Jag berättade nyss för en tjejkompis om mina misstankar för BDD:n. Hon är egentligen den första som ens engagerat sig och frågat något.
Hon hade sett outsiders iaf, det var bra. Men länkade lite också, men iaf. känner mig jättenervös.
det var inte meningn att jag skulel berätta för henen alls, men vi kom in på sånna ämnen.
men ibland är hon en riktigt bitch och garg.
Men aja, nu är det gjort. sen får det väl bli som det vill.
Hah det är sjukt egentlinge, har ju funderat på att berätta för mina föräldrar, men jag väger mellan två saker. berätta om BDD:n eller fråga om jag får typ ta bort lite med laser.
Liksom, vilket borde jag gör och vilet inte?

Vill göra båda två.
Men vet att bara att berötta är rätt. men avd fan hjälper det? jag komemr ju alltid vara lika ful, även om jag hamnar hos psykolog och blir bättre,