PMS och BDD

[Anonym]

Hej!
Vänder mig till alla kvinnor med BDD då jag undrar om fler än jag upplever en kraftig förstärkning av ångesten i samband med PMS? För mig är det hur tydligt som helst. Veckan före mens, när finnarna ploppar upp, håret blir fett och kroppen samlar på sig vätska, bryter BDDn ut med full kraft. Den ligger alltid och gnager, men under denna hemska vecka blir ångesten skyhög. Någon annan som märkt detta samband?
Är mitt i den nu och bara längtar efter att mensen ska komma igång och lätta på trycket/ångesten.
Kram från PMS-monster

[Anonym]

Jag har verkligen märkt av ett samband också. De vanliga veckorna i månaden kan jag bära eländet inom mig på ett annat sätt och kan hantera mina problem med olika strategier som jag kommit på. Men PMS-veckorna blir allt fruktansvärt. Alla min strategier raseras fullständigt och jag beter mig fruktansvärt destruktivt mot mig själv. Det är som om alla "försvarsmekanismer" sätts ur spel fullständigt. Kort och gott så förstår jag precis vad du menar.

Hlsn Therese

[Anonym]

Hej!
Min dotter är snart 18 år och har haft BDD sedan hon var 13år. Efter att hon började med P-piller så är hennes ångest total strax före och under mensen. Har tid hos läkare på Bup i Skövde för att diskutera ev. medicinering, något som både hon och jag är väldigt negativa till - har vi något val??

[Anonym]

Hej!
Vore det inte bra om din dotter slutade äta p-piller, alternativt bytte sort. Jag mådde också mycket sämre när jag åt p-piller. Är dessutom övertygad om att man inte ska laborera med hormoner alltför mycket. Det finns ju andra sätt att skydda sig mot oönskad graviditet.
Om inte bddn lindras efter att hon slutat med p-piller tycker jag absolut att ni ska överväga medicinering. Visst känns inte det heller bra att behöva äta antidepressiv medicin, men det kan göra
underverk! Ge det en chans åtminstone och se till att hon får börja i kognitiv beteende terapi. Fråga på BUP efter en bra terapeut!
Hoppas att det löser sig

[marwen]

Jag begärde att hon skulle få börja med KBT. Hon fick då träffa en terapeut (en relativt ung kille) som det inte fungerade med. Han pratade mest om att ångesten i sej inte är farlig och körde andningsträning. Hon tycker att han är för mesig och vägrar gå till honom mer - det ger inget - säger hon. Nu skall vi vänta tills hon fyller 18 och blir överflyttad till vuxenpsykiatrin och pröva om hon kan få en kvinnlig terapeut  där.
 Kramar till er!!

[Anonym]

Hoppas att ni hittar en terapeut som din dotter kan känna förtroende för! Jag har också gått hos ett par olika och först nu har jag hittat en kille som verkligen är bra. Samtidigt medicinerar jag med SSRI-preparat, vilket är min räddning. Har din dotter vågat prova medicinering ännu?

[Mamma Mia]

Hon har tid hos läkaren 9/6 för att diskutera medicinering. Vi är oroliga för eventuella biverkningar, det verkar vara många när jag kollade i FASS. Hur har det funkat för dej? Vilket preparat använder du? Jag skall ringa och höra mej för på vuxenmottagningen, hoppas att det löser sig på bästa sätt!! Skrev fel signatur sist, nu har jag loggat in rätt.

Ha“re bra!

[Anonym]

Hej! Att läsa biverkningarna i FASS är ingen idé. Ska man vara rädd för alla biverkningar som finns kan man inte ens äta vanlig Alvedon.
Jag äter Cipramil 20mg x1. De enda biverkningar jag upplevde var att jag i början blev ganska trött och äntligen fick jag sova på nätterna. Matlusten minskade också något, men jag mådde inte illa. Det tog ca 3 veckor, sen försvann biverkningarna som jag inte ens led av och jag började må riktigt bra. Jag kunde slappna av och tänka på hel andra ssaker än mitt eget utseende, min ångest och depression. Helt underbart. Jag var jätteskeptisk till medicinen först, men min läkare övertalade mig och det är jag glad för.
Det är ju inte säkert att Cipramil är det bästa för din dotter, man får helt enkelt pröva sig fram. Jag träffade rätt från början...tur. Det viktiga är att man har tålamod och att man inte läser i FASS och letar efter biverkningar. Jag hade inte ens tittat efter och upplevde därmed inget speciellt. Om man vet om alla biverkningar som någonsin drabbat någon så känner man ju efter och är extra vaksam, vilket kanske gör att man upplever fler biverkningar än man faktiskt har.
Hoppas att ni träffar en bra läkare som tar sig tid för er.
Kramar

[Mamma Mia]

Hej igen!
Vad härligt att höra att det funkade så bra för dej! Vi har nämligen avskräckande exempel på nära håll där medicineringen "stjälpt" personen istället för hjälpt. Kanske inte var SSRI preparat utan vanlig psykofarmaka. Jag är väl medveten om att all medicinering har en "baksida" och det är balansgång. Som hon mår idag så finns inget alternativ. Hon är inskriven på vuxenpsyk nu och skall efter sommaren få träffa en terapeut som jobbar med kognitiv beteendeterapi.
Kramar

[ims]

[Anonym]

Hej igen!
Bra att din dotter får hjälp!
Kram