Omgivningen bara skrattar åt min sminkprocess, de fattar inte hur viktig den är för mig..

Blir så frustrerad när de inte förstår.. ng som känner samma sak?? De tycker jag är knäpp som ställer klockan så tidigt för o hinna göra mig iordning i 100 år inan jag sa iväg. Men jag har gjort framsteg- gick till konsum utan smink häromdagen.. fy vad hemskt det var.. ljuset var så starkt o lyste på min dåliga hy.. men jag tänkte "ja,ja när kommer jag att träffa dessa människor igen egentligen..?" o då kändes det bättre.. men risken finns ju alltid att man träffar på nån bekant o då kan jag inte vara osminkad..
kram på er allihop
