ångestdämpande ?

[Anonym]

Har någon av er som har BDD eller någon anhörig något tips om ångestdämpande medicin som hjälper när BDD-tankarna är så starka att man inte kan lämna hemma.Finns det någon medicin som kan dämpa så det finns möjlighet att komma över tröskeln i varje fall .
Min 12-åriga dotter har nu varit hemma i snart 3 månader förutom BUP-besök med skjuts en gång i veckan  och den senaste veckan 2 försök att gå ut med kompisar som resulterade i att BDD -tankarna om hur ful hon är ökade.
Hon har den senast veckan fått lite lite sjukdomsinsikt, men när ångesten över utseendet är ökad så vill hon inte höra talas om att det är en sjukdom. Jag skulle så gärna vilja att det gick att bryta den här isoleringen och att hon slapp vara så ledsen och ångestladdad.

Jag undrar också lite över det här med dygnsrytm- hon vill gärna vara uppe sent på kvällarna, sover dåligt på nätterna och blir arg när vi väcker henne på morgonen ( ca 8-9 ).
Är det bra att hon får vända på dygnet eller bör jag försöka få henne till en normal dygnsrytm fastän hon inte går i skolan.

Det är inte lätt att vara anhörig, det är så mycket man skulle vilja fråga er som har mer erfarenhet. Det skulöle behövas en anhörigförening med möjlighet att prata direkt med andra drabbade.
Om någon anhörig vill så skicka gärna ett mail till mig: mymlanK@hotmail.com

[Rebeccas mamma]

Vi har bara erfarenhet av Fluoxetin sedan ca tre månader tillbaka.
Det har dämpat oron lite men inte tvångsmässigheten eller gjort det lättare att komma ut. Sen reagerar nog människor olika på olika mediciner. mvh

[Malins mamma]

Hej!
Som du skriver är det viktigt att Frida inte blir helt isolerad från omvärlden. Om hon inte lyckas ta sig ut så försök få henne att bjuda hem kompisar istället. Även telefon- och datorkontakt med andra är bättre än ingenting.

Ang dygnsrytm: Att vända helt på dygnet är inte bra, men en liten förskjutning tror jag inte är skadligt.

Mvh Malins mamma

[Malin]

Hej Fridas mamma!

Jag har själv problem med dygnsrytmen, speciellt under perioder då jag mår sämre. Jag tänkte skriva lite om orsakerna till att jag själv vänder på dygnet, kanske är det samma för din dotter.

*Svårighet att somna. Man plågas av tankar när man lägger sig och därför gärna väntar tills man är extremt trött så att man är garanterad att slockna direkt.

*När man mår dåligt och inte känner att man har något att glädjas över och se fram emot i tillvaron är det svårt att motivera sig. Ett sängående och ett uppvaknande leder bara till en ny dag som är lika värdelös som den förra.

*Depression gör alla sysslor jobbiga, bara att borsta tänderna kan kännas så jobbigt att man skjuter upp sänggåendet.

*Att se dagsljus är viktigt för att sömnhormonerna ska komma och gå som dom ska. Är man oftast inne med persiennerna nerdragna rubbas den här rytmen.

Jag håller med min mamma om att en mindre förskjutning av dygnsrytmen är okej när man inte har skola eller jobb att gå upp till, men om det blir såpass mycket att man "missar dagsljuset" är det inte nyttigt alls.

Jag önskar verkligen att det löser sig för din dotter snart. Om det är okej får du gärna berätta lite mer detaljerat om situationen, var i utseendet fixeringen ligger, eventuella ritualer, utlösande faktorer osv. Det gör det lättare att ge mer konkreta råd.

Mvh
Malin Sundqvist

[Fridas mamma]

Hej Malin !

Det är nog samma orsaker som Du nämner som gör att Frida har svårt att somna, hon är inomhus hela dagarna med persiennerna nerdragna och mörka gardiner för i sitt rum.
Hennes tankar på kvällarna kretsar runt hur ful och fet hon är och hon är desperat förtvivlad. det finns inget att glädjas åt.
Hembesök av lärare från skolan är OK , att göra läxor går bra men att gå tillbaka till skolan när man ser ut som hon är otänkbart.Hon har dock en viss sjukdomsinsikt ibland men ibland går det inte att tala med henne alls.
Vi har nu infört ett dagsschema med lite struktur för att se om det kan hjälpa henne att få tillbaka dygnsrytmen.
Hennes största fixering är runt ansiktet, ögon, ögonbryn och haka hon målar sig kraftigt för att dölja sina "defekter " och ägnar mycket tid framför spegeln , hon cyklar en del på motionscykel för att bli smal och är av och till ovillig att äta eftersom hon tror hon blir tjock.resonemang om hur mycket energi kroppen behöver vill hon då inte lyssna på.En magkatarr har dock gjort att hon har börjat äta mer regelbundet och då är hon också mer resonabel när inte blodsockret är för lågt.
Hon har inte fått diagnosen BDD men mycket talar för det, vi väntar på en psykologutredning som ska göras på BUP och där jobbar man med att försöka få henne att få insikt så hon så småningom kan få KBT.
Utlösande faktorer är troligtvis en kamratsituation där Fridas självförtroende  under många år blivit altt sämre. Hon har inte haft någon bästis utan har fått vara med 2 andra tjejer på deras villkor.
Ja det var lite om hur Frida har det.Hon har nu varit hemma från skolan i 3 månader .
Fridas mamma

[Malins mamma]

Fridas mamma, jag måste säga att jag blir glatt överraskad över att skolan har ställt upp med hemundervisning. Då har de tydligen förstått att det handlar om en sjukdom och det är ju bra.
 
Annars tycker jag att ni gör bra saker för Frida saker men jag förstår att det inte är lätt, förutom BDDn är hon ju också inne i en jobbig (trots-) ålder.
 
Det skulle vara intressant att veta hur mycket psykologteamet vet (visste) om BDD. Kände de till diagnosen direkt eller har ni fått ge dom information?

Mvh Malins mamma

[Fridas mamma]

Hej Malins mamma !

Nej på BUP trodde man att det handlade om en depression men jag och Fridas pappa tyckte inte detta stämde utan vi började fundera på andra diagnoser eftersom vi inte tyckte att hon verkade deprimerad förutom när det handlade om hennes utseende och vikt, i övrigt avledbar och inte deppig.Hon sminkade sig mycket och stog mycket framför spegeln, så vi började fundera om det kunde vara BDD. ( vi har båda psykiatrisk utbildning) Ju mer vi läste desto mer stämde in.Så i princip så var det vi som informerade BUP och de sa att de hade funderat på om det var BDD men de hade mycket liten erfarenhet av detta.Någon psykologutredning är ännu ej gjord.Frida träffade läkaren för första gången idag. Tyvärr har Frida fått mycket problem med magen, troligtvis stressutlöst så nu pratar hon bara om hur ont i magen hon har och BDD-tankarna är mindre framträdande.Hon ska undersökas hos husläkare i veckan.