Hur kan man hjälpa sin dotter med BDD?

[Anonym]

Hej jag är ny här.Bra forum.Har en 16-årig dotter med BDD.Vi förstod att hon led av BDD när vi läste artikeln om Malin i GT i början av hösten. Enligt henne själv har hon lidit av BDD i ca ett och ett halvt år.Hon tillbringar 4-6 timmar framför spegeln innan hon ska gå till skolan,kommer sen ofta inte iväg ändå,gråter.Har nästan inget socialt liv längre från att ha varit väldigt utåtriktad.
Är nog ansedd som väldigt söt av jämnåriga.Kuratorn på hennes skola har skickat en remiss till BUP Östra där man behandlar OCD,anorexi osv. Där är långa väntetider och jag är orolig att det inte finns tillräcklig kunskap om BDD.Har någon här tips om hur man kan hjälpa sin dotter?Håller på och översätter Arie Winograds Ten Steps for Treating BDD från denna sidan.Har viss teaurapetisk
erfarenhet genom mitt jobb.Försökt bekräfta min dotter för vad hon ÄR inte för hur hon ser ut eller presterar.Försökte ett tag hjälpa henne att sminka sig på morgonen men det blev för ångestladdat.Har svårt att se vad som utlöst hennes BDD,många faktorer kanske,när hon var 14 kom hon i kontakt med hippa äldre killar och blev nog en "barbie" för dom.

[Malins mamma]

Hej!
Ledsen att din dotter också har fått BDD. Det är inte så lätt att veta vad man ska göra, man känner sig väldigt maktlös som förälder och sjukdomen BDD är stark och svår att stå emot för den drabbade.
Jag tycker att allt du har gjort hittills är mycket bra.
Kunskapen om BDD är tyvärr inte speciellt stor ännu varken bland läkare, psykologer eller allmänhet, men om man hittar en behandlare som använder KBT-terapi och är van att arbeta med OCD-patienter så får man vara ganska nöjd.
Behandlingen av BDD är ungefär  samma som vid OCD men det är naturligtvis en mycket stor fördel om psykologen/terapeuten har kunskap om BDD och vet hur den fungerar.

Jag vill rekommendera dej att försöka få tag på boken "The Broken Mirror" och att både du och din dotter läser den (om ni inte redan har gjort det). Du kommer att få större förståelse för hur din dotter har det + mera kunskap om sjukdomen BDD, din dotter kommer att känna igen sig i många av exemplen och och förhoppningsvis få bra sjukdomsinsikt. (Boken finns ju bara på engelska än men just berättelserna om olika BDD-drabbade personer är ganska lättförståliga även om man inte är så bra på engelska).

Sömnen verkar ha en stor betydelse för hur mycket man lider av sin BDD. Att sova regelbundet och tillräckligt mycket är viktigt ... men jag vet att det är svårt om hon, liksom Malin gjorde, går upp flera timmar innan skolan börjar. Det är iaf bra om dottern är medveten om sömnens betydelse.

Ja, dethär är vad jag vill råda dej till i första hand, andra har kanske flera förslag.

Jag vill också önska dej välkommen hit till forumet, det är trevligt om vi blir flera BDD-mammor här.

Hälsn. Malins mamma

[Anonym]

Hej

Jag är också mamma till en flicka som vi misstänker lider av BDD. Jag känner igen allt som du skriver. Jag har inget råd till dig eftersom vi själva inte vet vad vi skall göra. Mitt i eländet är det ändå "skönt" att höra att man inte är ensam.

[Rebecca]

Hej jag är mamma .till 16-åringen. Tack för era svar,bra om man kan stödja varandra även om man har svårt att veta vad man ska göra. Jag har börjat försöka med s.k. sociala berättelser. Jag skriver ner dom till min flicka, förhoppningen är att hon också ska vara med att utforma dom. De kan se ut så här:När en person tittar på dig tror du att hon/han tittar på din finne på kinden men istället tittar hon/han på dina uttrycksfulla ögon eller När du tillbringar 30 min framför spegeln på morgonen eller 5 timmar ser du likadan ut i andras ögon. För så är det. Men när du tillbringar 30 min mår du bättre och är gladare och blir då mer positivt bemött av andra människor Kram mamma. Detta är väl inget stort men faktum är att min dotter faktiskt verkar ta till sig dom lite.
Dom ringde från skolan härom dagen vår dotter har för stor frånvaro,det funkar inte längre. Klumpen i magen bara växer...

