orkar inte

[rosebud]

vilket fiasko.....

skulle på fest med två tjejkompisar och sedan ev utgång efter det

det hela slutar med att min pojkvän får komma och hämta mig från festen för att jag fick en atack när jag träffade min kompis som jag inte träffar så ofta...

hon är så snygg och klär sig alltid enligt senaste modet och har allt som jag inte har...

tilll råga på allt så knäppte mina andra kompis ett kort på mig med mobilen och sen var de liksom kört... ljuset i badrummet gjorde att jag såg hemsk ut och sen var kvällen slut för min del

min kille blir arg på mig för han vill att jag ska ut och ha det kul..

men jag vill bara sitta hemma långt från allas ögon

orkar inte med mig själv längre

det gör nog inte han heller


någon som känner igen sig?

[Malins mamma]

Rosebud, det är synd att jämförandet (som är en del av BDDn) får såna tråkiga följder.
Det finns några bra tankar i T. Cash:s bok om att jämföra sig med andra:

1. "Ingen, utom jag, väntar sig att jag ska se annorlunda ut."

2. "Ingen, utom jag, klagar på mitt utseende."

3. "Ingen är perfekt, även fotomodeller blir retuscherade."

4. "Man behöver inte ha ett perfekt utseende för att vara attraktiv."

5. "Det faktum att jag tycker att någon är snygg har ingen inverkan på mitt utseende, jag blir inte ful för att någon annan ser bra ut."

Tänk också på att du pga BDDn inte ser dig sjäv som andra gör. Det är mycket möjligt att din kompis tyckte att DU var mycket snyggare än hon.

Det är iaf positivt att din kille försöker få dig att gå ut och ha kul, det är inte bra att isolera sig.

Hälsn. Malins mamma

[vinterglas]

Malins mamma

Hmm, dom där tankarna tackar jag för.
Kan behöva bära med mig dom längst bak i hjärnan och ta fram när dåliga tankar kommer.

Tack.

J

och rosebud

trist med kvällen :/

[Anonym]

Rosebud!

Känner igen mig som fan...

[vinterglas]

:/ :/

Fy, stackars er som har det så.
Min kvll brukar oftast vara hemsk och jag tycker jag är fulast och allt tills jag umgås med mina vänner. då orkar jag inte bry mig längre.

MEn det är olika, beror på vad man ska göra.
Jag skulle lätt cutta festen också... som tur är går jag inte på fest, fast mina kompisar vill alltid att jag ska.

[rosebud]

jag behöver lära mig de fem punkterna utantill att ta fram när de behövs ( varje dag) så att de sitter lika benhårt som just nu motsatsen gör....

spec punkt nr 5!

 jag har inte sett det ur den synvinkeln förr att mitt utseende inte hänger på hur ngn annan ser ut...

För mig har det alltid varit så!

 Att jag jämför mig och upptäcker att andra är så mkt bättre och finare än jag..

Men att ha hittat hit har hjälpt mig en liten bit på vägen

(även om jag trillade dit i lördags)

jag går in flera grr pr dag och tar del av vad ni andra skrivit  

Jag ser nya saker varje dag som har att göra med min uppfattning om mig själv som jag inte sett förut

Vore tacksam för praktiska tips när det blir dags för fest nästa gång

Vill ju berätta för min kompis men är rädd att hon då ska se mig med samma ögon som jag själv...

[vinterglas]

rosebud

Angående att berätta för en kompis, varför skulle hon se på dig på ett annat sätt en tidigare?

Hon ändrar med stor sannolikhet inte uppfattning om dig och ditt utseende.
Däremot kanske hon tar hänsyn till att du kanske inte alltid är så pigg på att göra saker med mera.

Jag har berättat för 3 kompisar. Varav en jag umgås med varje dag.
Det var jäkligt skönt att berätta. Bara såt att någon vet, även om den inte förstår.

Att du berättar tror jag inte förändrar något mellan er.
______________

Jag lär m ig mycket på sidan också, men har lyckats förlora "kampen" mellan tors-söndag.

Idag har jag iaf inte rört mit ansikte. Elelr jo lite.... men jag förstörde inget.

Måste verkligen klara en vecka.
wen bit i taget
förra gången klarade jag 3 ½ dag.
Nu satsar jag på en vecka.

Jag måste... urk
men det är bra, för jag känner hur jag hålelr på att förändra mitt sätt och förhållande till min hy. Men det är grymt jobbigt

[Malins mamma]

Rosebud, det är omöjligt att din kompis skulle kunna se dig med samma ögon som du ser dig själv, så det behöver du inte oroa dig för.
 
Praktiska tips: Det jag skulle rekommendera är att du börjar öva dig på att känna igen BDD-tankarna.
Som du vet är BDD en tankesjukdom, det är dina tankar som gör att du mår dåligt.
Det var det du TÄNKTE som gjorde att du fick en attack så att din kille fick komma och hämta dig, inte de faktiska omständigheterna, eller hur?

