Ny här, vill prata av mig.

[akuma]

Hej alla.

Jag är en tjej på 20 år som bor utanför Stockholm.

Jag har funderat ett tag på om jag har BDD eller "bara" social fobi... har nyligen börjat träffa en psykolog här, och nu senast jag träffade honom började vi äntligen komma in på det som jag mår mest dåligt över, nämligen utseendet. Jag fick dock inte ur mig allt det jag ville få ur mig, skäms nämligen nåt oerhört över mina "problem". (Sen att psykologen är en man gör inte saken bättre)
Jag har fått diagnosen social fobi och depression.

Folk brukar kalla BDD för "inbillad fulhet", men i mitt fall är det nog inte inbillat.
Jag är överviktig, har varit det sen jag var ca 6-7 år gammal, och det har jag blivit retad för så det räcker och blir över.
Har dock lyckats gå ner några kilon nu när jag har blivit lite äldre, men komplexen lever kvar.
Värsta komplexet har jag för min dubbelhaka, jag kan inte gå ut med håret uppsatt.
Ska jag ut nånstans (om jag har duschat den dagen) så måste jag vänta tills mitt hår har torkat tillräckligt i flätan så jag kan ha håret utsläppt sen för att dölja mitt ansikte.

Håller mig också oftast inomhus, och jag klarar ibland inte ens av att göra nåt så simpelt som att gå ut med soporna.

Jag speglar mig i allt som går att spegla sig i, fönster, speglar, allt som reflekterar, men ibland undviker jag speglar så gott det går, kan bli väldigt illamående om jag tittar på mig själv.
Ibland kan jag få panik över hur jag ser ut, bli gråtfärdig och sen lägga mig ner i sängen med täcket uppdraget upp till ögonen tills den värsta paniken har gått över.

Har också komplex för mitt ansikte, tycker jag är groteskt ful. Ingenting är bra förutom mina ögon (som jag oftast får komplimanger för).
Min hy är inte den vackraste heller, får lätt finnar och de kan jag inte låta bli att peta på så ibland har jag "fläckar" i ansiktet efter finnarna.

Måste dock tillägga att det finns dagar då det känns som att jag faktiskt ser helt okej ut, då går det bra att gå ut och vara bland folk. Händer inte ofta.

Det jag undrar över är, pekar det här på BDD eller är det bara inbillning?
...och om det nu stämmer, borde jag ta upp det med min psykolog eller skulle det vara fel? Jag vill inte sätta en diagnos på mig själv som kanske inte ens stämmer.
Jag läste inlägget "Malins mammas frågor" och det som stod där stämmer in på mig till nästan 100% ...

Jag har inte gått ut gymnasiet eftersom jag inte har klarat av att vara bland allt folk där, har alltid känt mig utanför.
Har varit sysslolös sen jag gick ut 9:an i stort sett om man bortser från de 3 gångerna jag har försökt mig på gymnasiet.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, det känns som att mitt utseende tar upp hela min vardag, känns som att det styr över hela mitt liv...

Hoppas någon vill svara på mitt inlägg, jag behöver likasinnade människor att prata om det här med.

Tack för mig...

[Anonym]

Hej Akuma!
Jag förstår hur det känns och att du tycker att det är pinsamt att berätta för psykologen, men du behöver inte skämmas för dina tankar och känslor! Du vill ju bara klara av att gå ut utan att må så dåligt!

Om det är svårt att berätta tycker jag att du ska skriva ut det du skrivit här ovan och ta med till psykologen. Jag tycker att det var bra beskrivet och när han ha läst det kan ni diskutera saken. Dessutom kan du ta med någon av de artiklar där Malin eller någon av de andra varit med (se under länkar). Det kan vara bra i fall psykologen inte känner till BDD.

Hoppas att det går bra för dig!

Stor kram,
Smilla

[Spegelfobi]

Hej Akuma!

Jag har inte själv sådana besvär som du, bortsett från social fobi och andra självdiagnostiserade funktionshinder, inom autismspektrum. Men jag tror jag "bara" bdd light så jag klarar inte att se mig själv i spegeln och jag avskyr att vara med på bild, gillar inte att bli tittad på heller, inte ens av människor jag känner.

Massor av varm omtanke till dig!

Av Spegelfobi

[akuma]

Hej igen, och tack för att ni har tagit er tid att svara på mitt inlägg.

Jag har en tid hos läkaren idag kl 13:00, ska dit och diskutera medicinering. Jag vet inte om jag borde ta upp det här med BDD med henne, men jag är nästan helt säker på att det är det jag lider av så jag kanske borde göra det i alla fall.
Känns dock dumt att göra det, jag som patient ska väl inte försöka hävda mig hos en läkare som borde ha koll på det här?

Nu undrar jag om det är några här som tar medicin mot det här, och vilken medicin i så fall?
Jag är livrädd för att börja med mediciner, har läst lite på FASS om de vanligaste anti-depressiva medlen och vissa har tydligen viktökning som en bieffekt...
Skulle det hända mig skulle hela mitt liv rasa samman i stort sett!

Nu måste jag i alla fall börja göra mig i ordning så gott det går, känner mig inte alls på topp idag... ingenting känns bra.

Tack för mig

[Spegelfobi]

Hej Akuma! *undrar hur det gick för dig att vara hos läkaren*

Själv hatar jag att gå till läkaren... gillar inte att bli tittad på, klämmd på, inget sådant klarar jag egentligen av... men som förra sommaren blev jag tvungen att söka läkare, jag hade jättejobbiga stressrelaterade magsmärtor, fick inte behålla maten alls. Ibland hög feber, smärtstillande tabletter, blodprov, sänka, lavemang, rektoskopi och så undersökte han i baken på mig med fingret... bläh. Och de hittade inte ens något fel på mig ... inga stresshormoner, ingenting ...

Hoppas du berättade om dina tankar kring BDD för henne, att du får rätt hjälp, att du inte får vänta på hjälp. Vad svarade hon?

Här kommer massor av ork-kramar till dig om du vill.

Av Spegelfobi

[akuma]

Hej igen!

Nu har jag äntligen kommit hem, usch vilket hemskt väder det är ute!

Samtalet med läkaren gick bra, jag fick ur mig det jag ville få ur mig, känns jättebra.
Pratade också om BDD med henne, hon verkade dock inte veta riktigt vad det är men hon sa att hon skulle kolla upp det.

Jag sa precis som det var till henne, att det mitt dåliga mående beror på är just det att det känns som att jag är alldeles för groteskt ful för att kunna leva ett socialt liv, att utseendet tar upp hela min vardag...

Sen pratade vi om medicinering, och jag som inte litar på sånt där till 100% bestämde mig för att avvakta lite med sånt vilket läkaren tyckte var en bra idé

Tack för kramarna Spegelfobi, ett stort fång med varma kramar tillbaka

~ akuma

[Spegelfobi]

Hej igen akuma!

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH vad bra att du berättade för läkaren! *Imponerad*

Och tack så mycket för tillbakakramar!

Hmm jag kom på, vad betyder "akuma" för något? Det låter lite afrikanskt tycker jag

Av Spegelfobi

[akuma]

"Akuma" är japanska och betyder "djävul".
Inte för att jag är en sådan, snarare tvärtom ... Hehe.

~ akuma

[Spegelfobi]

Hej akuma!

Hihi, då vet jag att du inte är farlig fast det har jag inte tänkt du är, förstås

Av Spegelfobi