Att klara sig utan mediciner

[Anonym]

Jag har läst många inlägg här på forumet och fått uppfattningen att de flesta har "valt" att äta någon typ av medicin för sin BDD. Undrar om någon här är motståndare till de traditionella medicinerna och försöker klara sig utan och hur det går? Någon som har försökt med enbart terapi t ex KBT?


//M

[SpegelSpegel]

Jag äter inga mediciner för tillfället, av den anledningen att de antidepressiva jag prövat och gått på under längre perioder ej har haft ngn positiv effekt på mig utan enbart obehagliga biverkningar.

Tror att det kan finnas mediciner som skulle kunna hjälpa mig mer, men alla läkare jag pratat med har vägrat erkänna BDD som sjukdom, så jag är rädd att bli felmedicinerad och orkar för tillfället inte ta itu med att ringa runt till en massa ställen, träffa läkare och bli synad och bedömnd, försöka förklara hur jag mår och bli hånad, försöka övertyga en läkare om att jag vet bättre än honom vilken medicin som skulle passa mig osv. Kanske när jag får en bättre period.

[Ilona]

Jag ville inte ha medicin, men var inte tillräcklig envis och nu ger jag det en chans. Vill egentligen inte, men vad har jag att förlora? Just nu spelar ingenting någon roll. Och för den delen pratar jag om medicin mot depresion (och ångst också tror jag).