Kärlek...

[SpegelSpegel]

Jag undrar lite, ni som har pojk/flickvänner, hur funkar det? Kan ni slappna av tillsammans med dem, visa er osminkade, i ljuset, nakna, ofixade i håret...kan ni sova och vakna upp ihop med dem? För mig verkar kärlek vara en sån utopi...har aldrig haft en tillstymmelse till pojkvän själv...har väl dejtat lite och sådär, men när de ringer och säger: "Du, du har inte lust att hitta på nåt ikväll? Är det okej om jag kommer och hämtar dig om en halvtimme?" skriker jag ju bara "Gaah" och slänger på luren, ungefär. Det går ju inte, det inser jag, varje möte med det motsatta könet måste planeras i veckor för min del. Men det gör ju rätt ont att aldrig få uppleva kärlek

[bizzan]

ja har vissa saker som ja har mycke komlex för som ja inte vill visa för min kille typ som mina bröst dom e små o ja känner mej okvinnlig lixom ja kan ta av mej bh:n när de e mörkt när min kille inte ser..osminkad graaaaah*förjävligt* kan inte va osminkad ja känner mej ful o blek o blää men min kille säger att ja har en naturlig skönhet,men så tänker man ju inte själv.....ja trodde aldrig ja skulle få en kille så som ja såg ut ja va alltid ledsen o tänkte faaan varför kan inte ja få nån pojkvän alla andra hade utom ja..*hjälp* va ska ja göra!!! men den dan kommer ja lovar du måste bara ta de i din takt  känn dej aldrig stressad kärlek e sånt som bara kommer inget man kan tvinga fram..träffar du en kille så ta de lungt men du måste övervinna din rädsla de finns  många killar för just dej ,alla gillar vi olika,du måste lära dej o öppna dej säg va som känns jobbigt för din date säger han att e får ta den tid de tar bara du känner dej redo så KÖR PÅ men får du inget tillbax så  ere inget för dej.. du kommer få känna på kärleken den kommer till dej

[bizzan]

o du ..om du vill känna på hur de  o en kille säger till dej vill du hitta på nått ikväll?? va tror du han vill då??? självklart e han intresserad o vill träffa dej mer han e nyfiken på dej  du måste släppa loss lite ta chansen ..man kan bli sårad o man kan bli lyckligt kär d e dom chanserna man får ta helt enkelt..sån e kärleken

[SpegelSpegel]

Tack för dom uppmuntrade orden, bizzan! Mina kompisar säger sådär också jämt, att min tur kommer...det är bara så svårt att tro på, för jag tycker ju att jag är ett monster, men om en kille är intresserad måste det ju vara något han gillar, annars skulle han väl inte ödsla tid på att hålla på att ringa till mig, det förstår jag ju också, det är ju motsägelsfullt, man blir ännu mer förvirrad och vet inte vad man ska tro. Det kommer ofta fram killar till mig när jag är ute, men det är ju när jag är fixad, och då tänker jag att han skulle bara veta hur äcklig jag ser ut egentligen...*rys*
Händer jätteofta att jag ger ut mitt nummer till killar för att jag är rädd att om jag säger nej blir de sura och säger något taskigt...sen när de ringer vågar jag inte svara
Hoppas att du har rätt

/Malin

[bizzan]

jo men de e ju bra att du tänker så att de e nått som gör att killen e intresserad....jo alla mer lr mindre ser väl annorlunda ut när man e osminkad men sånt kommer ju oxå lär man känna killen o han e nått för dej så känner du dej så trygg att du kan visa dej osminkad han e ju inte bara intresserad av dej för att du e sminkad o fixad utan som du e ,du e du lixom=)) ja tror knappast nån tycker du e äcklig never ever de e va du själv tycker....nått nummer skulle ja aldrig ge ut därimot man måste kunna säga nej e man inte intresserad så säg nej lixom e bara  duktigt gjort=) men självklart ere nån du tycker ser bra ut o  du tycker han verkar trevlig visst ge han nummret o ringer han när han e nykter så e han ju klart intresserad..ge  inte ut nummret till  vem som hälst utan bara sånna som du kommer bra överens me som du trivs me o du kanske rent ut sagt kanske blir lite sugen på=) kör bara på man måste visa va man tycker o säga va man tycker så kommer man mycke längre de e en stor hjällp på vägen!! de fixar du=)

[bizzan]

jo men de e ju bra att du tänker så att de e nått som gör att killen e intresserad....jo alla mer lr mindre ser väl annorlunda ut när man e osminkad men sånt kommer ju oxå lär man känna killen o han e nått för dej så känner du dej så trygg att du kan visa dej osminkad han e ju inte bara intresserad av dej för att du e sminkad o fixad utan som du e ,du e du lixom=)) ja tror knappast nån tycker du e äcklig never ever de e va du själv tycker....nått nummer skulle ja aldrig ge ut därimot man måste kunna säga nej e man inte intresserad så säg nej lixom e bara  duktigt gjort=) men självklart ere nån du tycker ser bra ut o  du tycker han verkar trevlig visst ge han nummret o ringer han när han e nykter så e han ju klart intresserad..ge  inte ut nummret till  vem som hälst utan bara sånna som du kommer bra överens me som du trivs me o du kanske rent ut sagt kanske blir lite sugen på=) kör bara på man måste visa va man tycker o säga va man tycker så kommer man mycke längre de e en stor hjällp på vägen!! de fixar du=)

