Huden tar mitt liv

[Anonym]

Huden är mitt livs största bekymmer, den kan få mej att må så obeskrivligt fruktansvärt över gränserna dåligt. För att överhuvudtaget kunna gå ut så använder jag foundation, det får mej att känna mej mer normal och tar bort den värsta ångesten, men det känns ändå jobbigt att vara tvungen att dölja huden med smink varje dag, för att orka leva... min högsta dröm är att få en sådan pass fin hy att man inte behöver täcka över den.

Men den drömmen kommer aldrig att uppfyllas och jag kommer att vara fängslad i min egen kropp tills den dagen jag dör. Har provat terapi, medeciner etc men inget kan ta död på dessa destruktiva tankar som jag har gällande min hud. Tycker annars att mitt utseende är vackert och jag får många lystna blickar från killar och avundsjuka ögonkast av tjejer, men det spelar ingen roll för jag känner mej ändå som ett monster som inte är värdig ett liv på denna jord, pga min förstörda hy. Kunde hellre ha varit lite fulare och haft finare hud.

Kanske onödigt med en ny rubrik för sådant här svammel, men jag var tvungen att ventilera mej lite...

[Anonym]

Hej!

Här är en kommentar från en annan "vacker" med hudproblem.

Tänk på och var glad för att helheten är vacker. Du täcker inte bara över för att dölja, utan för att du även skyddar mot UVA-B strålar,  infektioner, bilavgaser etc. Att täcka över är inte att luras, utan bara för att skydda sig. Alla behöver ju inte veta att du har problem. Vi skyltar inte med inre probem, så varför skall man känna sig tvingad att skylta med yttre? Det finns dyra och jättebra övertäckningskrämer. Skaffa nått lyxigt som du verkligen trivs med för att unna dig, så du mår lite bätte när du sminkar dig. Även de som inte har hudproblem andvänder foundation, så vad är det för fel med det egentligen?

Om man ser bra ut kan det verkligen kännas som en katastrof med dålig hy, dels för att andra hela tiden fokuserar på ens utseende och därmed dömer ens hudproblem hårdare än hos andra människor etc. precis som man själv gör.  Det positiva är att hud problemen kan även vara ett sätt att bli av med folk som bara skulle ta en för ens utseende i alla fall. Den som blir kär i dig kommer att älska helheten och också tycka du är vacker.  Vid riktig kärlek ser man inte så analyserande på en människa, utan ser hela personen. Hudproblemen är då något ointressant och obetydligt, speciellt om killar redan tycker du är "het". Skulle då tippa på att hudproblemen är väldigt obetydliga i det sammanhanget och din attraktion vida överglänser dina hudproblem, även i kritiska ytliga människors ögon.

Även om det kanske inte går bort på en gång är det ju ändå inget som verkligen sitter fast eller är signifikant för ditt utseende. Det kunde lika gärna vara så att det inte fanns där. Det är på sin plats att vara lite ledsen för det, om man känner det så. Men alls inte rätt att det skall förstöra helt och hållet.

Om du har finnar kan du käka tetracykliner. Om du har blodkärl eller annat kan du prova IPL. (går att få betalt av sjukvården om du verkligen har problem). Känn dig inte fel för att du sminkar över, det är inget fel. Det är väl tur att det finns smink?

KRAMAR från mig.

[Anonym]

PS Eftersom du är BDDare vet jag även att det finns en liten chans att dina hudproblem är så obetydliga att de knappt syns, men att du hittar på det där inför dig själv för att du egentligen vantrivs med att få "lysnta blickar från killar" och avundsjuka blickar från tjejer och av nån anledning inte gillar dig själv. I såna fall ber jag om ursäkt att jag pratade som om du verkligen hade hudproblem. Men om du har lite hudproblem som syns vill jag gärna ge råden ovan....

KRAM

[Anna-78]

Känner igen mig gode gud... Anna