Fixering vid ögonfärgen- har fel färg!

[Trasig]

Hej!

Jag har sedan länge fixerat mig vid min ögonfärg (har andra fixeringar också, men har under dem senaste månaderna blivit min huvudfixering). Det hela började för 3 år sedan när jag provade för "skojs skull" bruna kontaktlinser, fick då jättemycket uppmärksamhet. Alla sa "åh, vad fin du är i bruna ögon, mycket snyggare än i din vanliga ögonfärg" "Bruna ögon passar bättre till din hudton och ögonbrynen" O.s.v.

I början var det bara en kul grej och jag använde inte linserna jämt, men sedan började jag bli "beroende" och började skämas för min riktiga ögonfärg. Det blev inte bättre av att min Fd pojkvän sa att alla tjejer som inte har bruna ögon är fula. Tjejer ska ha "latina looken" och det "typiska svenska utseendet" är fult och tråkigt. Efter den kommentaren så fastnade jag helt i linsträsket. Har nu sedan 2 år tillbaka använt bruna linser varje dag. Vågar bara visa mig för min nuvarande pojkvän min riktiga ögonfärg, bär annars jämt linser. Vågar inte ens gå utanför dörren utan linser. Tycker att linserna förbättrar mitt utseende väldigt mycket. Jag blir som 2 helt olika personer med och utan linser. Tycker att min riktiga ögonfärg är världens fulaste, gråblå dasiga ögon- BLÄÄÄ!!!!

Har gått i KBT i flera månader och har klarat alla steg på "trappan", men just det här steget kan jag bara inte ta... det går inte, skäms så mycket för att jag har ljugit för nya kompisar att jag har bruna ögon. Tror att alla killar vill ha tjejer med bruna ögon. Fina gröna eller ljusblåa är också okej, men min ögonfärg är bara för ful...  

Har aldrig läst på den här sidan om någon annan som är fixerad vid ögonfärgen. Är det någon här inne som känner igen sig? Mitt tips till er, börja aldrig med färgade linser- det är så lätt att fastna. Dyrt är det också.

[vinterglas]

Trasig

Jag har alltid bekymrat mig lite över min ögonfärg. Tycker den är så konstig och allmänt ful liksom. Bruna och gröna ögon är vackert tycker jag. Jag har någon konstigt blå.

Men alltid när jag grämt mig över det så har jag sett alla andra fel och lyckligtvis glkömt bort att bekymra mig mer. Men ditt problem skulle lika gäran kunna vara mitt, om jag inte hade allt de andra fula

[rosebud]

Jag testade ochså för ett par år sedan och trivdes först väldigt bra med mina bruna ögon...

 Har alltid velat ändra mitt utseende och det blev ju ett lyft !

Men tillslut blev det för jobbigt att inte känna igen sig själv så jag slutade och trivs nu bra med mina knallgröna ögon!!

Du får försöka vänja dig lite i taget och bara ha dem vissa dagar eller kanske bara förstärka din egen blåa färg med linser...

Man har sin ögonfärg av en enkel anledning och det är att ögon hud och hår harmonierar med varandra och det stämmer oftast av sig självt...

dvs när du manipulerar med den ena färgen (ögon eller hår) så stämmer det inte överens med resten ...låter det krångligt??

prova bara att förstärka dina egna färger och byt inte färg helt!!

Jag har alltid velat ha mörkt hår men ser inte klok ut i det för min hud blir grön...

Alltså ska jag inte ha mörkt hår för det passar inte till min hy

Det här blev lite flummigt kanske men det är mina tankar kring detta!

kram roze

[Anonym]

personligen tycker jag att blå är den absolut vackraste ögonfärgen...

[SpegelSpegel]

Det är en RÄTT stor del av Sveriges befolkning som är skitful i så fall. Majoriteten faktiskt. Tack för den. Den där killen verkar rätt rejält störd, och varför bli ihop med en svensk tjej om man bara tycker latinska är fina och att det är så "tjejer ska se ut"? Blir så himla nedslagen av att det finns så mkt obehagliga typer som verkar jobba heltid för att få sina flickvänner att må dåligt och ogilla sig själva.

[Malins mamma]

Ibland blir jag så förvånad över hur bra koll ni har på ert utseende. Jag vet knappt vilken färg jag har på ögonen själv, (måste nog kolla det nångång), än mindre vilken färg andra har. Det är inget jag lägger märke till hos folk.

Trasig, du kunde väl säga att du har linser då, om det skulle vara någon som undrar varför du har blå ögon iställlet för bruna....
Fast jag har svårt att tänka mig att någon skulle bry sig överhuvudtaget om vad du har för ögonfärg. Att du ser så stor skillnad beror säkert på BDD:n, andra ser inte det på samma sätt.

Det som din fd kille sa om hur tjejer ska se ut, du inser väl att hans åsikt (som han hade då, han kan ju ha ändrat uppfattning sen dess) inte gäller för alla andra killar. Alla har ju sin egen personliga smak om allt möjligt, varför skulle hans tycke och smak vara riktigare eller viktigare än nån annans? Varför försöka leva upp till just hans ideal på ögonfärg? Det finns ju så många andra egenskaper som är viktigare när man är tillsammans med någon.

Kul att höra att du har klarat de andra stegen i KBT-trappan!   Om du vill och har tid får du gärna berätta om vad du har fått göra och så. Jag tror det skulle vara intressant för andra som inte har fått nån hjälp ännu.

