Hej Anonym!
Att ha komplex över något i sitt utseende är ganska normalt under tonårstiden. Det har nog de flesta, tror jag. Även en "normal" tonåring kan säkert stanna hemma från skolan nån dag om han/hon har fått en stor finne eller nåt.
Skillnaden mellan vanligt komplex och BDD är hur det påverkar ditt liv. Jag har skrivit om symptomen under rubriken "Bra att veta". (Jag kan flytta fram den till första sidan ifall du inte har sett den.)
Det finns ju olika svårighetsgrad på BDD, från mild till mycket svår BDD, men om man tänker på "defekten" MINDRE än en timme om dagen så är det troligen vanligt komplex som kommer att gå över när man blir lite äldre.
Du skriver ju inte så mycket om hur du har det, men en sak som är en typisk BDD-tanke är "... för att världen inte ska behöva se mig".
BDD-drabbade tycker att de måste skona omvärlden från deras utseende, vilket är helt onödigt eftersom andra inte ser "defekten" på samma sätt som BDD:aren gör.
Det som gör BDD:n så svår att kämpa emot är att det faktiskt inte är omgivningen som hindrar BDD:aren från att gå ut, umgås med folk och leva ett vanligt liv utan det är BDD-tankarna som styr vad man kan göra och inte göra.
BDD är en form av tvångstankar som säger tex att man inte duger som man är, att man inte är värd att få leva ett bra liv, att man inte får njuta av sommar sol och bad, att man inte får visa sig för andra om man inte är perfekt, att man inte får gå på fest och ha roligt, att man inte får gå till skolan om man har dålig hy ....osv. osv.
Jag tror att man måste lära sig känna igen BDD-tankarna och ersätta dom med positiva tankar för att kunna motarbeta BDD:n.
(Lisa H skrev om detta under rubriken "Det går att komma över"
Som jag skrev på ett ställe förut så har BDD-tankarna lika fel som alla andra tvångstankar, man behöver inte tvätta händerna 100 gånger om dan för att bli ren, inte kolla att spisen är avstängd 50 gånger innan man går ut, inte läsa all reklam som kommer i postlådan, osv. Man behöver inte heller göra alla ritualer som BDD:n framkallar, det är lika onödigt.
Men som jag har förstått så blir det tyvärr så att man får ångest om man inte lyder tvångstankarna. Det borde man få hjälp att bli av med av nån psykolog ... Kognitiv Beteende Terapi och ev medicin.
Du frågar om det räknas som BDD om man har en hud-defekt.
Nej det gör det inte. Man kan ha en hud-defekt utan att ha BDD, men isåfall påverkar inte defekten en stor del av ens tillvaro, man konstaterar bara att man ser ut som man gör, tycker kanske att det är för jävligt och gör vad man kan för att bli bättre men accepterar defekten och lever på som vanligt.
Som alla andra BDD:are så VET du att din defekt inte är inbillad, men om BDD-symtomen stämmer in på dej så tyder det på att du har en förvrängd självuppfattning och den "defekt" du har är säkerligen mycket mindre synlig för andra än det du ser själv.
Skriv gärna mer om vilka andra effekter som har kommit av detta. Om du har BDD så är det viktigt att du får börja motarbeta den så snart som möjligt innan BDD-tankarna har hunnit få ett ännu djupare fäste i din uppfattning om dej själv.
Fast då kommer ju nästa problem ... att hitta nån läkare/psykolog som känner till BDD och vet hur den ska behandlas .....
En annan sak ... du ska inte be om ursäkt för att du skriver här, (det är också en BDD-tanke) alla är välkomna att skriva och fråga om råd här, även du.
Mvh/ Malins mamma
