Ni som vet??

[Anonym]

Jag har under ca 10 års tid stängt mig inne för att jag tycker att jag är äcklig och ful...fejkade att jag var sjuk så att jag kunde vara hemma från skolan.. missade en massa saker..
Har en fixering vid mitt ansikte..tycker att jag har äcklig hud med en massa finnar..när jag blir riktigt ledsen klöser jag i ansiktet på det som är buckligt för att få bort det..efteråt ser jag ut som faan och får riktig ångest...Jag mår illa och blir arg på mig själv för att jag är ful.. Hatar att gå ut ur lägenheten vad ska jag göra....Snälla hjälp mig!

[Anonym]

hej anonym

vet inte va ja ska skriva .tappar bort mej helt!
ja kan säga att du e ju inte precis ensam ja har hittat dne här sidan idag pga av programmet på tv4 idag o ja tror att alla här inne kan hjälpa varandra även om vi inte e så insatta i själva bdd inte jag ialf..men ja ser mej själv hos andra o i dej..de  har slutat me att ja inte kan gå till jobbet som ja trivs me=( ja har ångest nästan varje dag,kan tjuta varje dag tittar mej i spegeln o bara kan börja tjuta  ja ser en ful människa hittar alltid en massa fel ja känner mej hela tiden ut tittad när man går ut...vet inte varför ja skriver de här men du e inte ensam*kramar om*

[Anonym]

Ni verkar helt klart ha BDD. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om ett slumpmässigt urval folk ni inte känner skulle klassificera er som "genomsnittliga".

Det är okej att vara ful. Det värsta det kan medföra är att folk inte vill pippa med en. I övrigt lär folk väl i huvudsak strunta i det, precis som med 99% av alla andra. Går ni omkring och dömer folk ni möter på gatan? Behandlar ni folk sämre för att de inte är skitsnygga? "Usch så han ser ut, jag måste diskriminera honom!"

/Micke

[bizzan]

när ja går på stan så tittar ja bara på tjejer o tänker,tänk om ja kunde se ut sådär,ja tittar alltid åt vilket håll min kille tittar  e rädd för att han ska tycka att alla andra tjejer e  snyggare en mej,ser ja nån som inte ser bra ut så tänker ja inte mer på de alla ser olika ut ja tänker bara mest på hur ja vill se ut,o ja känner mej ständigt ut tittad tittar i varje fönster om d e nått som e fel,ja kan ibland va nöjd me mitt utseende men d e bara en sek av dar ,veckor,mån...ja tycker inte sämre om människor som e mindre fina en andra ja tycker knappt ja ser nåra sånna för att ja hela tiden fokuserar mej på söta tjejer...nu har ja nog rört ihop de här

[Karolajn]

Bizzan! Känner igen mej nåt otroligt i det du skriver. Jag vet att mina kompisar tittar på killar när dom går på stan, men jag tittar på tjejer. Jag vill se ut som dom! Jämför mej hela tiden med dom. Jag ser snygga tjejer överallt, och är livrädd att min kille ska se dom oxå. Är så rädd att mitt tjat ska förstöra vårt förhållande, jag förstår om han inte orkar mer. Har är världens goaste och börjar lära sej att jag inte kan ta till mej hans komplimanger, men slutar inte att ge mej dom för det. I mina öron är hans komplimanger ett hån mot mitt utseende, men på nåt konstigt sätt vill jag höra dom ändå...

[bizzan]

karolajn

de e så skönt o höra (ta de inte fel)
kompimanger för mej e skitsvåra o ta oftast så bryr ja mej inte..ja har fått en "kontaktperson" o  ja har fått hemläxa o den e att ja ska lära mej säga tack..ta imot komplimanger o de e INTE lätt ska ja lova ja känner mej DÖDUM ja känner mej divig...ja behöver uppmärksamhet hela tiden av min pojkvän en dag utan kramar o pussar lr nåra timmar utan så bara(e han trött på mej?gillar han inte mej? e ja inte attraktiv längre ?osv)ja vill höra hela tiden att han älskar mej att ja e söt o underbar o gulligast  o sötast av alla snyggast av alla..men endå så tror ja inte ett dugg på va han säger ja tror inte på va nån säger...o ja vet förhållandet de taaaar så jävla hårt på de här min kille  tycker d ee skitjobbigt o ha mej tjutandes jämt han vet inte hur han ska göra..ja trpr att när dom har sånna tjejer som vi ,du måste säga till honom va du behöver gör du de? ja kan säga va ja vill ha va ja vill höra ,att han ska visa av han tycker för mej  även om han tycker d e ejobbigt så måste man hjälpas åt .....

[bizzan]

huu va har ja skirvit nu hehe blev lite trassligt kanske

[Karolajn]

Näedå, jag vet vad du menar. Det är sååå skönt att ha hittat hit och fått se att det finns folk som känner likadant som jag! Helt otroligt! Trodde jag var ensammast i världen...

Ja, du. Att tacka för en komplimang låter som nåt som jag bara kan drömma om... Har en kompis som håller på med emotionelll frigörande träning (tror jag det heter) och hon har lärt mej en övning som jag ska göra varje dag. Den går ut på att jag ska säga till mej själv "Jag älskar mej själv trots att jag känner ångest" till exempel, samtidigt som jag ska trycka på vissa punkter i ansiktet och på händerna för att förstärka effekten. Det är bara det att jag inte kan göra den där övningen, för att säga att jag älskar mej själv är ett stort skämt för mej. Är jobbigt att bara skriva det...

Precis såna tankar som "Älskar han mej fortfarande? Har han tröttnat på mitt tjutande och tjat? Har han hittat nån som är ROLIG och GLAD och SPRALLIG istället?" får en att må ännu sämre! Har försökt sååå mycket att koppla bort min dåliga självkänsla, men det går verkligen inte!

