Varför är det så svårt? Så svart att bli nöjd? Bdd förstör mitt liv. Jag önskar att jag inte brydde mig om mitt utseende. att jag inte va så ytlig. Men det går inte att ändra på. Varje dag tänker jag på det varje minut. Och ingen verkar förstå det. Min pappa skyller på alla Tv programm och tidningar. jag har slutat att gå ut med mina vänner. jag trivs inte bland folk längre, det känns som om alla tittar på mig och att jag ser konstig ut. För ett år sedan var det inte lika dåligt. det var inte helt bra men det var inte så som nu. Då gick jag ut en gång varje helg iallafall med mina kompisar och hade kul. det är omöjligt idag. jag kan inte ha kul längre jag oroar mig bara för att jag är ful. Jag har varit på mitt land hela sommaren där jag isolerat mig med min familj. jag har knapt pratat med mina vänner.
Pojkvän är inte att tala om. jag klarar inte av det
jag har inte haft pojkvän sen jag var 16 och det är mitt enda förhållande jag haft, det varade bara någon månad. jag känner mig alltid ful för killar nuförtiden och kan inte slappna av och känna mig bekväm.
Plastikkirurgi har blivit mitt stora inträsse. jag köper alla tidningar som publicerar någon artikel om ämnet och tittar på både extreeme makeover och the Swan. Själv lyckades jag övertala mina föräldrar till en operation av näsa och haka för 45000 som jag genomförde för i april i år. jag hoppades att allt skulle gå bra men det gjorde det inte. jag trodde att kirurgen var en av de bästa han är känd och har varit med på Tv. Allt gick för fort, han verkde inte lyssna på mina önskemål och gjorde som han ville. Jag ser ingen skillnad från innan och efter operationen. Ibland inbillar jag mig att mina föräldrar övertalade honom att inte ändra något och låta mig tro att han gjorde det. det plågar mig så mycket. Jag vill bara bli vacker. Jag har bokat en tid för läppförstoring hos en annan klinik. den är om en månad idag. Det är en kvinnlig läkaere som verkade bättre mer förstående och lyssnade hur jag ville ha det. hoppas det blir bra den här gången. jag vill ändra på allt. Jag vill göra en ny näsoperation och hakoperation. Jag vill dra bak öronen lägga in kindbensproteser förstora brösten och skaffa porslinsfasader. jag tror att jag kommer bli lyckligare då. vem vet? jag tänker på det varje dag hur jag ska få ihop pengar till detta. har sökt jobb i Japan för det ska va bra betalt. tänkte jobba några månader om jag får det och sen operera mig. Jag sätter utseendet framför allt. Jag skulle egentligen åkt till london i våras med en vän, men då kom operationen upp så jag ville inte följa med. jag lägger alla pengar på det och kan absoulut inte koncentrera mig på några studier just nu. Jag har jobbat hos min mamma ett år men kan inte jobba kvar längre för hon kan inte ha kvar mig. Hon har fått mig att plugga upp två betyg genom att betala mig samma månadslön som jag hade hos henne. jag gör det bara för att ha råd med läppoperationen. Jag slösar bort mitt liv. men jag kan inte njuta av det heller för jag tänker på mitt utseende hela tiden. jag vill helldre dö än att vara ful. jag har även skurit mig i armen. några gånger med ett rakblad men det var inget allvarligt bara lite ytligt. en gång var jag riktigt full eller så hade jag fått något i mitt glas. Jag reagerade väldigt känslosamt. Kände mig som den fulaste i världen och hatade mig själv. jag skar mig med en skalpell och det var djupt. ett sår säkert en cm minst. jag var hysterisk det blödde jätte mycket, sen ringde jag min kompis och sa att jag inte måsse så bra hon kom med sin kille och de tvingade mig att åka till sjukhuset. de drog i mig och höllfast mig. Jag fick sy 14 stygn. har kvar de fula ärren och gråter varje gång jag ser på dem. hur kunde jag göra så. jag blev ju bara fulare. jag hade säkert förblödigt om jag inte kom till sjukhuset. de var nog därför jag gjorde det. då jag skulle slippa leva mer med den ständiga ångesten. skurade upp dagen efter och mådde riktigt illa det var blod över allt. det såg ut som någon hade dött på platsen, jag överdriver inte nu!
Jag läste i en tidning nyss att bristen ens dåliga självuppfattning kan ha samband med en bristande relation med ens pappa. Det kanske stämmer. min pappa berömmer mig aldrig. Han är elak och säger att jag är en looser att jag aldrig kommer bli något. Han kallar mig hora slampa och oduglig. jag hatar honom men tvingar mig att älska honom bara för han är min pappa. Har kommit på att han har en affär med en yngre kvinna. Jag håller detta inne för jag inte vill splittra min familj och det får mig att må ännu sämre. som om jag bara lever ett falskt liv. Jag har även ätstörningar sedan två år tillbaks. försöker bli av med dem men det går inte. Jag känner mig så ensam som om ingen förstår. jag hoppas att mina problem löser sig nånon dag och för alla andra som lider av samma.
