När drömmarna blir en del av problemet...

[Peter_20]

Nu är det kört, nu har jag till och med börjat drömma om mina BDD-tvångstankar.
Natten till igår drömde jag att jag fortfarande gick på högstadiet, och jag hade hela tiden en känsla av att kännas lite extra uppmärksammad.
I drömmen var jag kroppsligt sett i 20-årsåldern, men allt annat vittnade om att allt utspelade sig någon gång 2000.
När jag vaknade kände jag den där bitande oron: tänk om jag verkligen har blivit mindre snygg, och därför var mer uppmärksammad på den tiden?
Visst, jag och alla andra var ju en bunt fjortisar på den tiden, och alltså borde jag rent naturligt ha haft lättare att uppmärksammas och skapa relationer, men det spelar ingen roll, oron finns ändå där.
Inatt upprepades samma typ av dröm igen: jag blir besatt av min blick, och tycker att jag verkade ha en mycket mer avslappnad och "cool" blick för några år sen - det värstaär att det stämmer.
Nuförtiden har jag ofta en osäker och/eller arrogant blick, och det hatar jag.

Jag har upptäckt att min oro för att ha varit snyggare förr faktiskt har en hel del med ren sentimentalitet att göra: jag längtar helt enkelt tillbaka till den tiden, tiden dåå föräldrarna fortfarande bodde ihop, då vi fortfarande bodde i det där fantastiska huset som vi köpte 1991, då både skolgången och kompisrelationerna var enklare att sköta och mindre krävande.
Allt detta gör att jag lägger ännu större vikt på hur jag såg ut förr: rädslan för att ha blivit fulare, kombinerad med den här sentimentala saknaden, är outhärdlig.
Om jag bara kunde vara lika självsäker och pratglad som jag var på den tiden, så tror jag faktiskt att jag inte skulle lägga lika stor vikt på huruvida jag är snyggare nu eller förr.
Det är nog, i grund och botten, min personlighet och status jag saknar mest; utseendet är bara en liten del av problemet.

[ValseDeMelody]

Hej!

Jag drömmer också om BDD, men inte varje natt. Drömmer även ofta om skoltiden, från lågstadiet till gymnasiet, men kroppsligt sett är även jag i 20-årsåldern. Ïnatt drömde jag dock om ett scenario där en av mina BDD-farhågor "besannades", en annan natt vaknade jag upp och skakade och ville nästan skrika.  Sedan slutet av mars har jag skrivit ner mina drömmar då och då, vilket verkar hjälpa mig att komma ihåg dem bättre samt att lägga märke till mer subtila mönster. Många säger att det även skall hjälpa vad gäller klardrömmar, men det har jag inte märkt själv. Sitter förresten och gör några drömanteckningar nu. Kommer du ofta ihåg dina drömmar?

[Lyckofågel]

Jag brukar också ha "BDD drömmar". 

Antingen drömmer jag om att jag är jätteful, vaknar, känner mig lättnad innan nästa tanke slår mig "... men tänk om jag faktiskt är så ful på riktigt!?" 
Eller så drömmer jag det motsatta, jag är vacker, trivs med mig själv, känner mig tillfreds i min kropp, vaknar och känner mig besviken.