jag behöver råd

[Anonym]

Jag skrev ett inlägg förra veckan om min 12-åriga dotter som troligtvis har BDD, jag vill få henne att föstå att hennes tankar om utseendet handlar om en sjukdom.Jag fick många tips och jag har försökt prata med henne , försökt läsa upp Malins mamma BDD-tankar och försökt få henne att lyssna men hon vill inte lyssna, inte läsa om andra som känner sig fula.Hon blir bara arg och ledsen.Ska jag fortsätta försöka få henne att lyssna eller finns det något annat sätt att få henne att förstå.Hon mår ju så dåligt  hela tiden.

[Malins mamma]

Hej!

Att få insikten att man har en psykisk sjukdom och inte fel på utseendet är en process som kan ta lång tid. Om du har läst här på forumet och i tidningsartiklar så ser du att även de som är vuxna och har mycket kunskap om BDD, som Malin, Mattias och Helen har svårt att tro att det inte är fel på utseendet. De har kommit fram till att de har BDD men tycker ändå att de har nån utseende-defekt. Det är så BDD är.

(Det finns också BDD-drabbade som aldrig får sjukdomsinsikt, fast de har kunskap om BDD, de är helt säkra på att de ÄR jättefula och inte kan/får visa sitt hemska utseende för andra. I själva verket ser de bra ut men det kan de inte se själva.)

Det bästa sättet att komma underfund med att man har BDD är att komma på det själv genom att läsa om andra, eller prata med andra, som har det likadant. Det finns också ett ingående BDD-test i Dr Claiborns Workbook, förutom det grundläggande som som jag skrev om i tråden *BDD eller inte*.

Om Frida varken vill läsa själv eller lyssna på vad du säger är det kanske bäst att du låter bli att övertyga henne. Jag tror inte du kan få henne att förstå vad du än säger, hon måste komma underfund med det själv.

Försök istället prata om hur hon mår och att hon kan få hjälp att må bättre. Hade hon fått någon medicin ännu på BUP? Det är ju många som har blivit av med de värsta tankarna på utseendet genom rätt medicin.  

Köp hem Damernas Värld och Veckorevyn med artiklarna om BDD (om du inte redan har gjort det) och låt dom ligga framme, kanske är hon lite nyfiken på vad BDD är och läser när ingen ser.

Mvh Malins mamma

[Anonym]

Tycker du ska göra som "mailns mamma" sa, köp hem tidningar, lägg fram olika artiklar osv. Jag är SÄKER på att så fort hon får chansen kommer läsa de här artiklarna, när människor runt om henne är utom synhåll. Jag hade svårt att acceptera min diabetes i början och sa att jag vägrade läsa böcker, tidningsutklipp och dylikt som min pappa tog hem till mig.

Men så fort han var på jobbet eller var och handlade, så läste jag de där artiklarna och böckerna iaf. :smirk: Man vill som ung tonåring bara inte erkänna att man egentligen vill läsa det där och att man tycker om att folk bryr sig.

Fortsätt och bry dig, det är bara bra! Hon kanske låter negativ till det du gör elelr säger, men innerst inne är hon tacksam! Och är hon inte det nu, så kommer hon vara det när hon blir emr mogen och äldre.

Kram/ Sara

[dessanm]

Det kan också fungera om hon får höra från någon annan med BDD att hon faktiskt har BDD... Om du vill så kan jag prata med din dotter via mail. Det kanske även kan kännas lättare för henne att prata om problemet med någon som har samma problem.

Maila mig om du tror att det kanske kan va något.

miss_dessan@hotmail.com

[Fridas mamma]

Hej !
Nu har det gått drgt en vecka sedan jag bad om råd hur jag skulle få min dotter att förstå att det handlar om BDD .Hon har under denna tid haft mycket problem med magen p.g.a. dålig kosthållning  och då har tankarna om hennes utseende varit mindre starka.Som om ångesten istället har lagt sig i magen.Nu är magen bättre och tankarna om hennes hemska utseende är ännu starkare, det enda hon vill är att göra en skönhetsoperation.Vi försöker bemöta detta med att det kanske handlar om BDD men detta vill hon absolut inte höra tala om.I ren ilska idag läste hon faktiskt igenom tankar om BDD och artiklar i Veckorevyn och Damernas.Hon tyckte inte att detta alls stämde in på henne men hon har i varje fall läst.Jag tänkte nu fortsätta med att göra det enkla BDD-testet med henne.
Som svar på Malins mammas fråga om medicin så har detta ej varit aktuellt eftersom man på BUP inte tycker hon ska medicinera, de tycker inte heller att hon kan gå i KBT eftersom hon inte har någon sjukdomsinsikt- det känns bara som ett skämt !
Vi föräldrar ska nu efter 3 månader få träffa en barnpsykiater- strålande va!
Man kan ju tycka att man måste sätta in lite snabbare insatser när det handlar om barn som missar skolan och blir alltmer isolerade hemma.
Fridas mamma

[Malins mamma]

Hej!

