Tetralysal

[Vulgarbrigaden]

Hmm, jag var och pratade med överläkaren på hud idag. Och jag ska få roaccutan. Jag pratade med honom om just biverkningar osv.
Han sa då att det fanns ett fåtal fall mindre än 1% som hade fått en smärre depression. Han hade i sin karriär varit med om 2 fall varav den ena hade fått en ganska svår depression.

Det trodde han dock inte hade något med roaccutanet i sig att göra och han varnade också nogrannt mot att börja äta det om man tidigare haft depressioner eller om det låg i släkten!

Förövrigt litar jag inte ett SKIT på kvällstidningar och all deras "nyhetsspridning" är till för är att sälja lösnummer så dom får råd med dyrare kameror och sämre journalister...

Men vad man däremot definitivt ska oroa sig för är att huden blir riktigt torr, speciellt kring mun och näsa så har man problem med det ska man prata med honom (läkaren) om det.

Förövrigt kan man säga att Roaccutan är en "ren" A-vitamin i tablett form som är koncentrerad och såvitt jag vet så slår det mot talgproduktionen.

Han sa även att huden och nervcellerna sitter tätt sammankopplade och att det kan uppstå små störningar i hur man mår och känner sig därför.
Roaccutan är också väldigt effektivt och används i första hand mot böldacne där det oftast hjälper väldigt bra. I vissa fall blir man till och med helt av med sin akne. Man kan iofs få småproblem, någon finne då och då men kom igen.. Det går ju att ta en plita då och då !

Jag litar nog faktiskt mer på länssjukhuset än aftonbladet. Om någon har några frågor kan jag ju försöka besvara dom eller så kan jag fråga läkaren nästa gång jag är där!

Mvh John

[a]

Hej!
Jga mår så dåligt, gråter nu..Jag ser verkligen att jag har något gemensamt med alla här.

Jag vet inte vad jag ska göra lider av acne, mest av det fula lila märkena jag har. Har i 2 år aldrig visat mig utan smink för nån. Måste alltid ha smink. Det var ett tag då jag aldrig kunde tita mig själv i spegel, gick in på toa utan ljus, tvättade mig alltid vid badkaret då det inte fanns nån spegel, kunde aldrig kolal på nån offentlig spegel eller på nån spegel hemma hos nån. Om jag gik hemifrånkollade jag en snabbis ispegeln med väldigt dåligt  ljus. sKULLE Jag ens kunna kolla mig sj'lv i spegeln var jag tvunegn att först sätta på mig sminket.

Gick inte till skolan ibland, sket i biobesök, besök med vänner allt..

men det började bli bättre senare...Kunde kolla på mig själv utan smink hemma men det var det enda.. Men nu önska rjag på ett sätt att jag ska tillbaka det till gamla stadiet då jag inte kan kolla på mig själv utan smink för nu när jag kan göra det har jag börjat med mina tvångshandlungar ATT KLÄMMA PÅ FINNARNA! Jag slutade med det ett tag eftersom jag aldeig kolal mej sj i spegeln men nu när jag kan göra det så klämmer jag

[a]

Jag bestämemr mig för att en kväll titta en snabbis i spegeln på min hy..Men jag vet innerst inne att det inte krm bli en snabbis utan att jag kmr stå där i misnt en kvart och bara stå o klämma o klämma och känan en stpr ångest men ändå så tänekr jag neeej då det är bara en snabbis
mEN DEt blir alltid så att jag klämmer på massa pormaska ro finnar. Klämmer jag inte på massa klämmer jag iafall på en speciell riktigt mkt. Jag inbillar mig själv att det kmr bli bättre när jag klämmer och bara fortsätter o fortsätter..Men jag ser framför mig att det bara blir värre o värre. Sen nåra dar efter får jag en till finnen i närheten AV DEN FInnen jag klämde.

Lovar mig själv att aldrig klämam mer, sitte ro gråter, får ångest,,men återgår till klämmandet igen. Sen vill jag bara sova o vakna upp o tro att allt är en mardröm....

[Anonym]

Läkare utlovar att hålla patienten under uppsikt då denne genomgår behandling med läkemedlet Roaccutan. Läkarens roll är här att hålla koll på patienten så att denne inte utvecklar depression, vilket är en av de negativa bieffekterna.
Utifrån egna erfarenheter vet jag nu att läkaren har ingen kontroll över vad som händer med patientens mentala hälsa. Under tidigare år hade jag levt med depressioner pga min hud, med denna depression förvärrades avsevärt efter att jag påbörjat behandling med Roaccutan.
Idag är det ett år sedan jag slutade med Roaccutan och än har jag inte återhämtat mig mentalt. Visserligen har jag bdd och går i KBT, men jag kan understryka att jag upplevde en försämring efter att jag börjat inta Roaccutan. Visst blev jag av med min acne men min mentala hälsa förvärrades oerhört och mitt psykiska började att utveckla vaneföreställningar. Dagligen präglas mitt inre av tankar om självmord och jag kan därmed hävda att roaccutan är ingen säker lösning till sina hudproblem vad gäller acne.

/1988:an