Igår hände något som gjorde mig minst sagt förvånad. Jag går i KBT hos en superduktig psykologkandidat. Hon gör inte misstaget som många andra inom vården gjort - att säga att jag inte borde ha de problem jag har, "för du ser ju så bra bra ut" - utan hon avslöjar inte vad hon tycker om mitt utseende och fokuserar istället på hur jag ska kunna börja tänka annorlunda med hjälp av olika strategier.
Hur som helst. Igår hade vi session, vi pratade och exponeringen var att jag var osminkad under hela samtalet vilket var påfrestande. Jag pratade med henne om hur jobbig situationen kändes och att jag hatar hur min hy ser ut osminkad. Så tittade hon frågande på mitt ansikte och sa "är det någon som sagt till dig någon gång att du har acne?".
What?
Tankarna flög förbi i ultrarapid när hon sa det. Jag har ju acne. Är inte det helt uppenbart? Har min hy blivit SÅ mycket bättre av tetralysalen?
Ok, jag är bra på att övertolka meningar men det verkade på frågan som hon menade "varför tror du att du har acne när du inte har det?". Jag är förvirrad.
Det låter jättebra det där.., KBT, duktig terapeut(stud), våga komma osminkad... osv. Jag skulle nog också tolka frågan så som du gör!, eftersom hon ser ditt ansikte/din hy samtidigt som hon frågar.
När jag i psykodyn.terapi försökt prata om mina bröstkomplex är ju terapeutens enda möjlighet att "fantisera" sig till en eventuell bild, eftersom kroppen såklart är skyld av kläder (men tanken på det är obehaglig den med). Dock har hon undrat om nån (tidigare) partner sagt något negativt om mina bröst, men det har jag inte varit med om.
Mina tankar går då så här; Yes, jag lyckades (lura personen genom mina säkerhetsbeteenden)! Kampen/kraften jag la på det gav utdelning! Dvs att hålla koll/ha kontroll på när minsta risk för exponering infinner sig (vid/efter dusch), uppstigning (bara jag vaken), klädernas placering i relation till bästa skyddsplats (vid påklädning), ljus/mörker i sovrummet osv. Är expert på att "lösa" såna problem när de dyker upp... utan att det märks/verkar konstigt eller udda för den andra! (..för mig en kamp men den pågår i "lönndom").
Om någon verkar väldigt kär i mig blir jag mer öppen för att inleda något än annars (det är en förutsättning nästan)... det är ett annat säkerhetsbeteende jag har... eftersom kärlek -kan- vara "blind".
Samtidigt har upplevelsen av att min kropp måste döljas (är avskyvärd/missbildad) blivit alltmer
cementerad. Mina reaktioner är i det närmaste betingade (efter år av beteendemönster som lärts in)... (Ex på betingning = Pavlos hundar utsöndrade saliv bara av höra ljudet som alltid spelades upp innan de fick mat, nåt sånt..). Provrum i klädbutiker, t ex, ger mig ett extremt stresspåslag om det bara är ett skynke man ska dra för, eftersom det oftast blir en glipa på sidan som någon utanför eventuellt kan se in igenom. (Butiker där personalen vill hjälpa till, tittar in medan man provar och kommenterar hur man ser ut, undviker jag Helt!) Det har bara blivit svårare med åren...
När jag i terapin första ggn tog upp komplexen över mitt näsben, som är snett (vilket inte kan skylas bakom kläder), undrade hon vad jag pratade om; "Vadå snett?", för att sedan upptäcka att det faktiskt
är snett, när hon tittade till.
Det är väl i princip så andra reagerat också de -få- ggr jag nämnt något om det. Kompiskommentarer som; "Men guud, ja, det ääär den ju..!" (sned) "Nu kommer jag aalltid att tänka på det!" (flinar), har inte precis gjort att jag längtar efter att säga nåt "i onödan"...
Enligt min upplevelse beror det helt på ljussättningen i rummet huruvida näsbenets riktning är påtagligt framträdande eller mindre iögonfallande (m.a.o, ok just då).
Jag är också medveten om att jag har, eller framför allt -har haft-, en symmetrifixering som kanske kan beskivas som "extra utvecklad"? Jag har också ett öga för detaljer som "bara finns där", vilket faktiskt gjort mitt liv mer komplicerat om jag betraktar det ur ett psykologiskt perspektiv. Samtidigt tror jag mig påverkas mkt mindre av symmetrifunderingar idag!! Men de invanda säkerhetsbeteendena finns kvar och agerar som på "befallning"...
