Hur vet man att man har BDD?

[mattias77]

Anna: Jag har gått i kognitivbeteende terapi. Lite otursamt så var den psykologen som jag gick till på ett vikariat. När han slutade så har jag haft problem att få en ny. Men men... hjälpte ju en del, vet ju numera vad jag måste göra för att bli symtomfri. Exponering, exponering och åter exponering. Läser dessutom två böcker nu, "Stop obsessing!" och "the bdd workbook" för att hålla motivationen uppe att jobba med problemet. Tufft som f-n men det är ju det enda alternativet!

[Anonym]

kan va mobbning i skolan eller andra saker

om någon förnedra dig att du är inte värd
om det många då börjar du undra tänk om alla

har rätt tänk så jag måste ändra utseande

det just jag har jobbigt med 5-6 gånger från dushen

springer mot spegel sen kollar på olika kirugi

känner mig ensam klarar inte omgås med vanliga folk
 

[bahar]

jag har också BBD jag blev ju förnedrad misshandel
dem kastade in kläder toovaleten
dem kasta ut mig naken från dush

dem sa kolla på din ansikte ingen vill ha dig
du kommer ta livet av dig
dem tävtta händena dme kom nära mig



kände spark 8 tjejer gjode mig naken och garvade
att kolla där ser ny ingen vill ha han (hon)



rätt arg gemt måste sitta kolla på modeller
och att hatta mig själv

hatta mitt hår använder  peruk tror jag döljer ansikten.
det jobbigaste gå 5-6 gpnger blött hår mot spegel
dushen eller ute från dushen




ta på min näsa måste ändra säger jag
kollar övanför  ögon bryn måste ändra tror jag

kollar hakan vill ändra helt och få ny ansikte

[Anonym]

Usch... jag hör väl också hemma här... trist nog.... men om jag blir av med det ärret jag upptäckte för tre dagar sedan i ansiktet skulle jag må hur bra som helst...
Jag fick först ett ärr i ansiktet, vilket ledde till att jag kunde stirra i spegeln i timmar... o pilla med olika ansiktskrämer...
sen efter några månader blev ärret mindre synligt och jag mådde bra då... tills för tre dagar sedan, då jag upptäckte detta ärret. Har lovat mit själv nu att aldrig mer klämma en finne... även om det är jättesvårt,. jag har nog ett sjukt behov av att klämma på finnar, för att se innehållet tryckas ut.
Men men,  det ärr som dykt upp nu kanske kan läkas... någon här inne som haft en liten grop som försvunnit?
Den andra tunnades ju bort... och denna är inte djupare egentligen, men jag gillar ändå inte väntandet och ovissheten, och att jag glor i spegeln minst en halvtimme innan jag ska sova... helt otroligt var mycket tid jag ägnar åt detta ärr.
Det är litet, men syns jättemycket när jag ler, då sjunker huden in och ger en större skugga...
Suck..
Vill bara att huden ska läka så att jag kan må bra igen...

[annapanna]

Hej dessanm...

Är lite dålig på att svara snabbt på dina inlägg. Hoppas att det inte gör något.

Om vi säger såhär. När jag var 17 fick jag antibiotika för första gången. De tabletterna hette Ery-max men funkade knappt på mig. Efter det fick jag några andra tabletter som hette Tetracyklin. De hjälpte mer eller mindre men sen tyckte min läkare att jag skulle sluta med alla "dumma" mediciner och endast fortsätta med utvärtes medel. Efter det hade jag svårt att få något utskrivet.

Det var först när jag var 20 och när problemen blivit lika stora som de var från början som jag provade Tetralysal och visst de hjälpte också litegrann men inte helt och hållet.

Ett tag gav jag upp och provade allt ifrån receptfria saker på apoteket till naturläkemedel. Jag försökte få en remiss till en hudläkare för ett år sedan som kunde skriva ut Roacutan men det tyckte inte min husläkare att jag skulle få. Han tyckte att det var onödigt att stoppa i sig massa piller så då gick jag till en barnmorska och fick Diane utskrivet och det är dem jag äter i dagsläget. Snart är de slut och jag lär väl inte få några fler mediciner eftersom jag blivit ganska bra av Diane. Har varit ganska orolig över det men hittade nu ett receptfritt vitamin som tydligen ska hjälpa. Beställde en burk med B5 i förra veckan och jag märker skillnad redan nu. Visst det kanske är jättedumt att stoppa i sig en massa saker hela tiden men om jag mår bra va det varför ska jag inte göra det? Om jag bara hade normal hy skulle jag må så mycket bättre! Jag skulle bli av med 90% av mina problem.

Jag har också tänkt vad som händer när man står där med man och barn och jag hoppas verkligen att jag kan bli av med mina problem innan jag kommer dit. Jag vill inte att mina barn ska fråga mig varför jag alltid ska sminka mig när jag ska utanförr dörrn eller varför jag har mina konstiga morgonritualer. Kan man nånsin bi fri från bdd? Elle kan man bara minska symptomen?

Hur går det för dig med din behandling? Kommer du någon vart? Har du slutat med vissa beteenden?

Mvh Anna