Det första steget är alltså att känna igen BDD-tankarna, försök att "sakta ner" dina tankar och lägg märke till vad du tänker varje gång det börjar kännas obehagligt.
 
Det andra steget är att du undersöker det du tänkte, om det är sant eller inte. Det viktigaste i denna del är att komma ihåg att det du tror, "vet"  eller tycker, eller känslan du har, INTE är något bevis för att det skulle vara sant. Känslor kommer ifrån vad man tänker och om tanken är fel så kan inte känslan vara något bevis för att tanken är sann. En känsla är inget faktum.

Det tredje steget är att du har en alternativ tanke att ersätta den felaktiga tanken med.  Den alternativa tanken ska vara realisktisk och baserad på fakta, inte på antaganden och känslor.

Att hitta alternativa tankar kan vara svårt i början, här tror jag att man skulle ha nytta av en KBT-terapeut som är van. Annars så finns det rätt så mycket skrivet här och på BDDCentral, om man hittar det.

Om du vill får du gärna skriva ner nån tanke eller uppfattning du har (som gör att du mår dåligt), så kan jag försöka hitta en alternativ tanke.

Ps 1. Jag har för närvarande ingen internet-uppkoppling hemma, sitter på jobbet just nu men är ledig i morgon. Jag vet inte när det blir ordnat men hoppas det blir så snart som möjligt.

Ps 2. Malin och Henrik åkte till Gran Canaria igår och de blir borta en vecka. Malin bad mig hälsa att hon har en del mail att besvara men det får bli sen när hon har kommit tillbaka.

Mvh Malins mamma

[rosebud]

Hej

tack för svaret det betyder så mycket!

Har nu börjat förstå att jag är "felprogrammerad" att tro att min utsida och insida är samma sak....

Paradoxalt nog är jag ju en mogen kvinna med livserfarenhet och en stor förmåga att hjälpa andra!

Jag hade det otroligt tufft i uppväxten och tonåren och tror mina problem kommer därifrån..

Jag har alltid "stött" bort mina killar med en viss teknik dvs att övertyga dem om att jag inte duger det finns 1000 sätt att göra det på....

När jag nu börjar förstå att mitt sätt att tänka är felaktigt så kan jag med hjälp av den här sidan just som du skriver sakta ner tankarna..

när de nu kommer smygande är jag mer beredd än jag var förut!

Men det kommer situationer hela tiden som tex när jag och min sambo möter en bekant till honom som jag inte känner igen (han har ett stort kontaktnät)

Då får jag en instinkt som säger åt mig att fly för jag klarar inte av att bli sedd och bedömd ur vännens perspektiv... Jag är övertygad om att hans kompis undrar vad han ska med en sån som mig till...
det är väl ett exempel på en felaktig tanke ? Det  blir väl snarare så att de tycker jag är konstig än ful när jag bara glider förbi...

Har berättat för min syster nu---hon lyssnade men jag tror inte hon förstod hur pass mycket det upptagit mitt liv och sätt att agera...
men nu är det sagt och det känns skönt(hon hade aldrig märkt att jag har de här problemen)

Jag förstår att jag har ett jättejobb framför mig om jag ska komma ur mitt tankesätt och kanske gör jag det inte till 100 men om jag kan minska det så skulle det vara en lättnad bara det

mvh A

[Malins mamma]

Hej rosebud!

Jag blev inte ledig idag ... för mycket att göra på jobbet. Ska försöka svara lite snabbt.

Det var ett bra exempel. Du klarar inte att bli sedd och bedömd ur vännens perspektiv och du är övertygad om att kompisen undrar vad din kille ska med en som som du till.

Några saker att tänka på:

1. Man kan inte veta vad andra tänker.
2. Du drar slutsatsen att eftersom du tänker en sak så måste det vara sant. Det är inte så.
3. Inse att detta är dina EGNA tankar som du överför på andra.

Istället för att försöka lista ut vad andra tänker om dig så behöver du lära dig att acceptera att du inte vet vad de tänker och att det inte är viktigt att veta det.

Mvh Malins mamma

[rosebud]

om jag tolkar det rätt är den här Tankesjukdomen en form av ett slags "kontrollbehov"??

Jag har ochså börjat se att den påverkar mig i annat än just spegel fobin...

Jag har ochså problem med att förstå att jag är omtyckt för den jag är....

Tror alltid att mina vänner och min kille är med mig för att inget bättre finns just nu...

Är det någon som känner igen de tankegångarna?

Hela mitt liv är rätt upp och ner just nu just pga av att jag ser hur jag levt med det här tankemönstret så länge men ochså hur det påverkat mig och min omgivning...

Jag drar mig för att söka hjälp då jag förstått att kunskapen om det här inte är stor hos de läkare som ev kan remittera till KBT

tack jojoplaneten och Malins mamma för era svar

[vinterglas]

rosebud

Jo absolut, de där tankegångarna har passerat i min hjärna alltför många gånger. Men jag har börjat inse att det faktiskt inte är så.

(urk, igår lyckades jag pilla sönder hela ansiktet typ GAH! VArför? :/)