killar som inte alls mådde bra, även om abstinensen "bara" är psykisk.
- Många tror att man får ett fysiskt beroende, eller rus, men det är psykiskt,
det är synen av hur du växer som gör att du blir nöjd, säger Martin som
förklarar att de ställer upp på bild (men inte med fullständiga namn) för om det
kan hjälpa en enda kille att låta bli så är det värt det.
De vill också göra det för att visa att det inte är styrketräning i sig som är
fel på.
- Tvärtom, jag kommer alltid att hålla på med det. Lite då och då i alla fall.
För den där goa känslan när man har tränat.
Inte som förr under steroidkurerna då de gick och lade sig med 130 i puls.

finns det en risk att ni kommer att använda steroider igen?
- Man får psykiska återfall, man leker med tanken, säger Martin. Nu tränar de
utan genvägar för att få muskler på riktigt. I källaren hemma hos Gustavs pappa
där de tränar står skrivet på en av speglarna, bredvid idealutviken på värsta
kroppsbyggarna. "120 kilo 1994". Det var första gången Gustav tog 120 kilo i
bänkpress när han tränade ren. - Men han tar ännu inte lika mycket som jag, det
gjorde han inte ens när han tog steroider, säger Gustavs pappa.
MARIELOUISE SAMUELSSON

Historik
Historiens och fiktionens mer eller mindre tillåtna hjälpmedel för att bli en
vinnare:
· Den dekokt Akilles mamma dop(p)ade honom i för att göra honom osårbar.(Just
det, hon missade hälen).
· Karl-Alfreds spenat, Asterix trolldryck och Bamses dunderhonung.
· Arsenik och stryknin för att piffa upp hästars approach inför försäljning och
tävlingar.
· Tillförsel av orättvisa. TV-figuren Hulken som blir grön och stor och stark
när någon är i fara. Gäller även Stålmannen.

Dopinglagen trädde i kraft 1992. Den innebär att hantering och innehav är
förbjudet, däremot inte själva användandet. Brott mot lagen kan ge två års
fängelse.

Ordlista
Doping. Tillföra friska människor medicin eller kemiska substanser för att höja
psykisk och fysisk prestationsförmåga. Ordet importerades av britterna från
västra Afrika där det förekom ett slags alkoholhaltig dryck som kallades dopa.
1889 finns ordet med i engelska lexikon.
Steroider. En grupp ämnen med viss kemisk grundstruktur. Bland ämnena finns
kortison, manligt och kvinnligt könshormon och kolesterol.
AAS. Anabola och androgena steroider.
Anabol. Uppbyggande av muskler och vävnad.
Androgen (om preparat). Förmanligande och maskuliniserade substanser.
Anabola steroider. Syntetiskt framställt manligt könshormon.
Bitch-tits. Gynekomasti. När män utvecklar bröst, vanlig biverkning av
användning av anabola steroider.
Deffa. När kroppsbyggare äter vattendrivande medel för att musklerna skall
framträda tydligare, definieras.
Ryssfemma. Vanligaste anabola steroiden. Innehåller 0,005 gram metandienon och
tillverkas i Ryssland, därav namnet.
Stackning. När användaren blandar flera olika preparat.
Creatine fuel powder. Mega mass 2000. Hot stuff XX. Aminobol. Sportprotein.
Gainers fuel. Retibol. Anticatabolic fuel. Sterobols. Namn på olika
kosttillskott, mineral och vitaminpreparat som säljs till kroppsbyggare, flera
av dem lockar som framgår med namn som skall associera till steroider.

Faktakällor till artikeln: Män, muskler och ideal (Folkhälsoinstitutet), Rapport
från ett västgötasamhälle, f.d. brukare och anhöriga 1994 (Magnus Kjellgren,
Västergötlands Idrottsförbund)
"B&K är en bra, seriös tidning. Det står mycket vettigt om att äta rätt där och

den som tränar ren lär sig

[Anonym]

forts...

den som tränar ren lär sig träna rätt.
Det sämsta är att dom visar bilder på dom värsta största kroppsbyggarna. Dom där
som helt enkelt bara måste hålla på med steroider. Man ser inte ut så annars."
(Gustav och Martin om B&K Sports magazine om bodybuilding och kraftsport.)