Mvh Malins mamma

[Anonym]

Han sa att "alla tjejer som inte har bruna ögon är fula"? Ha, det låter moget.
   Hmm personligen tycker jag att blå ögon är skitsnyggt, jag är kille och har själv blå ögon. Blågrågröna nyanser, jag är rätt nöjd och kvinnor med ljusa ögon är jättesnyggt. Verkligen skitsnyggt!

[Anonym]

"Tjejer ska ha "latina looken" och det "typiska svenska utseendet"

Ska dem? Vem säger det?
Tycker det verkar tvärtom, alltså att killar ska ha en latino look. Tjejer verkar falla för dem på första ögonkastet.

Nej Trasig, var nöjd med din ögonfärg. Jag vet många tjejer med blå ögon och jag tycker det är löjligt snyggt.
Hmm, jag verkar inte ha något nickname än, men det är jag som skrev Spegel (Dilemma) och inlägget ovanför av Anonym.

[Anonym]

"Tjejer ska ha "latina looken" och det typiska svenska utseendet är fult och tråkigt."
Jag missade sista biten av meningen. Sorry.

[Anonym]

"Tjejer ska ha "latina looken" och det typiska svenska utseendet är fult och tråkigt."

Jag håller inte med, jag själv har ett latinskt utseende och jag personligen tycker att den blonda looken är väldigt vacker men likaså mörka. För mig finns det inget " ska ha ...." för skönhet kommer i alla färger och former.

Keanu

[Trasig]

Hej alla i hopa!

Nu är jag här igen... det var ett tag sedan jag skrev på den här tråden. Det har hänt mycket sedan sist, så jag tänkte berätta lite om mina framsteg.

Jag bestämde mig i sommras att när jag flyttar till en ny stad i höst, ska jag sluta helt med linserna. Kände att jag var tvungen att ta det sista steget i KBT:n, det supersvåra ångeststeget! =( Tänkte att det är enklare att bryta linsberoendet när jag flyttar till en ny stad, eftersom igen här har några förväntningar på mitt utseende. Sagt och gjort i augusti flyttade jag till en ny och stor stad, som jag är ganska annonym i. Började först att visa mig ute i bland folk som jag inte kände utan mina linser, sedan för mina föräldrar och min bästa kompis. Fick inga kommentarer av någon.. Puh!

Sedan kom det näst värsta steget, att visa mig utan linser för min pojkväns vänner (som endast har sett mig med mina fejk-bruna ögon) Fy, fan vad jobbigt det var... skakade i hela kroppen, rodnade, stammade och det kändes som om jag skulle tuppa av! Utav min pojkväns 5 kompisar var det 1  som kommenterade min riktiga ögonfärg. Hon sa "Shit vad annorlunda du ser ut utan linserna, men du ser ju okej ut ändå". Den kommentaren var väl inte direkt så stärkande och jag bröt i hop när jag kom hem... Ville sätta i linserna igen, men bestämde mig för att kämpa emot min Bdd och all ångest och har sedan dess gått utan linser. Har t.o.m.  vågat ta kort på mig utan linser och kan tycka att jag ser okej ut... men jag känner mig fortfarande 1000 gånger snyggare med mina bruna linser i!

Har nu gått utan linserna i 1, 5 månader och ångesten börjar att avta. Tycker att det är skönt att slippa allt bök och ångest gällande mina linser. Har dock ett jättestort steg kvar i KBT:n att visa mig utan linser för mina svärföräldrar och mina gamla arbetskamrater i min gamla stad. Usch, mår skitdåligt när jag tänker på det- vet inte hur jag ska klara det? Men jag måste göra det snart, bara man vågar ta steget- så släpper ångesten...

Oj, vad långt det blev. Men jag kände att jag ville skriva av mig och dela med mig av mina erfaranheter!

Kramar

[Superwoman]

Min dotter är också beroende av sina linser, bruna. Fast nu har hon bytt till gröna och det ser i mitt tycke faktiskt "bättre" ut, just för att det passar hennes färger mer.

Det blir verkligen mer och mer tydligt, vad viktigt det är att bygga upp sin egen styrka och tro på sig själv, för inte kan man förvänta sig att omgivningen ska förstå något. Hon träffade några kompisar en dag utan sina bruna linser och fick då höra att hon såg konstig ut. Att de bruna linserna var mycket snyggare! Hon var helt knäckt när hon kom hem och hade fått sin egen bild  bekräftad. Det spelade absolut ingen roll vad jag sa om att de kanske bara tyckte att hon såg annorlunda ut eftersom de var vana vid linserna eller att de inte är några bra vänner om de skrattar åt henne, osv.
Jag känner som mamma en sådan enorm ilska mot dessa människor som beter sig på detta vis. Vill bara skälla ut dem och skrika, men... Inte så moget kanske, men det är verkligen tigrinnan som vaknar i mig.

Vad man ändå kan lära sig av allt detta, är ju vad man kan såra genom att fälla kommentarer om utseendet. Förmodligen menade dessa vänner inte något ont och de visste inte vad det var för demon de matade med sina kommentarer. Jag hoppas i alla fall att diskussionen ska fortsätta i media om denna sjukdom, så att andra förstår att det är en stor svårighet som många lever med. Kanske kan det leda till att folk börjar trappa ner på fixeringen vid utseende? Jag känner i alla fall själv att jag har börjat tänka mer på vad jag säger och att komplimanger bör ha sin betoning på andra saker. För det är viktigt att visa sin uppskattning av andra människor.

Trasig

Vill bara säga igen till dig, att du är så duktig och stark som har kommit så långt med dig själv. Vilket arbete! Och på så kort tid låter det som! Heja!