Alltså, jag orkar inte...

[ocdbddkillen32]

Har inte skrivit här på hur länge som helst, men jag lider fortfarande lika mycket av mitt bddtvång....man inser att det är så sjukt och man blir inte yngre ändå så fortsätter skiten i vanlig ordning med att titta/tänka dagligen på acne och acneärr. Hur länge skall man orka? Är det inte dessa tvång så är det djup nedstämdhet med hjärnan ifrånkopplad som resultat.

[studsbollen 87]

Du får kämpa och försöka göra så mkt roliga saker som du klarar av. För mig blir det bättre om jag lyckas gå och inbilla mig att ärren försvinner. De kanske gör det en dag, Man kan leva på hoppet.
    Dessutom ska inte acneärr få förstöra nåons liv. Du måste kämpa emot ditt problem, så du inte blir helt fixerad. Tänk att det är DU och... 1000 platser längre ner på listan, är dina acne ärr. Det är DU som betyder någonting, inte ärren. Du måste hitta andra saker som du gillar med dig själv. Tänk att jag är snäll, rolig... eller vad du nu kan komma på... Så även om du var världens fulaste människa, så skulle det inte ha någon betydelse. Du får tänka att du har världens vackraste insida, som du ska visa.
    Om man älskar någon, så tycker man att den är lika sexig och undebar, även om personen har råkat få typ frätande syra i ansiktet. Kärlek är större än så. Vänskap också.
    Sen har vi alla de ruskiga falska människorna i världen, som bara går på utsidan. De kan ju få bli kära i varandra och utveckla sin ytliga värld långt borta från andra som har en insida och en hjärna.

MVH: ME

[amav]

Har du prövat KBT? SSRI-preparat?