"Det är Rocky och Rambo-filmerna som påverkar unga killar hur dom skall se ut.
Själv växte man ju upp under en period utan direkt hälsoprofil. Twiggyidealet
för flickor dök upp. Doping hörde man först om i samband med Linda Haglund"
(Gustavs pappa)


Bildtext: Gustav trodde det fanns genvägar till stora svällande muskler.Sedan tre år tränar de utan anabola.De är fortfarande imponerade av muskler, egna och andras. Bilder: DAN HANSSON Nu har Martin muskler han "fått förtjäna", inga sufflémuskler som sjunker ihop efter anabola-kurer.

[Anonym]

Stora vill bli större
Borås Tidning 2000-07-24
Sida: 8


Kroppsbyggare som blir besatta av sin träning lider ofta av ett mentalt problem, anser läkaren Eric Hollander från New York. De drabbas av en sjukdom som kallas bigorexi, som är en slags motsats till anorexi.


Anorektiker tycker att de är för feta, medan bigorektiker anser att de är för små hur stora muskler de än skaffar sig. Bigorektiker har för det mesta en låg serotoninhalt i kroppen och har kunnat behandlas framgångsrikt med läkemedel som Clomipramin.

[Anonym]

Är du fixerad vid din kropp? Här kan du testa dig själv - special Manlig träningshysteri
Aftonbladet 2001-01-14
Elmegård Agneta Journalist Agneta Elmegård
Sida: 29


Hur mycket tid spenderar du dagligen med att oroa dig för hur du ser ut? a. Mindre än 30 minuter b. 30-60 minuter c. Mer än 60 minuter per dag Hur ofta undviker du att låta andra se din kropp? a. Aldrig eller sällan. b.


Ibland
c. Ofta
Hur mycket tid spenderar du dagligen på att "fixa" med dig själv?
a. Mindre än 30 minuter
b. 30-60 minuter dagligen
c. Mer än 60 minuter

Hur mycket tränar du per dag?
a. Mindre än 1 timme
b. 1 - 2 timmar
c. Mer än 2 timmar

Hur ofta går du på diet, äter hälsomedvetet eller tar kosttillskott?
a. Sällan eller aldrig
b. Ibland
c. Ofta

Hur mycket inkräktar dina levnadsvanor på dina sociala relationer?
a. Ingenting eller mycket lite
b. Ganska mycket
c. Mycket

Hur ofta har ditt sexliv påverkats negativt för att du tänker på hur du ser ut?
a. Sällan eller aldrig
b. Ibland
c. Ofta

Har du låtit träning och livsstilsvanor gå ut över ditt jobb?
a. Sällan eller aldrig
b. Ibland
c. Ofta

Hur ofta undviker du att umgås med andra människor för att du skäms över hur du
ser ut?
a. Sällan eller aldrig
b. Ibland
c. Ofta

Hur ofta använder du extrema metoder för att uppnå ditt kroppsideal, som att
använda laxermedel, droger, dopingmedel eller onaturliga träningsmetoder.
a. Sällan eller aldrig
b. Ibland
c. Ofta

Poäng: Ge dig själv poäng efter följande skala:
A: ger 0 poäng.
B: ger 1 poäng.
C: ger 3 poäng.
Maxpoäng är 30 poäng.

Antal poäng:
0-9: Du tänker mycket på hur du ser och har en tendens till kroppsfixering men
det påverkar dig inte i det vanliga livet.

10-19: Förmodligen lider du av en mild form av kroppsfixering eller
adoniskomplex. Du är förmodligen slav under vissa sociala eller psykiska krafter
som är svåra att rå på. Ligger du på övre gränsen är du illa ute. Ändra dina
träningsvanor och bryt ditt negativa beteende.

20-30: Du har allvarliga problem med din kroppsuppfattning. Sök hjälp av
professionell personal som kan få dig att se på saker och ting på ett annorlunda
sätt.


Bildtext: Är du alltför upptagen av hur du ser ut, kan du vara i behov av professionell hjälp.