[bizzan]

OJJJJ blev lite feeeel

[Missy]

Jag är till och med gift.
Men det tog ett tag innan jag kunde visa mig osminkad för honom. Som tur är, är han en väldigt förstående person, och jag tror att han fattade mitt problem långt innan jag själv gjorde det. Och han drog inte, han stannade kvar!
Det händer fortfarande att jag sminkar om mig innan jag kryper ner i sängen bredvid honom - jag tvättar bort dagssminket, borstar tänderna, plockar ut linserna, sen sminkar jag mig igen, fast sminkar bara över det värsta, typ om jag har fått extra mycket finnar eller så. Det känns fånigt att hålla på så, men det går inte att låta bli. Han säger att jag är vacker, och då tänker jag, "vad har han för dålig smak..." Och det är ju elakt mot honom. Det är dumt med den här sjukdomen som vi har - man blir elak mot dem man står nära ibland... Tur att det finns de som har tålamod. Och tur att den av de personerna ville gifta sig med mig!!!

[bizzan]

de låter som ja hehe=) ja måste sminka mej innan ja går o lägger mej  ja t.om tar på mej parfym så ja kan lukta gott när han håller om mej=) e ju rätt konstigt att man e sån egentligen,man ska ju bara kunna va sej själv..o som sagt tur att de finns nån som vill ha oss som vi e=)

[Karolajn]

Jag har världens bästa pojkvän. Vi har varit förlovade i snart ett år och han är verkligen den mest omtänksamma och förstående person man kan täka sej. Trots mitt tjat om att jag är ful och äcklig och inte förstår hur han kan vilja ha mej och allt sånt där.

Men jag måste erkänna att våra intima stunder har blivit färre och färre, med tiden som jag mår sämre. Det är klart att det är svårt att koppla av och ängna sej åt stundens hetta, när man har dom där tankarna i bakhuvet. Dom går ju inte att stänga av! Jag har i alla fall inte hittat stop-knappen.

[Vyssan]

Hej Karolajn!

Jag har oxå en superfin pojkvän och vi är sambo sedan ett tag tillbaka. Han är snäll på alla sätt och vis men förstår inte hur jag kan tycka att jag är ful. Då brukar han fråga om jag tycker att han har dålig smak?!


Precis som du skrev har våra intima stunder oxå blivit färre, eller det går i perioder. Ju sämre jag mår, ju mindre vill man ju. Iaf jag. Jag vill må bra för att vilja, men killar ibland (ofta) vill för att må bra(!)  Det kan vara jobbigt ibland, men jag tror/hoppas han förstår innerst inne.....
Och ngn stoppknapp har jag inte hittat ännu heller, kanske en paus....

[Anonym]

---

[Anonym]

Jag har känt mig bättre sedan jag hittade detta forum, men min andra hälft tycker inte jag har här att göra.
Han påstår att det är destruktivt och att jag inte blir "hjälpt av" att byta erfarenheter.
"Du har ju inte BDD, du måste bara lära dig att sluta tänka så negativt om dig själv" Lyssna på mig istället säger han.
Jag blir så ledsen, trodde att om han såg att jag mådde bättre, skulle han inte bry sig så mkt om hur/vem/vad som hjälpt mig.
Inte ens en sajt på internet liksom. Det är ju inte ett gammalt ex jag tillbringar alla kvällar med.  

Jag har inte diagnosen BDD, jag tror kanske inte heller att jag har den, men jag vet ju inte. Därför skriver jag och läser på denna sida. Jag mår bra av det. Så mycket av det jag läser här, känner jag igen. Trodde att jag var knäpp och dumihuvet innan och framförallt ensam om att känna så här.

Förstår inte varför han reagerar så här, har ju bara skrivit här i 3-4 dagar. Jag är ju inte besatt eller nåt, bara intresserad och hoppas att jag kan lära mig ngt och byta åsikter. Speciellt skönt är det att vara anonym.

Men jag går väl inte in här mer nu.
Sorgligt att det som handlade om mig från början, nu handlar om honom och hur han mår/tycker.

Var rädda om er alla och tack för att ni har delgivit era erfarenheter & råd.

[bizzan]

anonym

din kille tycker inte att du ska sitta här..ja skulle knappast lyssna på honom d e DU som mår dåligt o de e  DU som vill må bra...den här sidan har hjälpt mej massor faktiskt  bara på 2 dar o ja tror den hjälper dom flesta..ingen ska få förstöra de ,de e DEJ de handlar om ingen annan...visst fan ere svårt om de handlar om ens kille men man måste ju få dom o inse hur man mår o hur man vill må de kan ju tom förbättra ens förhållande

ja tycker du ska sitta här om du trivs här o känner dej bra här som vi alla andra ingen ska bestämma över dej iNGEN..
ta hand om dej *kramar om*

[pelle]

Jag kan förstå honom på ett sätt. Det är ju inte kul för honom att han blir åsidsatt och att du prioriterar datan/denna sida alltför länge. Å andra sidan säger tycker du att det hjälper dig, och då borde han kunna glädjas åt det. Tala om hur du känner och varför, så kanske han förstår bättre. Hoppas Ni löser det hela och hittar någon variant som båda är nöjda med.

/M.v.h  Pelle