Att Frida inte ens vill höra talas om BDD beror nog på att hon är säker på att hon har nåt fel på utseendet, därför ser hon skönhetsoperationen som enda utvägen. BDD-drabbade SER ju faktiskt "defekter" som är minimala eller inte finns alls. Hon tycker troligen att BDD inte stämmer in på henne för att "hon är ful på riktigt".
 
Det är kanske lättare att få henne att inse att hennes beteende inte är normalt. Du kan tala om för henne att de som är fula på riktigt kan gå i skolan ändå. De som är fula på riktigt står inte flera timmar framför spegeln. De som är fula på riktigt kan vara ute med kompisar. De som är fula på riktigt mår inte på långa vägar så dåligt som BDD-drabbade gör.

Ni tycker såklart att det är jobbigt att Frida inte kan förstå att hon har BDD, jag kan tänka mig att Frida också tycker det är jobbigt om hon tycker att ni inte förstår henne. Även om hennes självbild inte är sann så är den verklig för henne.
Du kan be henne att rita ett självporträtt hur hon tycker att hon ser ut. (Lägg märke till om hon är noga med små detaljer = tyder på BDD) Be henne berätta hur hon tänker, vad hon är rädd att ska hända om hon går till skolan, varför det är så viktigt att sminket är perfekt. Låt henne förklara sin situation UTAN att säga emot henne (typ: ?Nej du ser inte alls ut sådär. Ingen kommer att tycka du är ful.? Såna saker kan du säga vid andra tillfällen men inte just vid det tillfället när du ber henne berätta om hur hon tänker och känner.) Jag tror det är viktigt att hon får veta att ni bryr er om och förstår hur HON känner. Förhoppningsvis blir hon mera intresserad av att lyssna på vad ni säger om hon VET att ni förstår henne.

Ang medicinering: Jag pratade med Malin och hon trodde att de troligen har nån åldersgräns för sån medicin som skulle behövas. Jag vet inte vilken ålder det skulle vara men Rebecca, du som är (var) 16 år, hur var det för dej, har du fått nån medicin?
Ta iaf upp detta med barnpsykiatern.

Ang KBT: Om Frida är övertygad om att hennes enda problem är nåt fel på utseendet så är hon nog inte så motiverad att börja med KBT-övningar så jag förstår på sätt och vis BUPs inställning där. Men de borde ju ha nån annan strategi för att GÖRA henne motiverad. Här tror jag det är viktigt att psykpersonalen känner till hur BDD-drabbade tänker för att kunna komma på vad de ska göra.

Ang skönhetsoperationer: Det är väl åldersgräns på såna?.? Åldersgräns kan vara både bra och dåligt för Frida. Bra för att hon inte kan tvinga sig till en operation. Dåligt för att läget  kan kännas hopplöst för henne, hon står kanske inte ut med tanken att må så dåligt i fem, sex år till.

Ang psykvården: Ja, vad ska man säga? Jag kan ?trösta? dig med att vår Malin inte än idag (efter 14 års BDD!!) har fått komma på nån KBT-behandling. Hon har visserligen gått hos en psykolog i flera år men fick inte nån behandling som hjälpte. En remiss skickades i januari för att hon skulle få komma till en KBT-kunnig psykolog, hon har fått besked om vad han heter men sen har det inte hänt nåt mer än. Jag är väldigt glad över att Malin har sjukdomsinsikt, även om det inte botar BDDn så vet hon att det är en sjukdom hon har.

Nu när Frida iaf har läst om BDD så vet hon om att det finns en sån sjukdom, men hon behöver troligen tid på sig för att kunna börja överväga att hon möjligen kan ha den sjukdomen. Var beredd på att det kan dröja ganska länge.

Mvh. Malins mamma

[Fridas mamma]

Frida har idag gjort det enkla självtestet och har förstås svarat ja på alla frågor.Någonstans tror jag att hon kanske börjar fundera på om det verkligen kan vara så att det hon ser i spegeln inte stämmer med hur det är egentligen, ett klart framsteg.Nu vill Frida ha kontakt med någon yngre med BDD som har sjukdomsinsikt- kanske för att fråga hur de tänker om sin spegelbild, hon undrar därför om det finns någon som har MSN-messenger, eller om hon kan komma i kontakt på annat sätt med t.ex. Rebecca.

[Anonym]

Hejsan..Vad glad jag blir att höra att hon faktiskt börjar tveka om det stämmer det hon ser i spegeln. Håller med..ett stort framsteg!!
Hon får mer än gärna prata med mig!! Det kanske är lättare för henne som hon säger genom att skriva på msn och inte prata genom telefon, iaf i början.  Hon kan skriva sin msn till denna adressen:anette.lindmark@telia.com om hon vill.. Mvh Rebecca