Men jag vet egentligen inte själv vad jag behöver av honom. Det är det som är det värsta! Ena stunden vill jag ha kramar och kel, och så nästa vill jag vara ifred, för jag känner att om jag är nära honom så förstör jag bara och får honom att tycka mindre om mej.  Som när jag ska klä på mej på morron (eller om vi mot förmodan ska iväg nånstans) får jag panik om han står bredvid och säger Vad snygg du är i dom där kläderna! Då vill jag bara skrika att "Det är jag visst inte, jag är ju jätteful, ser du inte det!? Jag har inget att ha på mej, och allt ser skit ut på min jävla äckliga kropp!!"

Det är så svårt!

[Anonym]

Till Micke:
det är inte ok att vara ful.
det är inte ok att stirra in i en vidrig varelses ögon varje gång man kommer förbi en spegel, ett fönster el ngt annat blankt
det är inte ok att börja försona sig m tanken på att aldrig gå ut
det är inte ok att aldrig få vara vacker eller älskad bara pga av hur man föddes.
det är faktiskt rätt jävligt.
CA

[bizzan]

de där me emotionell frigörande träning de kör mamma me hela tiden..man ska försöka intala sej själv..ja e söt ,de finns saker som e  bra på,ja kan allt osv men sånt känns som sagt bara som ett skämt...ja känner så att när ja vill va ifred då blir ja lessen för ja vet att ja egentligen vill vara hos honom de känns skönt på nått sätt men ja vet att när ja väl e hos honom gosar osv så tycker aj de e jobbigt ja blir lessen dels för att ja e rädd o förslora honom och ja e rädd för va som kommer hända om ja fortsätter att va som ja e....de e fan otroligt att ja hittat dej här så fort ja adda mej idag för frogrammet på tv4 imorse o de känns så konstigt att du e PRECIS EXAKT som mej..känns som en lättnad på nått sätt finns så mycke man skulle kunna snacka om kanske hjälpa varandra,kanske en dum fråga men har du typ msn lr icq? om du  inte vill ge ut de här så har ja icq 139116964 lr msn ms_sakkara@hotmail.com skriv jättegärna tror att vi kan hjälpa varandra*kram*

[Anonym]

Jo då, det sitter som bekant i huvet. Det mesta av det du nämner har väldigt litet med fasaden att göra. Man är vacker i ögonen på de som älskar en, inklusive en själv. De övriga bryr sig inte särskilt mycket.

Hur gör du själv när du går ut? Du tittar efter vackra människor, ja? Du går knappast och letar efter fula människor, nej? Jag skulle tippa på att du gör som de flesta: ignorerar majoriteten av alla du möter men tittar litet extra på de du tycker är snygga, rätt?

Antag då att du inte tillhör den lilla klicken av sant vackra människor? I så fall lär du väga in i den enorma gruppen av folk som de flesta ignorerar. Det betyder INTE automatiskt att du är så anskrämlig att folk stirrar på dig, för det har vi ju redan konstaterat att folk inte gör. De gånger jag har reagerat negativt på någons utseende kan jag räkna på ena handen, och de hade alla allvarliga medicinska defekter typ tumörer i ansiktet. Jag tittade väl en extra gång och gjorde sen mitt bästa för att inte låtsas om det.

Jag såg häromdagen en sajt med bilder på kända freaks i historien. Elefantmannen och liknande. Det som slog mig var att oavsett hur bizarra de såg ut så lyckades de ändå hitta någon som älskade dem och majoriteten var gifta och många fick barn. Jag skall leta efter sajten och posta den här om jag hittar den.

Så visst är det okej att vara ful! Eller begär du att alla fula människor skall sticka och gömma sig? Knappast. Det du beskriver handlar alltså om självuppskattning, och det lär ju vid det här fallet vara klart att det har ganska litet med utseende att göra.

Jag har varit ful. När jag var typ tjugo såg jag ut som fan. Svår acne över hela fejset, oformligt ansikte, krum och spinkig. Jag tyckte inte om att se på mig själv. Det blev inte bättre av att jag klädde mig som en säck potatis och lät håret växa hur som helst heller. Med tiden blev det bättre. Dragen raknade, acnen minskade, näsan växte ikapp, jag insåg att en schysst frisyr och snygga kläder gör mirakel. Jag är knappast en skönhet, men jag hatar mig i alla fall inte.

/Micke

[bizzan]

de va ett intressant svar de där,ja kommer inte ens på va ja ska skriva=)

[Anonym]

Här:

http://phreeque.tripod.com/

Det intressanta är som sagt att en mängd av dessa personer, som ofta var SANT FULA, gifte sig - inte sällan med helt vanliga människor - och upplevde kärlek och glädje.

Kunde de så kan du.

[bizzan]

thx!

de e svårt ibland o skriva va man känner sådär innerst inne,vet inte hur ja ska beskriva,känslan va man tänker osv e så jävla olika..

[Anonym]

Jag hatar mig o ingen älskar mig: m a o...

elefantmannen o andra kända freaks hade folk i vart fall sympati för.
min erfarenhet är att tjejer bedöms hårdare o oftast enkom för hur de ser ut. som tjej är det inte ok att vara ful. hela ens existens vilar på det. spelar ingen roll hur kul, smart eller trevlig du är - det är i grund o botten utseendet o jag är en av förlorarna.

jag tycker inte att andra människor är fula, men de tycker att jag är ful. och som du sa: skönhet är objektivt, vad majoriteten tycker.

slutligen: jag har alltid varit ful. från barnsben. du är normal o kan acceptera det härliga livet. jag hatar livet. det är ett enda utdraget lidande
CA