Har en liten egen teori där...
Om man vill veta hur man verkligen ser ut (eller rättare sagt hur andra uppfattar att man ser ut) så tror jag att man ska fråga barn. Barn är alltid ärliga och spontana. Dom är inte lika färgade av utseendefixeringen (som man som vuxen är) och dom är oftast ärliga och spontana.
Ett exempel på det kommer här:
Den satte sig djupt i mig, komplimangen jag fick från min killes äldsta son, när vi var på västkusten förra sommaren. Var ute och gick och skulle gå ner på bryggorna i Smögen och titta lite och vi gick förbi ett gäng med killar, som jag inte reagerade på just då. När vi gått en bit sa han då (han var 11 år) "Dom tyckte att du var snygg och verkade bli kära i dig".
Jag fick en chock, för själv tror jag ju alltid att folk tittar för att det är något fel och att jag är ful och att jag liksom inte har rätt att gå där bland alla normala, fina människor. Men jag hade en ganska bra dag, så komplimangen satte sig trots allt

Dessutom har han Asperger syndrom (vilket innebär att han har kunskapen om att man säger saker för att vara snäll utan endast säger sin sanningen) och det var så spontant. Det värmer än nu när jag tänker på det. Fast det är klart, det är ju i stort sett omöjligt att försöka börja tänka så när man befinner sig i ångestens grepp.
Vill också bara säga att detta är mitt första inlägg och min första dag här på forumet. Anledningen att jag hittade hit var för att jag skulle ha åkt till vårdcentralen 2 stationer bort och hämtat en cd med mina röntgenbilder på. Skulle väl max tagit 30 min T&R. Villkoret var att jag skulle komma senast kl 15:45 och jag gick upp vid 8:30 i morse. Hela dagen har gått åt till att sminka, byta kläder, sminka igen, sätta upp håret, släppa ut håret, sätta i örhängen, ta ur örhängen, sätta på mig halsband, ta av mig halsband, byta byxor, byta strumpor för att matcha byxorna, byta underkläder, prova alla skor och jackor, välja väska...osv osv osv
Det hela slutade med att jag var på väg ut och kände att nu kanske jag klarar av att åka, men så tittar jag på klockan och då var den 15:36 = för sent! Skit! Jag slängde av mig allt och deppade ihop...och hittade det här forumet. Tack för ett superbra ställe!
Vissa dagar går bara inte att ta sig ut - hur mycket tid man än lägger på att försöka dölja, framhäva och se bra ut.