[16-åringens mammma]

Funderar på att själv skicka iväg en remiss till BUP som jag själv har skrivit. Hörde talas om någon annan som gjorde det, man har tydligen rätt till det. Ska man få hjälp måste man ligga i (inte lätt om man mår dåligt)

[danny_24]

bästa rådet för er mammor kan nog vara att prata med någon som har haft svår bdd men lyckats ta sig ur d!!
Tex jag själv, har haft bdd i 10 år nu men tror jag har den under kontroll nu.
Det som får mig att inte tänka att det är 10 bortkastade år är att jag har möjlighet att hjälpa alla er som direkt eller indirekt är i kontakt med denna hemska sjukdom

[danny_24]

maila gärna mig om ni vill veta något sandahl_10@hotmail.com

[16-åringens mamma]

Min dotter och jag har träffat många psykologer och kuratorer senaste veckorna. Vi skickas runt på olika BUP-mottagningar här i Göteborgs-området. På OCD-mottagningen, Östra får vi beskedet att de inte behandlar patienter med BDD. Ingenstans verkar det finnas kunskap. Anti-depressivt medel erbjuds och möjligtvis KBT på en BUP-mottagning som redan skickat oss vidare eftersom de inte ansett sig ha kunskap. Någon annan som har liknande erfarenheter? Tack danny, Malins mamma och alla andra på detta forumet som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

[Anonym]

Jag är oxå mamma till en dotter som har BDD. Hon fyller nästa gång 18 år och har varit sjuk sedan 13 års åldern = 5 urjobbiga år för oss båda. Vi fick äntligen ett namn på problemet via artiklar i några tidningar. Hon insåg själv att hon är sjuk. Hon kan inte se sig själv i spegeln och jag måste hjälpa  henne "dölja" prickarna som hon tror sig ha, annars bryter hon ihop av ångest. Jag vet inte hur många mornar vi stått och gråtit på badrummet... Ofta missar hon bussen och får då ångest för att hon missar skolan. Hon har oxå börjat få gråtattacker , känner sig ledsen osv.  Hon har fin hy och är söt och intelligent. Har sedan i våras sällskap av en jättego kille - det har gjort henne gott. Han stöttar henne och när hon är hos honom är det han som måste hjälpa henne med ansiktet. Som person har hon allderles för höga krav på sig själv. Nu har vi varit hos psykolog på BUP och det är dags att starta någon behandling. Har någon erferenhet av fungerande sådan, så är jag tacksam.
Uppgiven mamma

[Anonym]

Jag är oxå mamma till en dotter som har BDD. Hon fyller nästa gång 18 år och har varit sjuk sedan 13 års åldern = 5 urjobbiga år för oss båda. Vi fick äntligen ett namn på problemet via artiklar i några tidningar. Hon insåg själv att hon är sjuk. Hon kan inte se sig själv i spegeln och jag måste hjälpa  henne "dölja" prickarna som hon tror sig ha, annars bryter hon ihop av ångest. Jag vet inte hur många mornar vi stått och gråtit på badrummet... Ofta missar hon bussen och får då ångest för att hon missar skolan. Hon har oxå börjat få gråtattacker , känner sig ledsen osv.  Hon har fin hy och är söt och intelligent. Har sedan i våras sällskap av en jättego kille - det har gjort henne gott. Han stöttar henne och när hon är hos honom är det han som måste hjälpa henne med ansiktet. Som person har hon allderles för höga krav på sig själv. Nu har vi varit hos psykolog på BUP och det är dags att starta någon behandling. Har någon erferenhet av fungerande sådan, så är jag tacksam.
Uppgiven mamma