Igår var jag till Mora en sväng, och vid ett tillfälle stack jag för att småhandla lite på Statoil.
Medan jag gick runt och funderade råkade jag passera ett ställ med solglasögon, och som typisk BDD-patient ägnade jag en del tid åt att spegla mig i bågarna.
Det var nu som jag upptäckte något mycket intressant: de konvexa bågarna avbildade mig på precis samma sätt som vanliga närbildsfotografier (vilket ju är väldigt logiskt, eftersom kameralinsen är konvext formad).
Jag såg PRECIS lika jävlig ut i bågarna som på vanliga kort: konvext deformerad.
Sedan speglade jag mig i ett par plana glasdörrar, och då såg jag genast mycket bättre ut.
Jag har fått reda på att vår kamera fungerar på det sättet att den tydligen avbildar saker mycket mer naturligt, om man fotograferar från ett mindre avstånd (3-5 meter) och zoomar in; och mycket riktigt, det stämmer: saker och ting ser *alltid* mycket mer naturliga ut om man man fotograferar dem på det sättet.
Det är så jag har fotograferat mig själv på mina nyaste kort: på ett avstånd av tre meter, inzoomat.
Kameror ÄR tydligen opålitliga, i alla fall från nära håll.
