PARADISET!

[Anonym]

Jag har på senare tid börjat få extrem panik över min hud. Minsta lilla prick kan få mig att stanna hemma från skolan i dagar.

Men nu har jag kommit på ett litet mirakel. Det har nämligen öppnat ett solarium rönt hörnet, OBEMANNAT och allt. Det har öppet från 06.00-22.00 och det ligger precis runt om hörnan. Problemet att ta sig dit utan smink, men nyligen kom jag på en lösning på även det problemer. Man kan gå genom källaren och ut genom garaget. Då hamnar man prec?s utanför paradiset. Jag solar, solar och solar, blir brun..inbillar mig att jag kanske, kanske är lite mindre ful.

Oroar mig för vilka konsekvenser mitt solande ska få men orkar inte tänka på det nu. Försöker liksom klara av en dag i taget.

Jag är alltid så löjlig och dum. Jag tror att om jag bara tex solar eller tonar håret eller liknande ska jag se ut precis som mina ideal. Jag väntar mig alltid samma drastiska förändring, men blir lika besviken varje gång. Tanken att aldrig kunna känna sig nöjd med någonting knäcker mig, äcsh ja ni vet hur det är!

Någon som känner igen sig eller bara har lust att komma med lite feedback?

/ Helena

[Smilla]

Du är varken löjlig eller dum!!! Det är klart att man hoppas att man ska kunna bli mer nöjd med sig själv! Jag tror att vi alla gör olika saker för att vi hoppas att vi då ska se bättre ut. Jag är likadan, men just nu får jag inte sola för min psykolog... Jag måste utsätta mig för den ångest det ger att vara blek, för att med tiden kunna bli bättre...

Min psykolog säger att man ska vara uppmärksam på när man kritiserar sig själv på det där sättet, tex att tycka att man är värdelös eller löjlig. Det gör bara saken värre. Försök att i stället säga till dig själv att du har det väldigt jobbigt just nu och att det inte är så konstigt att du försöker hitta olika sätt att må bättre. Men det är ju förstås jättesvårt att tänka så - man måste träna på det.

Egentligen är det så att det enda som hjälper en att må bättre (på lång sikt) är kognitiv beteendeterapi. Om du är intresserad av att prova på det så finns det en sida med en lista på en massa KBT-terapeuter. www.kbt.nu. Kolla där!

Dessutom tycker jag att det är bättre att du solar just nu så att du är lite mer nöjd med dig själv på kort sikt! Bättre det än att vara jättedeppig!

/Smilla

[lillahelena]

Tusen tack för ditt svar Smilla, skönt att någon förstår mig. Jag håller också med om att det är bättre att i alla fall kunna känna sig lite mindre ful nu. Känns som att det spelar störst roll i denna ålder jag är i nu (17).

Min psykolog har också sagt det där med solariet, att jag borde låta bli, men det går inte. Smiter dit i alla fall.

/ Helena

[Smilla]

Hej Helena!
Går du i KBT nu? Annars borde du börja med det tycker jag. Du får ju såklart göra precis vad du vill! - men om jag får ge dig ett råd så skulle jag börja idag. Jag fick BDD när jag var ca 15 (kommer inte riktigt ihåg längre) och idag är jag 35. Även om man inte ska älta det som hänt så ÖNSKAR jag att jag hade fått hjälp när jag var 17, som du. Det är lättare att utmana sjukdomen ju tidigare man börjar.

Om din psykolog säger att du borde låta bli att sola så ska han/hon också hjälpa dig med metoder hur du ska klara av det. Har ni t ex tränat tillsammans på stan. då gör man så att du går ut med mindre och mindre smink (i LÅNGSAM takt förstås) alternativt mindre och mindre brun och så får du hjälp av terapeuten att hantera ångesten som kommer och att stanna kvar i situationen tills ångesten släpper. Det är faktiskt en metod som fungerar! Även om man inte tror det innan. Det tar ju förstås ganska lång tid men det är absolut värt det!!

Så jag hoppas verkligen att du kan få rätt hjälp! Det kan göra att du sen känner dig mycket friare under alla år som kommer!

Stor kram!
/Smilla

[lillahelena]

Hej Smilla

Återigen tack för ditt svar. Nej det är inte KBT jag går i nu. Vi pratar mest och försöker ändra mitt tankesätt. Går väl sådär. Hon är jättesnäll och skönt att ha någon att prata med. Men vad ska hon göra liksom, svänga med sitt trollspö och så vips är jag vacker? Det går liksom inte. Är det bara jag som är kritisk?

Jag och min psykolog har också pratat mycket om plastikkirurgi. Jag har hela tiden operationerna i bakhuvudet. Det känns som en säkerhet liksom. Jag vet att om allt går åt helvete och jag bara inte orkar mer så kan jag alltid ta till operationerna.

Även om min psykolog kan få mig att någon gång tycka att jag är OK kommer jag inte bli nöjd. Jag tänker inte leva med det så är de bara

[Trasig]

Hej!

Jag solar också som en tok! Känner mig så mycket finare när jag är brun. Försöker dock att dra ner på det lite grann... Har fått rynkor runt ögonen- blää! Så nu har jag ett problem, jag vill vara brun - men är livrädd att åldras i förtid. Varvar därför ibland med brun-utan-sol, men det är så tråkigt att smöra in och det blir så "flammigt" efter några dagar.