Avslöjade min hemlighet...

[liten67a]

Avslöjade min hemlighet idag för första för någon.Att jag lider av BDD...Och det känns ganska jobbigt.Hur kommer hon och se på mig nu? Hon blev ganska paff måste jag säga,för min BDD yttrar sig bla. genom att jag lägger ut MASSOR av bilder på mig själv..mer eller mindre avslöjande...för jag måste höra ifrån alla att jag ser bra ut hela tiden.Har självklart retuscherat bort alla mina "fel"...mina leverfläckar,påsar under ögonen mm. Jag började sminka mig redan som 9åring..sen dess har jag inte visat mig utan smink,mer än för lite snabbt efter bad för familjemedlemmar. Jag sköter mitt arbete..men har en puderdosa i fickan o använder den vid varje toabesök. (har utejobb). Hatar alla mina leverfläckar o all min kroppsbehårighet,mitt tunna hår som har en kal fläck och det dyker upp mer o mer saker hela tiden,min baksida (rygg o rumpa) är helt groteska enligt mig själv.Är ofta deppig...är ensam..har ingen pojkvän o har aldrig varit älskad av någon. Får höra dagligen att jag är snygg,söt och sexig...men själv så tänker jag att dom ser inte riktiga mig..speciellt om dom kommenterar min bilder. Har alltid fått klara mig själv...klarar inte av o be om hjälp..o så blir det även nu...lider i min ensamhet.

[CyanideCupcake]

Hej Liten, och välkommen!

Starkt jobbat av dig att berätta för någon, det kräver mod! Hur reagerade personen i fråga på det du hade att säga? Känslan av att vara ensam tror jag vi alla kan relatera till här inne, det är så lätt hänt att man stänger in sig och drar sig undan. Jag reagerade på en sak du skrev, vilket är följande:

Är ofta deppig...är ensam..har ingen pojkvän o har aldrig varit älskad av någon.

Att du aldrig har varit älskad av någon tror jag inte, även om det säkert kan kännas så ibland. Du verkar vara en snäll person så att du på något sätt skulle vara oälskbar tror jag då rakt inte.  I vilket fall som helst verkar du må väldigt dåligt och ditt utdeende verkar ta upp väldigt mycket av din tid. Hur ser ditt liv ut för övrigt; får du någon samtalshjälp (terapi) eller går du på någon medicinering? Att du insett att du lider av BDD är ett stort steg, förhoppningsvis kommer du känna att du kan skriva av dig lite här om du behöver. 

[liten67a]

Jag går inte ens till "vanlig" läkare..om jag inte är riktigt,riktigt dålig o även då förminskar jag mina sjukdomar/krämpor.
Min BDD tar mer o mer av min tid...om jag går ut o festar,eller åker på kryssning,så tillbringar jag större delen av tiden med att fixa till mig framför spegeln.Jämför mig med andra o tycker att alla är snyggare än mig.Åkte på en kryssning i somras o den resan var riktigt jobbig.Var större delen i hytten o bytte kläder...var inte nöjd med något..och den stora spegeln var elakt avslöjande.På hemresan,så satt jag ensam avskiljt ute på däck o kände mig bara ful.Har skaffat mig en web-kamera..men OM jag ska kunna visa mig för någon..så måste jag ha värsta festsminket på mig...o ändå så känner jag mig gräsligt ful o blir besatt av min egenbild..försöker hitta vinklar där jag ser bättre ut...tycker håret ser platt ut osv.osv......Ska jag bara ut o handla,så kan jag byta kläder i sista minuten efter jag sett mig själv i hallspegeln..o då har jag redan sminkat mig nästan som jag ska gå på fest.Är känd för att vara den som ALLTID kommer försent.
Tror helt klart att början till allt det här började redan i barndomen. Min mor älskade inte mig..och dyrkade min lilla syster...fick ofta höra hur vacker HON var,o själv så kände jag mig som en grå mus.Har varit ihop med killar/män som behandlat mig illa allihop på ett eller annat sätt,har aldrig varit i ett harmoniskt förhållande där jag mått bra o kännt mig älskad.

[DenSvartaÄngeln]

Känner igen mycket i det du skriver med gå till affären o sminka sig som om de e bal man ska gå på m.m. Nu har jag vägrat lägga ut sexbilder på mig som jag gjorde då, vill inte de ska få nöjet o kunna granska mig o kommentera mig, den enda som får se mig utan kläder är min ev framtida kille.